Sossarna kannibaliserar på de andra rödgröna


Egentligen är det inte förvånande, Socialdemokraterna har backat i nästan varenda opinionsmätning och det verkliga raset startade med – Göran Persson. Han är den person som orsakat partiet störst tillbaka-
gång opinionsmässigt, han uppfattades som en högerman som drev högerpolitik, en politik som gar-
nerades av hans pretentiösa herrgårdsbygge och hans grandiosa självbild.

AB: ”Socialdemokraterna gör en sensationell framryckning i väljaropinionen. Och knuffar samtidigt ner Moderaterna från tronen som Sveriges största parti.

Det historiskt stora ¬lyftet för S gör samtidigt att de rödgröna nu är största block i svensk ¬politik. Marssiffrorna i Aftonbladet/United Minds – plus 6,5 procentenheter på en ¬månad – kan inte läsas som annat än supersuccé för nye partiledaren Stefan Löfven (S).

Han valdes 27 januari – sedan dess har det bara gått upp, upp, upp. – Det har varit flera mätningar i rad där vi går framåt, så jag hoppas att det är en vändning på gång i positiv riktning, säger parti¬sekreteraren Carin Jämtin.”

Stefan Löfven ska nog inte vara alltför glad över denna uppgång i opinionssiffrorna, all erfarenhet visar att enskilda undersökningar kan gå upp och ned, och det i rask takt. Dessutom finns det anledning att anta att Aftonbladet bara har undersökt tusen personer, standardnumerären när det gäller tidningars mätningar, och är det fallet även nu så bör man nog spara på champagnen fram till dess att flera stora mätningar visar samma sak.

Med det sagt så ser jag ändå en tydlig tendens, den är att Miljöpartiet backar med 2,8 procent, och Vänsterpartiet med 1,9 procent. Den socialdemokratiska uppgången kommer till största delen från samarbetspartierna, vilket är naturligt med tanke på att besvikna sosseväljare ofta tar ett steg bort från partiet, sällan två. Det är definitivt så att effekten av Löfvens tillträde gett en ökad framtidstro hos S-väljarna, det i kombination med regeringens alla tillkortakommanden är det som syns i (S) siffror, plus 6,5 procent. (forts nedan..)

Själv tänker jag inte dra några växlar på detta, men jag konstaterar ändå att saker och ting går åt rätt håll, längre än så sträcker jag mig inte. Vänsterpartiet har, enligt undersökningen, klarat sig bättre än Miljöpartiet, något som gör att tappet är lättare att leva med eftersom det hade kunnat vara tvärtom.

Nu tror jag inte att några partiföreträdare bland de rödgröna slår klackarna i taket för att de rödgröna nu är större än högerpartierna, men det är definitivt på väg åt rätt håll, nog så viktigt eftersom chansen för ett nyval ökar för varje dag som går med en regering som uppenbarligen inte förmår styra landet.

it Andra om: , , , , , ab1 svt sr dn1 svd1


15 svar till “Sossarna kannibaliserar på de andra rödgröna”

    • Kan man inte följa dessa enkla regler, http://jinge.se/netikett-kommentarsregler, så mister man snabbt möjligheten att kommentera. Orsaken är inte att ”troll” förstör, det gör de inte, men släpper man fram sjuka kommentarer så följs dessa av andra sjuka kommentarer. Som bloggare så måste man hålla på det att användarna ska uppföra sig och använda ett hyfsat svenskt språk. Thats IT, som det heter i branschen… / Jinge

  1. Strängt taget har Socialdemokraterna nu återhämtat sig i opinionen till de siffror partiet hade några veckor efter att Juholt valts. På den tiden ”Juholt-effekten” fortfarande hade en positiv klang, alltså.

    Det vill säga, mitt emellan valresultaten 2006 respektive 2010.

    Återhämtningen visar hur lite som egentligen behövs. Löfven har inte gjort särskilt mycket, men det han gjort har fått vänligt inställd publicititet. I motsats till Juholt har han fått medierna med sig istället för emot. Det kommer han förmodligen att fortsätta ha så länge inget händer (ny global kris, etc) som gör att alla springer och sluter upp kring Reinfeldt och Moderaterna igen.

  2. Mycket tyder väl på att vi åter börjar närma oss ett normalläge i politiken.

    Med valet av Stefan Löfven har leden slutits (rosornas krig är glömt för den här gången) och (S) kan återta den historiskt starka position man brukar ha i svensk politik. (V) tapp får nog också ses som en återgång till normalläget. Minns att Lars Ohly fick avgå efter valet 2010 på grund av en lång nedåtgående spiral ner mot närmare fyra procent. Valet av Jonas Sjöstedt tror jag återför partiet till normalläget runt sex , sju procent. På den borgerliga sidan har det varit mer av status quo förutom att (M) knaprat åt sig av småpartierna som ser ut att gå ett ovisst öde till mötes.
    Den stora förändringen historiskt är dock (MP), och nu också (SD) intåg i riksdagen som på ett avgörande sätt ritat om spelplanen för dom gamla etablerade partierna. Miljöpartiet har säkert tagit flest röster från vänster och då (S) i första hand, medan SD tar missnöjda väljare främst från höger.

  3. Känns som det räcker med en veckas drev i AB mfl medier för att trefjärdedels-svenssons skall gå till blåa grytor. Fast å andra sidan kommer försämringarna snabbt nu för svenssons. Dyrare lån, sämre arbetsvilkor, den där lilla hundringen i skattelättnad äts upp 10-dubbelt, i ökade avgifter, välfärd säljs till skatteparadis. Tillochmed företagare börjar offras nu. Nu kanske herr och fru svensson ute i villaförorten äntligen vaknar och ryter till. Eller man kan ju iaf hoppas!

  4. (s) tror själva att det beror på att de pratat jobb-politik den senaste tiden. Någon annan som tror det?…hallå?

    • Skillnaden mellan Socialdemokraterna nu och för tre-fyra månader sedan är i vart fall att partiet förknippas med den frågan igen. Det är en väldigt viktig skillnad.

      • (s) har väl nyligen lagt kortet på bordet med uttalandet om att man vill fortsätta med ”arbetslinjen”? Alla som förlorat sin politiska oskuld vet ju vad det betyder. Det är en ”signal”. Det betyder att man tycker att det enda egentliga felet med dagspolitiken är att (s) inte får sitta & administrera den. Man tycker att den ”öppna” arbetslöshetsnivån är för hög, den vill man dölja så att det inte blir så mycket skrik i media. Alltså exakt den politik som ledde ner i gropen hösten 2006..

        • Jo, men det finns ytterligare en variabel: (s) kommer knappast att kunna bilda regering utan stöd av (v) och (v) lär inte gå med på att man tar över ”arbetslöshetslinjen” ograverat från Aliensen…

    • Jag tror det är en väldigt viktig anledning till att de återhämtat sig faktiskt. Blev faktiskt lite glad av att höra (S) nya ekonomiske talesperson i Agenda som förvisso står kraftigt till höger i partiet men till skillnad från Weidelich kan föra ett resonemang man till stor del kan köpa.

      Hon markerade också mot ’intervjuare’ Knutsson, ständigt denne borgare, när han kom med det givna angreppsförsöket att ’hota’ med (V) som en farlig partner för en sund ekonomisk politik. Han fick då det korta och korrekta svaret att (V) vid alla tidigare tillfällen då man stött en (S) regering har ’tagit ansvar’.

        • Gissar att man tänker sig att (v) fortsätter med det s.k. ansvarstagandet vid eventuella maktskiften, att ställa upp på euro-pakter & låginflationspolitik. Om igen: vänsterhalvan inom (s) har nu ett enormt ansvar för den fortsatta utvecklingen..

  5. Ok om det leder till ett nyval vilket väl knappast är troligt. Tyvärr kommer väl annars uppgången lite för tidigt för att den ska hålla ända fram till valet -14 misstänker jag.