Svensk hockey i fara


Som gammal UR-Aik:are har jag sorg.

Jag sörjer att en så gammal fin förening inte längre finns i fotbollens eller ishockeyns högsta serier.

Min farbror släpade med mig på en fotbollsmatch mellan Djurgården och Hammarby i mitten av 50-talet och sedan dess har jag hållit på AIK.

Nejdå, min farbror var en snäll och trevlig man, men matchen vi såg var så bottenlöst dålig att jag insåg att jag måste ta avstånd från dessa skitlag på ett eller annat sätt.

Jag ångrar mig inte, inte ens idag.

Gnaget kommer igen!

Däremot finns det miljoner skäl att oroa sig för landets ishockey-utveckling på ett mer generellt plan.

Strejken i NHL har fått som effekt att vi fått hem ett stort antal svenska

proffs, och även några kanadensare.

Det är givetvis kul för publiken, men hur går det med alla sidsteppade elitseriespelare?

De unga grabbarna som skulle göra sin första säsong får nu harva kvar i juniorserierna eller spela reservlagsserien eller
B-lagsserien.

Är det den sortens utveckling vi vill ha?

När proffsen återvänder nästa säsong så kommer våra unga spelare sakna ett års elitserie-erfarenhet. Och det kommer att märkas under flera år framöver.

Tre kronor kommer ha ett sämre urval vilket givetvis påverkar spelet.

Visserligen kanske några av ungtupparna stimuleras av att ha dessa hockeymiljonärer på hemmaisen, men jag tvivlar på att det uppväger skadan.


Ett svar till “Svensk hockey i fara”

  1. Tyvärr är ju inte elitserien känd för att släppa fram juniorer OAVSETT om vi har NHL-killar här eller inte. Det har klagats internt och skrivits en hel del om detta de senaste säsongerna. Så vi kan faktiskt inte skylla på NHL i den frågan. Av nån anledning är det snarare nån halvanonym kille i tredjekedjan som blir lidande, junioren har i princip bara fått byta sittplats. Jag är den första att ropa efter större juniorsatsning, men just den här säsongen är inte unik på något sätt.