Vi skriver sällan om Mexiko här, men har dock skrivit om Nafta, ett aktuellt ämnen, och om den nye presidenten.Storseger för vänsterkandidat i Mexiko
Men denna artikel ”Mexikos näste president säger att han ska ersätta armén med ett Civilgarde i bekämpningen av våld och drogkarteller” av Dick Emanuelsson i Honduras huvudstad Tegucigalpa behandlar ett annat aktuellt ämne.
Ett avsnitt av mig om Nafta kommer avslutningsvis.

Andrés Manuel Lopez Obrador. Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1041309
– På detta historiska torg lovar vi att aldrig någonsin använda armén mot Mexikos folk. Vi kommer att upplösa generalstaben och (i dess ställe) skapa ett Civilgarde som kommer att begränsa användandet av våld och garantera de mänskliga rättigheterna, underströk AMLO inför jublande människor.
Video om massakern på studenter 1968.
Av Mexikos presidenter är Lopez Obrador den som fått mest röster någonsin i ett val. Men han står inför gigantiska problem efter två decennier av en ren nyliberal ekonomisk politik som skapat ett klassamhälle med en fattigdom och skriande misär som är hjärtskärande när man besöker landsbygden eller fattigområdena i de större städerna.
”Kriget mot drogkartellerna”
Det som utlandet och medierna främst registrerar är våldet och drogkartellernas makt. Få av dessa medier noterar till exempel USA:s lönsamma vapenexport till Mexiko, både den som går till staten, delstaterna som till kommunerna. Men där finns också USA:s militärindustriella komplex som tjänar grova pengar på export av vapen till drogkartellerna.
Det var president Felipe Calderon som inledde militariseringen av Mexiko i vad han kallade för ”Kriget mot drogkartellerna” och den organiserade brottsligheten. Sedan dess har antalet offer för våldet och drogernas kommersialisering bara ökat, trots att USA:s antinarkotikaorgan eller FBI har fått legal status att operera med vapen i Mexiko utan att behöva få de mexikanska rättsliga myndigheternas tillstånd.
Mer DEA-agenter, mer våld och drogexport
Trots allt fler DEA-agenter har våldet och knarket ökat i omfattning. Exakt samma förhållande råder i Centralamerika där dessutom Colombia har fått uppgiften att fortbilda de honduranska poliserna eller militärerna. Men resultatet är fatalt, raka motsatsen än vad målsättningen vill.
I Colombia odlas det i dag sex gånger kokabuskar än under Pablo Escobars gyllene år.

Antal drogrelaterade dödsfall i Mexiko. By Merikanto – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=71182977
Tillägg: År 2017 dog 113 personer i Sverige till följd av mord, dråp och dödligt våld – blir 1,2 mord och liknande per 100.000 invånare.
Men Lopez Obrador har inga möjligheter att bara dra in armén eller marinen från att patrullera innan en ny styrka har skapats. Drogkartellerna förfogar över stora irreguljära arméer ute i flera av delstaterna där de oftast utgör statsmakten.
“Narkotikahandel för Oskyldiga (i stället för “Dummies”)
Rafael Barajas Duran är en i Mexiko mycket omtyckt och känd författare och tecknare. Han står bakom boken “Narcotráfico para Inocentes. El narco en México y quien lo U.S.A.”, “Narkotikahandel för Oskyldiga (i stället för “Dummies”). Knarket i Mexiko och den som använder den”, en klar anspelning på USA för ”usa” på spanska betyder just använda.

Rafael Barajas Duran. Bild i Dick Emanuelssons artikel
Den första editionen gavs ut redan 2011. Men under vårt besök i Mexiko i april-maj 2015 gavs en aktualiserad version ut med innehåll som berör Calderons efterföljare, PRI-partiets Enrique Peña Nieto.
Med Barajas samspråkade vi med för att förstå problematiken kring ”Kriget mot Drogerna”, vilka som står bakom, vem och vilka som tjänar på denna trafik och vilka som INTE vill bekämpa drogerna.
Läs intervjun i följande länk:
Drogkartellerna i Mexiko