Vi skriver sällan om Mexiko här, men har dock skrivit om Nafta, ett aktuellt ämnen, och om den nye presidenten.Storseger för vänsterkandidat i Mexiko

Men denna artikel ”Mexikos näste president säger att han ska ersätta armén med ett Civilgarde i bekämpningen av våld och drogkarteller” av Dick Emanuelsson i Honduras huvudstad Tegucigalpa behandlar ett annat aktuellt ämne.

Ett avsnitt av mig om Nafta kommer avslutningsvis.

Andres Manuel Lopez Obrador tillträder presidentposten i Mexiko 1 december i år. I lördags svor han att han aldrig kommer att sätta in armén mot folket som skedde för 50 år sedan på samma torg som EMLO uttalade löftet. Det var på ”De Tre Kulturernas Torg” i zonen Tlatelolco i kommunen Cuauhtémoc i huvudstaden Mexico City, som hundratals studenter slaktades av militären när de höll en fredlig manifestation den 2 oktober 1968. Det var i skuggan av Sommar-OS i Mexiko.

– På detta historiska torg lovar vi att aldrig någonsin använda armén mot Mexikos folk. Vi kommer att upplösa generalstaben och (i dess ställe) skapa ett Civilgarde som kommer att begränsa användandet av våld och garantera de mänskliga rättigheterna, underströk AMLO inför jublande människor.

Video om massakern på studenter 1968.

Av Mexikos presidenter är Lopez Obrador den som fått mest röster någonsin i ett val. Men han står inför gigantiska problem efter två decennier av en ren nyliberal ekonomisk politik som skapat ett klassamhälle med en fattigdom och skriande misär som är hjärtskärande när man besöker landsbygden eller fattigområdena i de större städerna.

”Kriget mot drogkartellerna”

Det som utlandet och medierna främst registrerar är våldet och drogkartellernas makt. Få av dessa medier noterar till exempel USA:s lönsamma vapenexport till Mexiko, både den som går till staten, delstaterna som till kommunerna. Men där finns också USA:s militärindustriella komplex som tjänar grova pengar på export av vapen till drogkartellerna.

Det var president Felipe Calderon som inledde militariseringen av Mexiko i vad han kallade för ”Kriget mot drogkartellerna” och den organiserade brottsligheten. Sedan dess har antalet offer för våldet och drogernas kommersialisering bara ökat, trots att USA:s antinarkotikaorgan eller FBI har fått legal status att operera med vapen i Mexiko utan att behöva få de mexikanska rättsliga myndigheternas tillstånd.

Mer DEA-agenter, mer våld och drogexport

Trots allt fler DEA-agenter har våldet och knarket ökat i omfattning. Exakt samma förhållande råder i Centralamerika där dessutom Colombia har fått uppgiften att fortbilda de honduranska poliserna eller militärerna. Men resultatet är fatalt, raka motsatsen än vad målsättningen vill.
I Colombia odlas det i dag sex gånger kokabuskar än under Pablo Escobars gyllene år.

I Mexiko mördas varje dag 85 personer eller 25 per 100.000 invånare. Som jämförelse kan nämnas Honduras som 2016 hade 59 per 100.000 invånare, mer än dubbelt jämfört med Mexiko. År 2011 låg siffran på 86,5, den högsta i världen i länder utanför krig eller väpnad konflikt. Städer som San Pedro Sula registrerade 2011-2013 makabra siffror som 156 per 100.000 invånare. 2017 sjönk den siffran till 42,8.
Tillägg: År 2017 dog 113 personer i Sverige till följd av mord, dråp och dödligt våld – blir 1,2 mord och liknande per 100.000 invånare.

Men Lopez Obrador har inga möjligheter att bara dra in armén eller marinen från att patrullera innan en ny styrka har skapats. Drogkartellerna förfogar över stora irreguljära arméer ute i flera av delstaterna där de oftast utgör statsmakten.

“Narkotikahandel för Oskyldiga (i stället för “Dummies”)

Rafael Barajas Duran är en i Mexiko mycket omtyckt och känd författare och tecknare. Han står bakom boken “Narcotráfico para Inocentes. El narco en México y quien lo U.S.A.”, “Narkotikahandel för Oskyldiga (i stället för “Dummies”). Knarket i Mexiko och den som använder den”, en klar anspelning på USA för ”usa” på spanska betyder just använda.

Den första editionen gavs ut redan 2011. Men under vårt besök i Mexiko i april-maj 2015 gavs en aktualiserad version ut med innehåll som berör Calderons efterföljare, PRI-partiets Enrique Peña Nieto.
Med Barajas samspråkade vi med för att förstå problematiken kring ”Kriget mot Drogerna”, vilka som står bakom, vem och vilka som tjänar på denna trafik och vilka som INTE vill bekämpa drogerna.

Läs intervjun i följande länk:
Drogkartellerna i Mexiko