Camerons stora nederlag i Ypern 2014



Ulf Karlström som har skrivit detta gästblogginlägg är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar) och skriver facklitteratur. Han var tidigare med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. Han har tidigare publicerat inlägg här i flera olika ämnen. De har behandlat miljö och ekonomi, och så kallad ”humanitär intervention”, ”Är du teknikberoende min vän?”, om Borgs budget, om Södertäljerättegångarna, om religion. Han har skrivit om Willy Silberstein och AS i Sverige, om ”Det själviska samhället” och om ”Den irrationella kapitalismen”. Han har skrivit om kanon, unga vuxna, om privatisering av vården samt senast om science och fiktion, ”Jag känner mig ledsen” sa Anders Wijkman och ”Skall vi tala om raser?” Ulf Karlström har också skrivit om GMO, genmodifierad gröda, senast i inlägget ”Hotet mot liver – den genetiska manipulationens dolda agenda” 31 januari. 24/2 kom föregående inlägg inom området populärkultur med titeln ”Vad säger oss TV-serier om världen?” och 4/3 ”Hur ska vi förklara vad som sker?”

Dessutom har han tillsammans med mig skrivit boken ”USA som världspolis”, där 20 % av upplagan finns kvar ett halvt år efter lanseringen.

Ulf Karlström har skrivit om EU tidigare, tex. ”Varför angriper David Cameron EU”? om bankunionen, senast 13/7. Förutom Ulf har bl.a. Leif Elinder och jag skrivit om EU, 30/4 ”Enögde Carl Bildt och EU-valet och i maj om ”Riksdagen debatterar EU”.
cameron_2459586b

Blogginlägget.
EU:s stats- och regeringschefer möttes 26-27 juni i den belgiska staden Ieper (Ypern) för att utse ny ordförande för Kommissionen, efter Barroso. Den senare lämnar in under hösten. Mötesplatsen var onekligen intressant då staden ödelades under Första världskriget och frontavsnittet hölls framför allt av brittiska soldater. De stupade också i skrämmande stort antal där, och slagfälten besöks årligen av många engelsmän. Kanske kan man tala om en för engelsmännen högtidlig plats? Och där – vid mötet – led Storbritanniens premiärminister David Cameron ett svidande nederlag.
Juncker

Camerons Toryparti tappade många röster i valet till EU-parlamentet i maj till uppstickaren UKIP, United Kingdom Independence Party. Det senare fick nära en tredjedel av rösterna. Jag har tidigare på Jinge redovisat bakgrunden till att Cameron gjorde sitt märkliga utspel om en folkomröstning om EU-medlemskapet 2017.

Inom Torypartiet har det alltid funnits en starkt EU-kritisk opinion. Och med UKIP flåsande Cameron i nacken har denne formulerat en allt mer EU-kritisk profil. Inför förberedelserna till mötet 26-27/6 arbetade England febrilt för att Jean-Claude Juncker inte skulle få efterträda Barroso. Cameron skrev t o m en debattartikel i SvD (13/6) riktad mot Junckers kandidatur. Sannolikt var det ett oblygt försök att förmå moderater att gå på Reinfeldt att inte rösta för Juncker. Även det faktum att EU-parlamentet självpåtaget gett sig en ny roll vid utseendet av kommissionens ordförande hade retat upp Cameron.

Juncker är en svuren EU-kramare och federalist, men även parlamentet uppträder oftast som federalister genom att ständigt komma med förslag till ny EU-lagstiftning, till förfång för de nationella parlamentens lagstiftande makt. EU-parlamentets majoritet – från höger till sossar – slår alltid vakt om en hög EU-budget; inga nedskärningar där, inte!

Enligt tidningsreferat har Cameron fått sig tillslängd några köttbitar. Fördragstexten om EU:s ökade integration skall ses över, till förmån för ett lösare samarbete. Frågan är bara hur det skall gå till? Att öppna en process med revidering av Lissabonfördraget måste te sig som en mardröm för federalister som Juncker eller svenska folkpartiet.
EU-frågetecken imagesCAS1TWS5

Camerons nederlag sved. Han förklarade efteråt att ”det var en dålig dag för Europa. Det ger mer makt till EU-parlamentet. Hela denna process har bara övertygat mig ännu mer om att EU måste förändras” (SvD 28/6).

Frågan är nu vad nederlaget kommer att kosta EU-kramarna? De vann slaget om sin kandidat till ordförandeposten i Kommissionen, men om det skedde till priset att England kräver en total omarbetning av Lissabonfördraget, så har de förlorat. Eller ännu värre, om England träder ur EU. Det skulle vara ett hårt slag mot Bryssel, bl.a. för att England, med sitt City, svarar för en stor del av EU:s finanstransaktioner.
Personligen gläds jag, som EU-motståndare, åt det elände Bryssel och federalisterna försatt sig i. Hur de än vänder sig kommer de att ha ändan bak och få betala för Camerons nederlag. För svenskt vidkommande öppnas möjligheten att återskapa något av gamla EFTA. I en sådan process skulle då England och Norge vara drivande. Vi svenska EU-motståndare skulle då kunna kräva en ny folkomröstning om EU-medlemskapet, med sikte att ingå i ett nyskapat handelsblock av EFTA-snitt. Det vore en nåd att stilla bedja om.


intressant.se, , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , ,, ,

DN 27&6 DN Debatt 13/5 DN Debatt 7 majDagens Arena DN Debatt 30/4 Counterpunch 23/4 Huffington Post Nej till EU Göteborgsposten C Malmström 3/2Sv>D 3/2 Bilderblogg 3/2DN 4/2 DN 15/7 DN1Gay och Powell förklara sig DN 15/7 SvD 27/2DN 28/2 DN hästkött DN Uppdrag granskning 27/2Bilderblogg AnnarkiaSvenssonbloggen 28/2 Annarkia SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten SvT Uppdrag Granskning 12/12 Expressen 12/12 Ab 12/12 Bilderblogg DN 12/12 Svd 12/12 AB 12/12 DN 20/9
SvD 20/9 Aftonbladet 20/9 Expressen 20/9SvT 20/9DN 7/9 SvD 7/9 Aftonbladet Expressen 7/9
SvT 7/9
Sveriges Radio 7/9 DN 6/9 , Occupy Wall Street 4/9 ,SvD 6/9 , Expressen 6/9 , Aftonbladet 6/9 , SvT 6/9 , Sveriges Radio 6/9 , DN 2/9 , Aftonbladet 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer BBC undersökning 2009 Läkartidningens arkiv


2 svar till “Camerons stora nederlag i Ypern 2014”

  1. Igår, några dagar efter det att detta inlägg skrevs, kan man i Svenska Dagbladet läsa ”Cameron: ”Kan jobba med Juncker” Det kommer att gå att arbeta med Jean-Claude Juncker som EU-kommissionens ordförande – det säger nu Storbritanniens premiärminister David Cameron i en något mer försonlig ton än när Junckers nominering först blev klar.
    (http://www.svd.se/nyheter/utrikes/cameron-kan-jobba-med-juncker_3703130.svd)

    Annan citat från SvD 27/6
    ”Edward McMillan-Scott, a former Tory MEP who defected to the Lib Dems in 2010, said Mr Cameron’s decision in 2009 to pull the Conservatives out of the EPP, which includes Germany’s centre-right Christian Democrats, had rebounded on him. ”David Cameron burnt his boats by leaving the mainstream Christian Democrat, conservative group in the European Parliament, the party of Angela Merkel,” he told the BBC News Channel. ”The consequence is that he has no real friends. He is not part of any network in Europe any more. Therefore, it is all telephone diplomacy and it has not worked.”

  2. Camerons tydliga markering var säkert ’for the record’. Det Englands politiker säger sig vara för eller emot har ibland visat sig vara otillförlitligt.
    England hoppas kanske kunna utpressa sig till bättre villkor om nu EUs tongivande medlemmar är så rädda för att de även formellt lämnar.
    Som det mycket riktigt antyds i artikeln finner sig Englands finanselit, som är den verkliga makten, väl tillrätta med EU. ECB:s verkliga konstruktion är, som vanligtvis är fallet med bankväsendet, dunkelt förklarad och sannolikt är det en stor fördel för London City att inte vara utestängda från inflytande även direkt i EU.
    Om en brytning med England inträffade kanske det skulle underlätta för genomförandet av verkliga reformer bort från spekulationsekonomin.
    Juncker påstås vara för frihandelszon med USA vilket säkert USA hoppas kunna utnyttja mot Ryssland. Men inget säger att EU i längden skulle låta sig dras med. Att EU fjäskar för Usa beror inte bara på hot utan sannolikt på att det fortfarande finns mycket kapital placerat i amerikanska statspapper. Och det i sin tur beror kanske på att det är ett sätt att tämja monstret i någon mån trots allt prat om att dollarn skall krascha.
    Skulle det bli till en uppbrytning av EU tillbaka till mindre bitar som EFTA etc blir vi mer sårbara för angloamerikanernas splittringspolitik.
    Eftersom de svenska eliterna är så undergivna och naiva gentemot angloamerikanerna skulle de kunna få oss att tro på att nya ondskefulla händelseförlopp inträffade av sig själv. Ett sammanhållet EU har nog ett stort värde.