Våta drömmar om pigor


Jag har skrivit förut om det som i media brukar kallas pigdebatten.

Nu har den delvis expanderats till att också omfatta något som (m), Svenskt Näringsliv och Timbro et consorties kallar ”vård i hemmet”.


En som redan har piga.

Man menar således att de sjuka själva ska betala sin vård men ha rätt att dra av den på skatten.

Igår berättade man i Ekot att det finska försöket med pigavdrag inte var speciellt lyckat. Det var färre som anställde pigor än vad man trott, eller möjligen var det få som ville bli pigor. Det framgick inte av Ekots inslag.

Det man kunde konstatera i Finland var väntat, det var bara de med mycket höga inkomster som nyttjade pigavdraget.

Idag följer Svenskt Näringsliv upp saken på SvD Brännpunkt med att påstå att det går som en trend över hela Europa med anställandet av pigor.

Jag kan inte bedöma om Svenskt Näringslivs representant ljuger eller inte, men visst vill de ha tillbaka det gamla klassamhället, och ju förr dess bättre.

Men det var just det samhället som gjorde arbetarrörelsen stark i vårt land. Och ju högre de ropar efter pigor ju snabbare åker de bort från syltburkarna hoppas jag.

Hemtjänst och hemsjukvård är en rättighet för dem som behöver. Inte ett privilegium för de som har råd med det.


Så här illustreras glada pigan i SvD

Är det meningen att de med mycket pengar ska få dra av pigorna på skatten så blir det ju de som har det sämre ställt som får subventionera de rikas pigor.

Läs min förra text!


2 svar till “Våta drömmar om pigor”