Nyutgåva av Hitlers Mein Kampf – en kritisk kommentar.

I Aftonbladet Kultur skriver idag Carsten Palmer en viktig artikel med titeln ”Borgarnas historiska svek mot folket
Carsten Palmær om myten att Hitler kom till makten i demokratiska val”. Där står bl.a.:
”Att det var det tyska folket som i demokratiska val förde Hitler till makten är ett ofta upprepat men vilseledande påstående. Det var inte obildade och antisemitiska tyska väljare som utsåg Hitler till rikskansler. Det var den yppersta politiska eliten. Hitler hade inte mer än en knapp tredjedel av väljarna bakom sig när riksbankschefen Schacht, förre försvarsministern von Schleicher, högerpolitikern von Papen och tidningsmagnaten Hugenberg i januari 1933 övertalade president Hindenburg att utse honom till rikskansler i en borgerlig samlingsregering. Hitler och Hindenburg
http://www.aftonbladet.se/kultur/article22206727.ab Han skriver vidare Ultrahögern är på frammarsch i Nord- och Centraleuropa. Börsen gungar, valutan är i kris, främlingsfientligheten växer när fattigt folk måste slåss om jobben. Undra på att många letar efter paralleller till vår tid i tysk 1900-talshistoria. Detta leder både till allvarlig självprövning och upprepande av slitna klichéer. Två dagar i rad uttalar sig Dagens Nyheter om tysk historia: ”När nazisterna kom till makten 1933 – efter demokratiska val – dröjde det inte länge innan rättskipningen vittrade sönder” (ledartext 31 januari). ”Också Hitler var demokratiskt vald” (utrikessidan, 1 februari). DN har alltså fel information som så ofta i politiska i aktuella frågor (där man deltar i USA:s vilseledande hybridkrigföring). Se tidigare inlägg här http://jinge.se/allmant/dn-svd-banerforare-for-usa-hybridkrigforingens-mastare.htm
Vidare ”Hitler kommer alltså till makten i två steg: det första steget tar han på inbjudan av den politiska eliten. Det andra med hjälp av samtliga borgerliga riksdagspartier”

Detta får vara
bakgrund till detta gästblogginlägg som behandlar Hitlers (ö)kända bok ”Mein Kampf” i nyutgåva.

Ulf Karlström som har skrivit detta gästblogginlägg är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar) och skriver facklitteratur. Han var tidigare med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. och en tid ordförande i de förenade FNL-grupperna (DFFG), Sveriges kanske främsta antiimperialistiska organisation efter Andra Världskriget. Han har publicerat inlägg här i flera ämnen.

Artikeln.
Hitler skrev första delen av ”Mein Kampf” i fängelset Landsberg am Lech, med den medinspärrade Rudolf Hess som assistent och maskinskrivare. Hitler placerades där den 1 april 1924 till följd den misslyckade, operettliknande statskuppen i München i november 1923. Han dömdes till 5 års fängelse, men släpptes redan efter knappt 9 månader till följd av ”gott uppförande”. Första delen utgavs 1925 och andra delen året därpå. Senare slogs delarna ihop till en bok. Mitt eget exemplar av ”Mein Kampf”, översatt av Nils Holmberg i oavkortad version, utkom som andra upplagan 1941 och är på 603 sidor. Totalt utgavs till 1945 mer 12 miljoner tryckta exemplar på 18 språk.
Adolf Hitler som ung
Den 8 januari i år utkom ”Mein Kampf” i en vetenskapligt kommenterad utgåva på nära 2000 sidor, med 3700 kommentarer på vänstersidan och Hitlers text på högersidan. Kommentarsarbetet har utförts vid Institut für Zeitgeschichte (IfZ), från vars hemsida ytterligare information kan laddas ned; http://www.ifz-muenchen.de/aktuelles/artikel/datum/2016/01/11/mein-kampf-3/.
Hitler, Mein Kampf. Eine kritische Edition. München ; Berlin 2016. 2 Bände / 1966 Seiten
ISBN: 978-3-9814052-3-1. Herausgegeben von Christian Hartmann, Thomas Vordermayer, Othmar Plöckinger, Roman Töppel. Unter Mitarbeit von Edith Raim, Pascal Trees, Angelika Reizle, Martina Seewald-Mooser. Im Auftrag des Instituts für Zeitgeschichte München – Berlin

Barbro Eberan, fil dr i germanistik och författare, har gett ut en rad mycket läsvärda böcker om Nazityskland. Hon har i detalj skildrat turerna kring utgivningen av ”Mein Kampf” (SvD 25/1, Under strecket).
Eberan ger intressanta detaljer, t ex att skriften såldes för enbart 59 € med en första upplaga av enbart 4000 ex, vilket snabbt såldes slut i förväg. En auktion på Ebay såldes skriften för nära 300 €. Inför en nytryckning hade 15 000 ex förbeställt per den 8 januari (se hemsidan). (Bilden nedan visar hur Hitler säljer boken).
Mein Kamp
Hitlers propagandaskrift uppmärksammades knappast, utöver den inre kretsen av medlemmar i det förbjudna partiet – NSDAP. På IfZ:s hemsida finns en talande teckning från Simplicissimus från 31/8 1925, där Hitler som boknasare försöker prångla ut skriften till en totalt ointresserad församling på ett ölhak. Denna situation förändrades totalt när Hitler 1933 utsågs till Rikskansler. Under Tredje rikets tid erhöll nygifta par ett exemplar gratis av ”Mein Kampf”.Och tyvärr, resten är, som man säger, historia!

IfZ skriver i sin programförklaring för kommentarsprojektet att syftet är att ”avmystifiera” skriften. Man vill för nutida läsare både erbjuda förklaringar, kommentarer och tillrättalägganden. Institutet skriver:
Hur uppstod skriftens teser?
– Vilka avsikter följde därmed med?
– Vilket samhälleligt stöd hade Hitlers påståenden bland sin samtida?
– Vilka följder fick hans tillkännagivanden efter 1933?
– Och framför allt: Vad låter sig med dagens kunskap motsäga Hitlers otaliga påståenden, lögner och avsiktsförklaringar?

Första bandet i ”Mein Kampf” utgör en slags schabloniserad Hitler-biografi och NSDAP:s tidiga historia samt dess föregångare, der Deutschen Arbeiterpartei (DAP), medan andra bandet kan sägas mer ägna sig åt den ”nationalsocialistiska” rörelsens ideologi, program och organisering i vid bemärkelse, t ex uppbyggnaden av stormtrupperna (SA).
Hitler säljer Mein Kamp

Det som slår en nutida läsare av ”Mein Kampf” är, förutom massa floskler, hur lite originell skriftens synsätt är. Nederlaget i Första världskriget, myten om dolkstöten i ryggen på armén, den uppskruvade nationalismen (”att vara tysk” m m), yvigt tal om det tyska folket , korporatism i form av folkgemenskap i stället för klasser, parlamentarismens svaghet, behovet av fostran och paramilitär organisation (med militär disciplin osv) var alla vanliga tankefigurer i 1920-talets Tyskland.
Kocken Hitler kokade inte soppa på några nya ingredienser, han tog bara det som fanns för handen.

Jag föreställer mig att många som inte bläddrat i eller läst ”Mein Kampf” har uppfattningen att antisemitismen är bokens huvudtema. Så är det emellertid inte. Antisemitiska utfall saknas förvisso inte, men minst lika frekvent, eller i ännu högre grad, är ”kampen mot den röda fronten”. De röda (bolsjeviker, marxister, kommunister, internationalister) stod naturligtvis både mot den unga nazismen ideologi, och deras stormtrupper. För ordningens skulle bör nämnas att Hitler ibland också laborerar med ”judiska marxister” osv.

Det är bra den tyska delstaten Bayern släppt bannbullan över utgivningen av ”Mein Kampf”. Sedan kan man naturligtvis undra över vilka som tar sig igenom nära 2000 sidor? Emellertid kommer det säkert att dyka upp hemsidor med kraftfull indexering och lättillgängliga sökmotorer för att kunna navigera i detta hav av sidor.

i Andra om: , , ,, , , , , , , , , ,

SvD om boken IFZ Ab 8/2