Cry for me Argentina!?



Vi har nyss publicerat ett gästblogg av Ulf Karlström som beskriver hur ett par ”gamfonder” från USA med hjälp av en domare från USA vill ha tillbaka de medel de köpte argentinska statspapper för då Argentina hade stora ekonomiska problem vid sekelskiftet. Se inlägget 2/10 med kommentarerna.
Kirchner

Nyligen berättade Argentinas president Cristina Kirchner att hon fruktade en statskupp med stöd av USA, och att hon rentav var rädd för sitt liv. Se kommentaren till förra blogginlägget.Syftet med detta blogginlägg är att berätta om krisen vid milleniumskiftet genom att återge ett avsnitt ur en bilaga (”IMF:s policy och ekonomiska kriser i mellaninkomstländer”) till kapitel 6 (”Några viktiga internationella organisationer och samarbetsfora”) i boken ”USA som världspolis”.
IMF logo imagesCA6P1CDB

Argentinas ekonomi är ganska god, men peson har försvagats påtagligt. Landet har lämnat lågkonjunkturen med 0,9 procent tillväxt under det andra kvartalet. Men tillväxten i Latinamerikas tredje största ekonomi är fortfarande mycket lägre än de i genomsnitt 7,8 procent per år landet presterade 2003-2011.

Bokavsnittet
”Medierna har ibland i sina kommentarer till den nuvarande krisen i Grekland hänvisat till krisen i Argentina. När USA i början av 1980-talet höjde räntan till nästan 20 procent kunde Argentina inte sköta sina amorteringar. En stagnationens decennium inleddes. IMF bidrog till problemen, enligt Stiglitz, då man krävde högre skatter, lägre statsutgifter, högre inrikes räntor och uppmuntrade till privatisering av socialförsäkringarna för att minska underskottet. Detta bidrog till minskning av produktionen och av skatteintäkterna.
USAbok framsida-1

Peson kopplades till dollarn 1991 och under några år hade landet låg inflation, stabila statsfinanser, stort stöd från IMF och stort inflöde av utländskt kapital. Aktie- och fastighetspriser steg kraftigt, en bubbla uppstod. Argentinas lånekostnader fördubblades dock mellan 1996 och 2000. Kortsiktig sanerades statsfinanserna genom enorm utförsäljning av statliga tillgångar. Inflationsbekämpningen lyckades en tid, men det medförde att peson var kraftigt övervärderad i slutet av 1990-talet, exporten rasade och arbetslösheten steg och uppgick till 25 procent år 2001. IMF fortsatte att stödja Argentina och ställde åter hårda krav på åtstramningar som medförde social misär, företagsnedläggelser, minskad skolgång och utbildade människor lämnade landet.

I januari 2002 ställde Argentina in betalningarna och landet hade då utlandsskulder på 150 miljarder dollar. Året innan släppte Argentina kopplingen av peson till dollarn. Peson föll kraftigt, vilket inledde en snabb ekonomisk återhämtning med stor tillväxt 2003. Detta underlättades av att Argentina i mars 2005, efter drygt 3 år, lyckades förhandla fram en uppgörelse där 76 procent av landets långivare gick med på att endast få tillbaka 33 procent av vad som de lånat ut – de blev tvungna att efterskänka två tredjedelar.

Stiglitz (2007) menar att Argentina visade en enorm förhandlingsvilja och beslutsamhet. Kostnaderna för krisen blev mycket höga genom uteblivna investeringar, företagsnedläggelser, genom att utbildade människor lämnade landet och även genom minskad närvaro i skolorna. Två år senare betalade landet tillbaka hela skulden.

Det argentinska exemplet illustrerar vådan av IMF:s politik i ett land med ganska låg medelinkomst. Det finns flera likheter med Greklands läge år 2011, bland annat likartade krav från IMF och andra långivare, samt avsaknaden av inhemsk valutakontroll.”

Ingen rök utan eld. Statskupper (med stöd) av USA mot demokratiskt valda regeringar efter Andra världskriget.
Det finns inget land i världen som stött tillnärmelsevis så många militärkupper i demokratiska länder som USA. Utrikespolitiskt har USA tydligt visat att landet inte är för demokrati. Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra (Egypten, Tunisien, Bahrain, Saudiarabien, Pinochets Chile och alla de militärdiktaturer som USA stött/etablerat i Sydamerika och även i Sydostasien.) Några demokratiskt valda regeringar som USA bidragit till att störta i statskupper.
Frihetsgudinna gråter bild

-Mossadeq i Iran 1953;
-Arbenz i Guatemala 1954;
-Sukarno i Indonesien 1965;
-Allende i Chile 1973;
-Sihanouk i Kambodja 1970;
-USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i Grenada 1983;
-USA understödjer statskupp en i Venezuela 2002, och erkänner, omedelbart och officiellt, kuppmakarna som de nya representanterna för landet. Problemet för USA var att kuppen misslyckades;
-Den folkvalde presidenten Aristide kidnappas i Haiti av USA 2004 och skickas till Afrika. En statskupp genomförs, med USA:s stöd och många Aristide-anhängare mördas eller fängslas;
-Zelaya i Honduras 2009;
-Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi 2013.


intressant.se, , , , , , ,, , , , , , ,, , , , ,, ,

Blogginlägg 2/10 Gary Engler i Counterpunch ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4

Intervju med Lapavitsas Centrum för marxistiska studier ICIJ:s rapport Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 Occupy Wall Street 4/9

  3 comments for “Cry for me Argentina!?

  1. 5 oktober, 2014 at 21:01

    Och naturligtvis sker spekulationer som visar hur osund aktiemarknaden och kapitalismen är, och fäster uppmärksamheten på vikten av att inte ha en fristående centralbank (se nedan):

    ”The stock market is up over 100 percent this year, making it one of the world’s top performers.
    Investors are not buying up shares because they trust the country’s economy or government policies but instead as a way of getting scarce dollars to hedge against the tumbling peso currency.

    Even in dollar terms at the black market rate, the stock market’s benchmark Merval index has gained 38 percent.

    And the government is furious. President Christina Fernandez this week publicly blasted the trading as unpatriotic, accusing those involved in it of trying to pull down her government and ordered an investigation into banks that use the stock market to get into dollars. ”This is pure speculation aimed at capturing exorbitant profits by supporting the dollar, because many of them have dollar positions overseas,” Fernandez said in a televised address on Tuesday. ”I’m asking that the regulatory agencies apply the norms needed to protect all Argentines.”

    She criticized the central bank for failing in its remit as regulator, even accusing it of helping commercial lenders and exporters to break currency laws. The following day, central bank chief Juan Carlos Fabrega quit.” (http://www.reuters.com/article/2014/10/03/argentina-stocks-idUSL2N0RY00O20141003?rpc=401)

  2. 5 oktober, 2014 at 21:14

    Å andra sidan finns det tydligen en del – förmodligen inte helt oväsentliga – krafter inom systemet som inte gillar domare Griesas fnoskiga domslut. Om det blir utslagsgivande innebär det att skuldavskrivningar blir omöjliga i framtiden, vilket vore lika knäppt som om konkurser plötsligt skulle olagligförklaras. Och möjligheten till konkurs är en av kapitalismens grunder. Se https://www.project-syndicate.org/commentary/joseph-e–stiglitz-and-martin-guzman-on-the-efforts-to-remove-new-legal-obstacles-to-sovereign-debt-restructuring-2014-10

  3. 12 oktober, 2014 at 17:59

    Cristina Fernandez Kirchner, the Argentinian President, spoken in a calm and secure voice at the UN General Assembly last Friday, 3 October 2014. She referred to the western financial system as economic terrorism, as in vultures – the vulture funds that thanks to New York judge Griesa have put Argentina – a solvent country, willing and capable of paying their debt, in default. He ruled that the vulture funds, Griesa’s clients and paymasters, needed to be paid in full, i.e. 100%, equal to US$ 1.5 billion, when close to 93% of all creditors agreed on a restructured reimbursement rate of about 20%. Without any international right to interfere in the affairs of a sovereign country, Griesa would allow the vultures reaping in a profit margin well in excess of 1,000%. —
    (http://www.globalresearch.ca/argentina-and-wall-streets-vulture-funds-economic-terrorism-and-the-western-financial-system/5407073).

Comments are closed.