Sionistlobbyn och Folkförakt


…En annan effekt man uppnår genom att förklara en annan människa för att vara antisemit är att man placerar sig själv i en grupp som varade lite förmer än den utpekade.

Ett av de populäraste knepen som sionistlobbyn använder sig av är att desarmera sina meningsmotståndare genom att sätta en etikett, eller stämpla dem, som varande antisemiter. Det är en utomordentligt användbar metod för att slippa att besvara besvärande frågor och påståenden om staten Israels agerande i alla möjliga sammanhang. Och det är sannolikt ett av de mest använda sätten alla kategorier för till och med representanter för den israeliska staten använder verktyget flitigt.

Så har bland annat vår förre ärkebiskop drabbats av stämpeln, och hela Sverige har stämplats eftersom vi inte ville delta i en militärövning tillsammans med Israel. Och till och med en utställning på Historiska Museet har blivit förklarad som varande antisemitisk.

När man avfärdar någon som antisemit så anser man inte längre att man bör föra en dialog med vederbörande. Det är rysligt praktiskt när man kan avfärda alla som kommer med berättigad kritik som särskilt hatiska mot en viss folkgrupp. Och det är ohyggligt svårt att bemöta ett påstående som – Hon/Han är antisemit. Det är ju en sorts Guilt by association som befriar den som anklagar helt från förpliktelser att bemöta kritik, tror man i alla fall.

Hjälper det inte att anklaga en eller fler enskilda personer kan man dessutom hävda att hela grupper av människor är antisemiter, eller som i Sveriges fall – att hela landet, eller i vart fall en stor del av landets innevånare.

Sionistlobbyn har tyvärr aldrig problematiserat sitt eget agerande. De inser inte att det slår tillbaka mot de egna leden. Ropar man hela tiden ”- Vargen kommer!” så kommer folk att sluta lyssna.

Och den dagen man skulle behöva varna för ökande antisemitism så finns det inte längre någon användbar metod. Man kan hoppas att det inte behövs, men själv håller jag det dessvärre för troligt att den faktiskt ökar i dessa dagar, och det på ett högst påtagligt sätt. Inte så mycket här i Sverige än, men i mellanöstern så är det redan ett faktum.

En annan effekt man uppnår genom att förklara en annan människa för att vara antisemit är att man placerar sig själv i en grupp som varade lite förmer än den utpekade:

”- Henne behöver vi inte föra någon dialog med eftersom hon är antisemit…”

Byt det resonemanget mot ”- Henne behöver vi inte föra någon dialog med eftersom hon är jude…”

Andra bloggar om: , , , , , ,

[tags]politik, sionism, sionistlobbyn, israel, folkförakt, rasism, antisemitism[/tags]


3 svar till “Sionistlobbyn och Folkförakt”

  1. Bra linkelse! Antisemitismsurret är egentligen ett annat sätt att säga ”ni förstår inte oss för att ni är inte samma ras som vi”. Rasim alltså.

  2. Ja att spela ut det ”antisemitiska kortet” är synnerligen effektivt. Det är lika omöjligt för mej att bevisa att jag inte är antisemit som det är att motbevisa för vems som helst att de inte är arabhatare – dvs. omöjligt – det ligger i saken natur! För om jag påstår att du är arabhatare, så har jag tolkningsföreträde i din motargumentation! Väljer jag att diskvalificera dina argument i kraft av att jag är arab, så står du dig slätt. Nu är jag inte arab men mina barn har en judisk mamma, men det spelar ingen som helts roll i sammanhanget jag blir lik förbenat ofta titulerad som just antisemit! I en sådan typ av argumentationsmiljö gäller regeln att var den som anklagar först! Och om en debatt enbart handlar om att anklaga varandra så är syftet uppnått nämligen att undvika att tala om sakfrågorna. Men jag blir också drabbad av antisemitismen, då mina barn har ett judiskt påbrå! Råddigt detta!

  3. Den som skriker högst har minst att säga, brukar det sägas. När reella argument bemöts med dånande invektiv vet man att en av parterna inte har så mycket att komma med.