Jag har nu förmånen att publicera en kommentar från Britta Ring. Hon är en pensionerad konsumentjournalist med lång erfarenhet som aktiv i facket, folkrörelser, bl a i kvinnorörelsen. Hennes kommentar är mycket viktig och utgår från ett annat citat i Lena Anderssons kolumn. Hon medverkade med blogginlägget ”Kapitalismens kostnader hotar vår överlevnad – gästkommentar till Lena Anderssons ”Frihet & kapitalism” 13/3 i den livliga debatten med ett 80-tal kommentarer efter mitt blogginlägg 12/3 ”Kapitalism och frihet, Lena Andersson Dagens Nyheter” efter Lena Anderssons kolumn ”Kostnaden för avskaffad kapitalism” i Dagens Nyheter 9/3.
Blogginlägget.
”Intressant julbetraktelse av Anders på jinge.se på julafton. Människan är av naturen samarbetsbenägen och generös. Ett nödvändigt överlevnadsvillkor för en flock där var och en för sig är tämligen liten och svag. Konkurrensen som överordnad princip är i grunden onaturlig för människosläktet, ja, det har gått så långt att den hotar vår överlevnad. (Min slutsats.)
Till skillnad från de stora aporna levde våra förfäder i parförhållanden, anser Anders (och Lasse Berg?). Om detta råder olika uppfattningar. Feministisk forskning anser att parförhållandena bildades i samband med patriarkatets uppkomst för att säkerställa kontrollen över kvinnornas sexualitet. Det finns spår som tyder på att det innan dess fanns samhällen styrda av kvinnorna med modersstyrd arvsföljd, där morbröderna var barnens närmaste manliga släktingar och de biologiska fäderna fanns ute i marginalen. I Gamla testamentet skildras en situation där patriarkatet nyligen tagit makten över matriarkaliskt styrda samhällen med kvinnliga gudar. Man kan se hur hatet dominerar skildringen av dessa motståndare som utsätts för en fullkomligt skoningslös behandling. Religionen var – och är – ett redskap i den stora kampen om makten.
Med patriarkatet utvecklades privategendomen och konkurrensen som utvecklingens grundläggande princip. Sedan dess lever mänskligheten med kluvna budskap. Å ena sida drömmen om samarbete, generositet, människokärlek (Jesu budskap t ex), å andra sidan den råa verkligheten där konkurrens och utslagning gäller. Vi får veta att människan är en varelse på gott och ont, med arvssynd som man inte kan komma ifrån. Det kluvna budskapet framställs som inneboende egenskaper hos människan själv, av religionen bland annat.
Det finns mycket för att göra för forskningen om mänsklighetens utveckling. En forskning som skulle ha kommit betydligt längre om den inte varit alltför farlig och kontroversiell.”
intressant.se jinge människan, kapitalism, moral, religion, USA, hjälpsamhet Karl Marx, Lasse Berg jul Jesus, jultomte socialism klass, klasskamp
DN Debatt 24/12 2013 SvD 24/12 DrCais blogg
Fotolasses blogg Röda Malmö Knut Lindelöf DN Debatt 24/12 Bloggaren Peter Linden BBC-undersökningCleveland LeaderSKP-blogg Anders Svenssons bloggDN 23/12 Karin BojsDN 10/2 2012 DN 4/10 2012 DN 23/8 2012
Nina Björkn DN 19/9 2012SVD 2/5 2012Expressen Aftonbladet 7/8 2012 DN1 2011 DN2 2012 DN3 2011 SVD1 2011 SVD 2011
3 svar till “Fanns matriarkat?”
Matriarkat (från latinets mater, ”moder”; jämför patriarkat) är en samhällsordning där den sociala, politiska och ekonomiska makten innehas av mödrar och kvinnor enligt Wikipedia. I allmänhet idkas i matriarkat även religion där kultens centrum är en gudinna, ofta en modergudinna. Begreppet matriarkat formulerades av antropologerna Johann Jakob Bachofen och Lewis Henry Morgan under 1800-talet. Morgans bok inspirerade Friedrich Engels till boken ” Familjens, privategendomens och statens ursprung” som kom ut 1884,(och lästes av mig 90 år senare). Engels ansluter sig till Morgans uppfattning att forskningen visade att matriarkat utmärkte de första samhällena. Engels ansåg att övergången från matriarkat till patriarkat skulle ha skett då samhället förändrades från ett jägarsamhälle till ett jordbrukarsamhälle och privat egendom infördes. Liknande tankar har under 1900-talet framförts av litauisk-amerikanska arkeologen Marija Gimbuta. Enligt Wikipedia som är främsta källan till denna kommentar har det inte gått att påvisa något matriarkat, men däremot samhällssystem som ligger nära, exempelvis matrilineära system där egendomar ärvs av kvinnor. Den kritik som de antropologiska teorierna om matriarkala samhällssystem fått utstå menar vissa baserar sig på idén att ett matriarkat ska vara ett spegelvänt patriarkat med liknade förtryck mot män som finns gentemot kvinnor i det patriarkala samhället. År 2002 skrev den amerikanska antropologen Peggy Reeves Woman in Center: A journey into Matriarchy där hon propagerar för den förändrade synen på begreppet martiarkat som ett samhälle där könen lever i ömsesidig respekt. I boken beskriver hon nu existerande kvinnoorienterade samhällen runt om i världen och menar att kritiken och skepticismen till begreppet matriarkat baserar sig på ett västerländskt patriarkalt tankesystem. Detta nya sätt att se på begreppet matriarkat har blivit en grund för den nya akademiska inriktningen Modern Matriarchal Studies.
Handväskan har av någon karakteriserats som en väsentlig uppfinning för släktets överlevnad under ’jägar/samlartiden’
Det vore bra om Brita Ring anför vilka källor (efter Engels/Morgan) hon bygger sin historiesyn på var gäller kvinnans ställning. Nu refereras bara i vaga ordalag till en feministisk forskning, som ska vara förföljd. Men något finns väl publicerat?
Mitt eget intryck, från eklektiskt ihopplockade källor, är att Engels/Morgans renodlade modell med en relativt linjär utveckling från matriarkat till patriarkat (med tillhörande ändringar i familjestrukturer) inte är hållbar. Det såg olika ut på olika håll på jorden. Jägar/samlarsamhällen var inte mera matriarkala (i vid bemärkelse) än jordbrukssamhällen, utan det är snarast hos vissa av de tidigare jordbrukarsamhällena som vi åtminstone i vissa regioner finner de samhällen där kvinnan har starkast ställning. Neolitiska samhällen som specialiserade sig på boskapsskötsel blev ofta mer patriarkala – en central tanke hos Gimbutas, som Anders refererar till.