Valet av Mona Sahlin blev fel

Valet av Mona Sahlin till partiordförande för socialdemokraterna misstänker jag kommer att visa sig bli sista spiken i kistan för partiet.

Idag skriver Olle Svenning en ledarartikel i Aftonbladet som handlar om splittringen inom Labour i skattefrågan där Gordon Brown var beredd att i praktiken höja skatten för de sämst ställda samtidigt som man sänkte skatten för dem med medelinkomst och däröver. Brown fick inte igenom sitt förslag eftersom ett antal parlamentsledamöter i ett sådant läge hade röstat för oppositionen vilket hade fällt regeringen.

AB: ”Upproret inom labour borde vara lärorikt också i Sverige. Kanske inte för borgerligheten, som programmatiskt föredrar skattesänkningar framför kollektiv och utjämnande välfärd.

Däremot för socialdemokratin, ännu så tveksam i sina reaktioner på regeringens skattereduktioner.

Ett avgörande socialdemokratiskt uppdrag har alltid varit att förklara sambandet mellan skattenivå och förmågan att svara mot otillfredsställda behov av social välfärd. Det har varit möjligt att argumentera för högre skatter och vinna väljarstöd för det. Den kunskapen, som finns inom den fackliga rörelsen, har ännu inte nått den socialdemokratiska partiledningen.”

Brutaliserad ekonomi

Det har snart gått två år sedan de borgerliga högerpartierna bokstavligt talat sopade mattan med socialdemokraterna och dess stödpartier, något som var möjligt efter att partiet letts i ett antal år av den första sosseledaren med hjärtat till höger. Och för att travestera idrotts-
språk så gjorde den nye högerledaren en kroppsfint och över halva befolkningen gick på den. Man låtsades gå till vänster om (s) men gick till höger och förvirringen blev total när man på kvällen den 17 september förstod att den lyckats.

Persson gjorde sorti med att ropa ”- Jag älskar er!”, en lögn som sossarna lät passera eftersom han samtidigt lovade att försvinna ur politiken. Efter det har borgarna sakta men säkert tryckt på folket en högerekonomi med skattereduktion för dem med höga inkomster och fördyringar för dem med lägre. En brutalisering i vardande som, trots befolkningens ovilja, nu kommer att tvinga in oss i Nato. Man säger inte att det är avsikten, men alla inser att det är dit vi är på väg.

Socialdemokraterna är, och har länge varit, sysselsatta med något som de kallar rådslag. Det enda som pyst ut från dessa rådslag är diverse förslag på hur man framöver tänkt gynna företagare av olika sort. Till och med Littorin har uttalat berömmande ord för partiets nya riktning. Problemet är, för Sahlin liksom för hennes kollega Brown, att hon aldrig kommer att få med sig väljarna på en ny högervridning ledd av socialdemokratin.

Mona Sahlins misstag

Det största problemet som nu Mona Sahlin står inför är att bli trovärdig hos väljarna. Man

blir inte det med mindre än att man kan peka ut riktningen, eller i vart fall berätta vad man vill uppnå i regeringsställning. Inget av dessa saker har Mona Sahlin lyckats med, hon har snarare anammat Fredrik Reinfeldts osynlighetspolitik. När landets största tidning, en tidning som dessutom stöder (s) på ledarplats, basunerar ut att den skattepolitik som partiet borde förespråka ännu inte synts till i den socialdemokratiska politiska retoriken, ja då är det illa.

Nästa val inträffar om 877 dagar och det socialdemokratiska försprånget i opinionen sjunker numera för varje opinionsundersökning som presenteras. Tror Mona Sahlin att osynlighetspolitiken för något gott med sig så måste jag dessvärre berätta att – det gör den inte. Den sänker i stället det socialdemo-
kratiska arbetarpartiet, troligen för gott. Även om det är något halvår kvar till den dagen den opinionsmässiga nivån mellan blocken är utjämnad så står vi inför ett val där ett rent rasistparti kanske kommer ta säte i vårt parlament. Tror Sahlin att de kommer att rösta på en regeringsbildare från (s) så tror hon fel.

Sahlins misstag, som dessutom är ett pågående debacle för partiet, är att hon inte inser att en sosseledare ska vara sosse och inte någon ny Fredrik Reinfeldt med kjol och rött läppstift.

Jinge

Andra om: , , , , , , , , , ,

[tags]Olle Svenning, Socialdemokraterna, Valmagnet, Valfläsk, Rådslag, Mona Sahlin, Argument, Val 2010, Politik, Opinion, Sverigedemokraterna[/tags]

  4 comments for “Valet av Mona Sahlin blev fel

  1. Micke
    24 april, 2008 at 06:28

    Bra skrivet Jinge!

  2. 24 april, 2008 at 12:02

    Problemet för Brown var ju att drygt 5 miljoner av de med lägst inkomster skulle kommit att drabbas av hans slopande av den lägsta skattenivån på 10%. Och fem miljoner är en alldeles för stor del av väljarkåren också i Storbritannien. Annars är det nog vanligt att politikerna gör sådana kalkyler och rätt cyniskt kalkylerar att man ska vara ”snäll” mot arbetar- och medelklassen, för där finns majoriteten. De riktigt fattiga och utslagna skiter man i i Sverige som i Storbritannien. De röstar sällan, och de är inte så många!

  3. Bengt Nilsson, röd gråsosse
    24 april, 2008 at 17:55

    Jag att Mona Sahlin är ekonomiskt naiv,slarvig och dum visar alla hennes parkeringsböter och andra obetalda räkningar. Men nu visar hon också att hon är politiskt naiv. Hon har som enda partiledare sagt ja till att fira apartheid – och ockupationsmaken Israels 60-årsjubileum!
    Hon börjar mer och mer likna höger-Persson i sina uppträdanden och värderingar!
    Avsätt henne snabbast möjligt!

  4. Bo Zackrisson
    25 april, 2008 at 19:40

    jinge.se

Comments are closed.