Sahlin och (s) fortsätter att rasa

Jag undrar hur länge socialdemokraterna kommer fortsätta att sitta still i båten när alltmer tyder på att valet 2010 kommer att förloras tack vare deras misslyckade val av partiledare. Nu har socialdemokraterna tappat ytterligare procent i opinionsmätningarna samtidigt som de främlingsfientliga nu är lika stora som kristdemokraterna.

SvD: ”Allianspartierna fortsätter att knappa in på oppositionens försprång. På en månad har gapet minskat fyra procentenheter, visar SvD/Sifos novemberbarometer. Samtidigt är sverigedemokraterna för första gången lika stora som kristdemokraterna… …Sverigedemokraterna är nu opinionsmässigt lika stora som kristdemokraterna. Båda partierna får stöd av 4,2 procent.”

Man ska dessutom ha klart för sig att sverige-
demokraterna kommer att lägga sina röster på högeralliansen om de kommer in i riksdagen, något som får till följd att den ”ledning” som oppositionspartierna trots allt fortfarande har kvar är betydligt mindre än den som man talar om idag.

På socialdemokratiska bloggar beskrivs kritiken som att vissa bedriver något slags häxjakt på Mona Sahlin. Inte ens vänsterbloggar får kritisera hennes försök att såga av vänsterpartiet, de anser att vänsterbloggarna ska sitta still i båten och låta bli att kritisera Sahlin. En fullkomligt befängd uppfattning. Precis som om vänsterpartister ska finna sig i att bli utslängda från samarbetet mellan det borgerliga miljöpartiet och det lika borgerliga socialdemokratiska partiet.

AB DN SvD1 SDS HD it

Andra: Bruz Claes Scabern Wiktzak Ninjus Fytne Hellman Svensson Lasse

Andra om: , , , , , , , , , , ,

[tags]Sahlinaffären, Sahlin, Politikerförakt, EU-valet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Sosseväljare, Supporters, Högerfalang, Val 2010, Politik[/tags]

  21 comments for “Sahlin och (s) fortsätter att rasa

  1. 16 november, 2008 at 10:51

    Det är inte Häxjakt ( ja, förvisso är Mona rätt lik Häxan Surtant i SVT:s Bolibompa på många sätt…) att beskriva sanningen Jan-Inge. Men sanning och socialdemokrati är ju dessvärre inte alltid kompatibelt. Du gnäller dock på Mona för att hon är ”höger”, själv tycker jag bara hon är pinsam.

  2. 16 november, 2008 at 12:58

    ”Svenskt Näringsliv kräver att staten släpper loss offentliga arbeten för minst 50 miljarder och att bankerna blir mer generösa med krediter. 100 000 människor kan förlora arbetet inom ett år, varnar organisationen. (TT)”

    Till och med näringslivet gör en vänstersväng och flirtar med Vänsterpartiet. Så Mona är ute och kör på fel planhalva!

  3. Anders
    16 november, 2008 at 12:58

    Skärpning!! // Jinge

  4. bob
    16 november, 2008 at 13:05

    En partiledning skall sta bakom sin ledare nar denna utsatts for kritik fran politiska meningsmotstandare.

    Men nar hela ledningen sitter tysta som ynkliga kryp da en valdsam kritik och missnoje riktas mot ledaren inifran partiet har dom missforstatt sin uppgift och bor bytas ut.

    Kritiken mot Mona Sahlin kommer fran partisympatisorer som inser att valet ar forlorat med henne som ledare da hon ar oduglig for uppgiften.

    Alliansen jublar over att ha en inkompetent dagispladdrande nolla som motstandare i den politiska debatten.

    Ar det bara Socialdemokraternas partiledningen som inte inser detta enkla faktum?

  5. Tobias
    16 november, 2008 at 13:39

    Jinge, sd kan rösta på socialdemokraterna om dessa byter ut Mona Sahlin som partiledare (vilket jag förstår att du önskar) och anpassar sig till de danska socialdemokraterna.

  6. 16 november, 2008 at 14:29

    ”Det är bara ett uttryck för hur misslyckad och satanisk som regeringens så kallade arbetslinje är. Färre omfattas. Färre har råd. Färre får en rimlig nivå. Färre får del av aktiva åtgärder. Det är sataniskt, elakt och väldigt konservativt” säger socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin

    Även om jag förstår hennes synpunkter och delar dem fullt ut så är det synnerligen korkat och malplacerat att häva ur sig sådana saker som partiledare?

    Det är dessutom inte passande att icke-troende använder sig av svordomar eller liknande kraftspråk. Om de förnekar existensen av gud så finns ju inte heller motsatsen. Såvida de inte är just…satanister.

  7. Christer W
    16 november, 2008 at 15:12

    Det som inte framkommer så tydligt är att i Sifoundersökningen är det drygt 13% (en andel som har ökat) som inte vill uppge parti eller röstar på något annat.
    Så förskjutningen har troligen huvudsakligen skett till sofflocket och inte till borgarna.
    Det förhållandet gynnar dock borgarna eftersom de röstar alltid mer av plikt än av kunskap.

    Men att det är så pass stor grupp i undersökningen som avstår från att välja något av de befintliga partierna till ”vänster” säger någonting, eftersom en ganska stor andel av dessa partiers väljare känner sig tvingade att välja det minst dåliga alternativet för att försöka få bort borgarna.

    Då är frågan, vad gör vi?

  8. blingbling
    16 november, 2008 at 15:43

    #7, Christer W:

    Jag är inte alldeles övertygad om att folk alltid svarar helt sanningsenligt vid undersökningar av den här typen, det finns således substnsiella amörkertal att grunna över. Om jag får gissa så ligger en god del av dessa 13% inom den grupp som var mest engagerad kring att stoppa FRA-lagen och nu ser sig sakna politisk hemvist.

  9. Christer W
    16 november, 2008 at 16:16

    Jag tror att det är turerna kring den så kallad vänsteralliansen som är huvudorsak till att flera har sökt sig till sofflocket. När de började visa att de inte vill och kan prata med varandra så minskade folks förtroende för vart och ett av partierna.
    Min uppfattning är att folk accepterade att de hade olika syn på en del frågor och att valet får avgöra vilka frågor som kommer i första hand.

  10. 16 november, 2008 at 17:10

    Glöm inte att alla förändringar i den senaste sifo- undersökningen ligger inom felmarginalen.
    Intressant att det hackas lika mycket på Mona Sahlin här som i de borgerliga medierna.

  11. 16 november, 2008 at 17:22

    Annarkia! Vad kan det bero på då tror du? Kan det vara på grund av att Sahlin försökt sparka ut (v) ur samarbetet?

  12. Christer W
    16 november, 2008 at 18:11

    Annarkia, om förändringen för samtliga partier ligger inom felmarginal samtidigt som det finns en statiskt säkerställd förändring i gruppen folk som inte vill uppge något parti eller rösta på något annat, säger det något eller hur.

  13. bob
    16 november, 2008 at 18:29

    Anarkia.
    Om du tror att det ar Alliansen som kritiserat Mona Sahlin i borgerliga media foljer du inte med vad som hander.
    Kritiken mot henne kommer huvudsakligen fran vanster och symaptisorer med S som insett att hon ar en oduglig nolla som borde bytts ut langt tidigare mot en kompetent person.
    Om nagon kritiserar hulliganer innebar det inte att dom ar emot fotboll utan vill ha bort
    skadliga avarter.

  14. blingbling
    17 november, 2008 at 10:58

    Sahlin är symtomatisk för vad som är socialdemokratins problem, ett parti som förlorat kontakten med såväl sitt ursprung som sina ideal, såtillvida blir hon perfekt såsom själva sinnebilden för rotlöshet, idétorka och opportunism.

    Det är egentligen fullt logiskt att ett arbetareparti som inte längre vill vara ett arbetareparti anförs av en person som aldrig har haft ett jobb och vars sociala sammanhang har mycket litet att skaffa med förutsättningarna hos det stora flertalet man säger sig företräda. Likheterna mellan sossar och moderater är idag betydligt större än skiljelinjerna, vi har kanske aldrig varit närmare en enpartistat än vad vi är idag.

    Vad som är det egentliga problemet hos socialdemokratin är att det inte längre är ett parti utan en handfull fraktioner med inbördes diametralt väsensskilda agendor. Om vi för ett ögonblick ponerar att den perfekte partiledaren som genom ett trollslag (dock inte kvotering) materialserade sig och installerades i morgon dag så skulle likförbannat de grundläggande motsättningarna i partiet kvarstå.

    I ena ledden har vi en gräsrotsnivå som ofta nog är vettig och står för bra tankar, i andra ledden har vi en samling människor för vilka makten blivit ett självändamål i deras personliga karriärbyggande på väg mot nya höjder. De förstnämnda får agera förkläde åt den senare gruppen och dra röster till partiet, men saknar i allt väsentligt och praktiskt inflytande över politikens utformning, i stort inte mer än en frivillig politisk gisslan.

    Där har vi nog det egentliga problemet, det går inte att föra en ja-och-eller-inte-politik, någonstans kräver anständigheten och trovärdigheten att man väljer väg och bestämmer sig för vad man väljer bort. Eliten har redan gjort sitt val. frågan är när den insikten skall uppenbaras för gräsrötterna ?

  15. Sara G
    17 november, 2008 at 12:09

    Det låter helt rätt: Mona Sahlin som syptombärare för ett sjukt parti, som inte tror sig ha något annat val än att gå till höger med nyliberalismen som fanbärare. Ett parti som för länge sedan förlorat sina visioner och bara ägnar sig åt klamra sig fast vid makten, enbart för maktens skull. Mona S. är mer än pinsam när hon uttalar sig. Hon befinner sig fortfarande på tobleronestadiet och har inte utvecklats ett dugg sedan dess, utan ”klantar” på som vanligt.

  16. 17 november, 2008 at 18:46

    Jag har varken förtroende för Mona eller partiledningen, men jag kommer å andra sidan med största sannolikhet att lämna partiet när de röstar igenom Lissabonfördraget. Sjukliga kulturer är för styrande inom partiet, och jag tänker inte gå hand i hand med demokratins bödlar. Dessutom tycker jag inte att partiet har presenterat något av substans för framtiden. Det handlar mest om överbudspolitik, men det finns ingen tydlig inriktning kring vart vi är på väg, det har det inte funnits sedan Palme styrde.

  17. blingbling
    17 november, 2008 at 19:07

    #16, Stefan L:

    Det är väl lite vad vi kan hoppas på, en gräsrötternas revolt där partildeningen och opportunisterna finner sig akterseglade av rörelsen. Det är egentligen det enda realistiska hoppet om att kunna rädda socialdemokratin som politisk idé.

  18. Christer W
    17 november, 2008 at 19:50

    blingbling #17, varför ska man rädda socialdemokratin? kan det inte tänkas att samtliga partier har spelat ut sin roll och att nu behöver vi något som fungerar bättre.

  19. Sara G
    17 november, 2008 at 21:12

    Om alla partier har spelat ut sin roll, vad återstår då? Anarki?
    Eller fascism?
    Jag tror att vänstern mycket snart, när recession angriper landet och övriga världen, om ett år, eller så, kommer att växa sig stark ur åratal av besvikelser, orättvisor och missräkningar.
    Då har vi äntligen facit i hand på hur nyliberalismen och den glupska globaliseringen förstört ekonomi, naturresurser och miljö i än högre takt än någon kunnat tro.

  20. blingbling
    17 november, 2008 at 21:41

    #18, Christer W:

    Lustigt, jag har tänkt samma tanke till och från, kanske har den representativa demokratin i sin nuvarande form spelat ut sin roll ? Med dagens teknik skulle vi nog kunna tänka oss schweizarnas modell med lite mer direkt demokrati, och med tanke på vad som försiggått på den politiska arenan de senaste 10-15 åren så verkar det behövas.

    Nä, det var nog mest en analys av vad man kunde göra utifrån partiets förhandenvarande förutsättningar, nån slags traditionell damage control som åtminstone resulterar i två partier med mer entydiga politiska programförklaringar, ibland är det trots allt bättre att klyva och komma vidare än att fortsätta spreta i alla väderstreck. För dagen ger SAP som helhet ett skäligen schizofrent och instabilt intryck.

  21. Christer W
    18 november, 2008 at 09:40

    Sara G #19. Vad som återstår, hur mycket som helst som vi inte känner till idag. När du skriver anarki och fascism så refererar du till det partisystem du (vi)känner. Men är det något som säger att partisystemet ska vara för evigt?
    När dagens partier började formas för drygt hundra år sedan så visste folk inget om framtiden och hur partierna skulle formas och bli. Men hade inte folk haft en längtan och behov av ett bättre politiskt system, då hade vi haft hattar och mössor kvar och tidigare företeelser.

    Ett av skälen till att jag inte längre ser något behov av de befintliga partierna är att de är fullt nöjda med det partipolitiska system vi har i dag och har inte någon längtan till nått som är bättre för folk.
    För övrigt är anarki och fascism produkter av det partisystem vi känner till

Comments are closed.