Vår vår är inte mycket till vår…


För ett par dagar sedan konstaterade jag att den årstid vi nu kliver in i kallas vår. Men det gör den inte till vår årstid, i alla fall inte än. För trots ambitionen att vare sig ha mössa eller vantar så tvingades jag snabbt ändra mig idag, dess-
utom hade solen kommit åt att göra is av promenadvägarna vilket gjorde promenaden till en vansklig sysselsättning.

Men jag lade märke till en sak som jag inte minns att jag upplevt förr. Skogen hade en massa ljud för sig som inte initierades av tutande talgoxar eller hackspettar som låtsades vara Sveriges svar på Gene Krupa, det lät som om träden hade värmts så pass av solskenet så att de började tina samtidigt som de knäppte och lämnade ifrån sin en massa ljud.

Under alla omständigheter hittade jag inte en enda vårblomma, men väl denna lök i en rabatt, en lök som om några dagar kommer ha fött en stilig blomma. Själv är jag okunnig i ämnet, så det kan vara vad som helst vad mig anbelangar. Är det någon som hittar på något fantasifullt i en kommentar så kommer jag knappast att protestera. Grönbenat Elefantöra? Rödprickig Mormorsört? Ååååh fasen, säger jag och ser ut som ett frågetecken..

Men som sagt, de som ofta besöker (hemsöker?) denna sida lär få läsa fler spaningar, för nu längtar jag verkligen efter vitsippor. Blåsippor är jag inte intresserad av lätt insedda skäl…

it , , , , , , ,


5 svar till “Vår vår är inte mycket till vår…”

  1. Jag har sett 3 vår tecken, en stor spindel på hus sidan, en över körd grävling och en överkörd igelkott och jag gillar att solen nu värmer.

  2. Dagens hemsökelse:

    Han hette Gene KRUPA och jag såg honom live på Cafe Metropol,Times Square,New York,1966.

    (Nerknarkad till max,men spela trummor kunde han).

  3. Inte visste jag att du var kristdemokrat i smyg. Längta efter vitsippor…