Så varför skall en radikal svensk vänster fördöma anfallet i synagogan i Jerusalem?



Vi har här i många blogginlägg behandlat här olika aspekter på Israel-Palestina-konflikten – som berör en hel värld.
Senast beskrev vi ett öppet brev från 105 pensionerade generaler och säkerhetschefer till premiärminister Netanyahu, där dessa krävde en fredlig Israel-politik. Nu har jag förmånen att få publicera en artikel av Ulf Karlström, som nyligen besökt Palestina och som berikat denna blogg med många artiklar här i vitt skilda ämnen.

Tisdagen 18/11 dödades 4 rabbiner (?) och en polis, samt skadades ett 10-tal besökare i en synagoga i stadsdelen Harnof i västra Jerusalem. Stadsdelen domineras av ortodoxa judar, klädda i svarta kläder och hattar m m. Dessa betalar ingen skatt, har som regel ganska många barn, är befriade från militärtjänst, och kostar staten Israel mycket, i synnerhet som de uppgår till cirka 10 % av hela befolkningen.
Obama och Natanyaho images

Israelisk polis sköt i sedvanlig ordning ner de två palestinska attentatsmännen. Israeler (Goldstein m fl) som gör motsvarande sätts i fängelse, förklaras snabbt lida av psykiska störningar, och släpps efterhand fria. Israels premiärminister Nettanyahu meddelade (SvD 20/11) att han ”beordrat rivning av hemmen tillhörande de palestinier som utförde denna massaker”. Gangsterregeringen i Tel Aviv tillämpar systematisk kollektiva bestraffningar. Under en period upphörde dessa kränkningar, men har nu blommat ut igen. Den av Genevekonventionerna som reglerar vad som inte får ske under ockupation förbjuder uttryckligen kollektiv bestraffning. För en gangsterregeringen som Nettanyahus väger naturligt Genevekonventionen ingenting.

SvD fick i somras en ny politisk chefredaktör – Tove Lifvendahl. Genom tidigare reportage om problemområden har Lifvendahl försökt bygga upp en image av moderat med socialliberalalt snitt. Det må vara hur det vill med den saken. På SvD:s ledarsida har Per Gudmunds klart markerat en prosionistisk hållning, och den s k chefen får nu falla in i kören. I ett ledarstick 20/11 frågar hon om ”vänstern är lika snabb på att fördöma terrordåd som försvårar fredsprocessen”. Hennes förhoppning lär komma på skam. Vad som Lifvendahl mer specifikt menar med vänstern är oklart, men om det avses radikal vänster, och inte flumvänster, lär hon få vänta.
PALESTINIAN-ISRAEL-GAZA-CONFLICT

Varför skulle en radikal vänster fördöma detta anfall? Det ter sig som en spotta i havet av folkfördrivning, stöld av mark och fastigheter, mördande – senast i Gaza i år med 2100 döda palestinier – från statens Israels sida. Till det kan läggas förtrycket som ockupationsmakten Israel pressat på palestinierna i form av zoner, checkpoints, förbud för palestinier att röra sig, rättlöshet mot det politiska slödder som i svenska media förskönande kallas bosättare.

Ja, listan på staten Israels brott kan dess värre göras mycket längre. Så varför skall en radikal svensk vänster fördöma anfallet i synagogan i Jerusalem? Däremot kan man diskutera den politiska klokskapen i att sanktionera enstaka anfall med dödlig utgång. I skrivande stund vet vi inte om någon organisation planlagt anfallet på Synagogan, eller om det är handlingar som enskilda, djupt frustrerade palestinier utfört på eget initiativ. Hamas och PLFP har uttalat en form av stöd, men det är inte detsamma som att man organiserat attacken. Terrorism i meningen att slå blint mot en civilbefolkning, dvs ej militär, paramilitär, polis, hemlig/civil polis, är ett mycket trubbigt politisk vapen. Det kan försvaras i en befrielsekamp, men måste användas ytterligt selektivt. Pontecorvos mästerliga film ”Slaget om Algeriet” (1965) ger en stark illustration av terrorn som politiskt vapen.

Vi lever i en upp-och-nedvänd värld. Den stora terroristen staten Israel är inte listad som terrorist, men väl Hamas och PLFP. Ockupanten frias, men de ockuperades olika organisationer fälls. Så drar de politiska banditerna – LÄS: USA & EU ffa – en slipsten. Så varför skall en svensk radikal vänster fördöma anfallet i synagogan i Jerusalem?

DN:s Israelkorrespondent Nathan Shachar har rubriken ”Våldet slår mot fredsprocessen” (20/11) på en artikel. Även en sansad journalist som Bitte Hammargren i SvD (19/11) har rubriken ”Våld sätter press på palestinierna” på sin kolumn. Kanske är det redigerarna som satt rubrikerna och inte journalisterna? Oavsett ursprunget kan rubrikerna tjäna som utgångspunkt för en diskussion.

Det pågår ingen fredsprocess, och man kan – lite försiktigt – tillägga att det aldrig pågått någon fredsprocess. Israels militär-politiska etablissemang vill inte ha fred, för då måste ju gränserna fixeras. Israels styrande kretsar driver på utvecklingen av statens Israels territorielal expansion genom stöld av mark och fastigheter, samt fördrivning av palestinier (inklusive beduinerna). Har de något slutligt mål? Extrema grupper, och de är stora i Israel, har säkert ett mål: stjäl hela Palestina från dess folk och fördriv innevånarna. Mindre extrema grupper har ett mer diffust mål, men godkänner alltid i efterhand vidtagna mark- och fastighetsstölder och fördrivningar. Så varför skall en svensk radikal vänster fördöma anfallet i synagogan i Jerusalem?
Palestina 8karta2

Vem som helst kan övertyga sig om denna utveckling genom att kasta en snabbt blick på en serie kartbilder från 1947 och fram till idag. S k A-områden, där palestinierna får bestämma utgör endast 394 km2 eller 1,5 % av det historiska Palestinas yta på 26 000 km2. Räknar man ihop A- och B-områden, vilket är mycket tveksamt då israels militär ytterst bestämmer allt där, uppgår Rump-Palestina till 7,6 % av det historiska Palestinas yta. Markstöld? Det är ett förskönande ord i detta sammanhang. Så varför skall en svensk radikal vänster fördöma anfallet i synagogan i Jerusalem?
För den som vill sätta sig in i Israels militär-politiska elit är Patrick Tylers bok ”Fortress Israel. Inside story how the military elite run the country.” NY, 2012, och senare utgåvor, en oumbärlig läsning.



i Andra om: , , , , , , , , , , , , ,, , , ,, ,

BBC om Dr Gilbert Russia Today 4/11 Guardian om Gilbert John Pilgers artikel i Counterpunch Om Mads Gilbert i SvD John Pilgers hemsida Washington Post 24/7 GlobalresearchPalestina-grupperna på FacebookDemonstrationer i Tel Aviv DN Debatt 10/8 Counterpunch 6/8 Noam Chomsky 7/8 Guardian 7/8Israels krigsförbrytelser Nyhetsbanken 8/8 Lutz rapport Järnbastionen Palestinagrupperna 1/8PSG StockholmSRProletären FF DN Debatt 10/8 Carl Bildt i DN Debatt 31/7 CNN-bilder Henrik Linde på Knut Lindelöfs blogg Democracy Now 22/7 DN I 18/7DN kvällen 17/7SvD 17/7 Röda Malmö 17/7 Demonstration 16/7 DN 16/7 DN 16/7 ”Norsk läkare” Nathan Schackar DN Ulf Bjereld GP DN 13/7DN 11/7PSG i StockholmPSG i Sverige Göran Rosenberg i ExpressenDN 10/7DN II 10/7 Svenssons blogg 9/7 Ship to GazaBilderblogg 9/7 Anna Westers blogg 9/7


4 svar till “Så varför skall en radikal svensk vänster fördöma anfallet i synagogan i Jerusalem?”

  1. Det är rätt.. ockupanten av Judeén och av delar av det territorie Egypten tidigare ockuperade frias, och undslipper kritik alla dagar i vänster reaktionärens lilla skruvade osanna värld.

  2. Vad ledarskribenter och liknande skriver (och ev. anser) i Sverige, betyder ynka lite för den del av det palestinska folket som befinner sig under ockupation och apartheidlagar.
    Det är just denna ockupation och denna etniska diskriminering som leder till händelser som de i al Quds.
    Som kommunist kan man naturligtvis inte ta avstånd från de förtrycktas våld, bara beklaga att det behövs
    och stödja de handlingar som har en möjlighet att leda till att förtrycket och rasismen besegras.

  3. Givetvis ska all terror fördömas även i osymmetrisk krigföring. Psykopaten Livfendal och hennes apologetik för USA-imperialism har en oändligt större offerlista än vänstern att fördöma Den terrorism och fundamentala islamism som grasserar i mellanöstern är ju systematiskt stödd av USA och dess lakejer. Men det är bara idioter som simmar i Timbroträsket som selektivt blundar för verkligheten och samtidigt ”sympatiserar” för det man felaktigt ser som ”vänsterns” offer.

    Spiralen av våld fortsätter. Bosättare mördar och lemlästar palestinier, gamla och barn blir kallblodigt nedmejade bakifrån av bilar. Det finns inga ursäkter för våld. Här är lite lördagslektyr för högerpsykopaterna.

    http://en.m.wikipedia.org/wiki/List_of_Israeli_assassinations

    Ickevåldsdokumentären ”en farlig idé ”som går nu på SVTplay rekommenderas för alla som vill se verkligheten.

    http://www.svtplay.se/video/2369684/en-farlig-ide

  4. ”Varför skulle en radikal vänster fördöma detta anfall?”

    Den extrema vänstern respekterar uppenbarligen inte religionsfrihet och människors tro. Vänsterns genuint hatiska och människofientliga natur framstår alldeles uppenbart i sin nakna sanning i detta inlägg. Det hela utgår dessutom från otäck antisemitism med resonemang som hör det mörka 30-talet till:

    ”Stadsdelen domineras av ortodoxa judar, klädda i svarta kläder och hattar m m. Dessa betalar ingen skatt, har som regel ganska många barn, är befriade från militärtjänst, och kostar staten Israel mycket, i synnerhet som de uppgår till cirka 10 % av hela befolkningen.”

    Så förnedrande, så respektlöst, så lågt, så fruktansvärt och avskyvärt!

    För mig finns det inget lägre än att kallblodigt mörda bedjande människor och detta oavsett om det är judar, kristna eller muslimer. Var finns den extrema vänsterns respekt för människolivet? Sanningen är att den aldrig funnits allt utgår från folkmördarna Lenin och Stalin (…som under en tid var bäste var med antisemiten Hitler).

    Detta inlägg torde vara det värsta lågvattenmärket någonsin på denna extrema antidemokratiska kommunistblogg.