Professorer kritiserar privatiseringen av sjukvården


Tidigare i vår publicerade Maciej Zaremba mycket väl underbyggda artiklar brister i svensk sjukvård med titlar som ”Hur mycket bonus ger ett benbrott?” i artikelserien ”Patienten och prislappen”. Artiklarna gav stöd åt all den kritik som bland annat jag riktat mot negativa effekter på vården av privatisering och okunnig styrning, men hade ett rikare underlag. Jag kommenterade i blogginlägget Zarambas artiklar och fokuserade på de inneboende bristerna i kapitalismen är grundläggande för nackdelare som privatiseringarna medfört.

OBS att min generella kritik innebär inte att det inte finns bra privat vård! DN Debatt publicerade 7/4 en mycket kritisk svepande kritik mot Zarembas artikelserie av Roger Molin med den imposanta titeln nationell vårdvalssamordnare ”Maciej Zaremba bygger sin kritik av det svenska sjukvårdssystemet på detaljer och anekdotisk information, utan att se till helheten. Min bild av svensk sjukvård skiljer sig på punkt efter punkt från den bild Zaremba förmedlar”.

I DN Debatt 16/4 ger fem professor/överläkare inom medicin sitt stöd åt Zarambas analyser i ett inlägg med titeln ”Zarembas artikelserie en träffsäker belysning”. De kritiserar Roger Molin som riktat svepande icke konkret eller analyserande kritik mot Zaremba. Artikelns inledning: ”I ett genmäle till Maciej Zarembas artikelserie om det svenska sjukvårdssystemet påstår Roger Molin, måhända en av ingenjörerna bakom systemet, att Zarembas kritik är ”oseriös”. Molin vänder med ett enkelt handgrepp upp och ner på den djuplodande analysen i artikelserien, skriver läkare och professorer.” De avslutar ”Molins version har vi hört förut, det är den byråkratiska maktens tolkningsföreträde som med kraft kliver in för att tysta en debatt som man inte vill ha.”

Dagens efter 17/4 publicerades på DN Debatt inlägget ”Vårdens kontrollsystem bättre inom andra områden” där tre forskare riktar kritik utifrån ett annat perspektiv.

Sedan Zarembas artikelserie har den socialdemokratiska partikongressen tyvärr beslutat ge sitt stöd till privatiseringarna, men med större möjligheter till kontroll. Detta är en djupt otillfredsställande eftergift.

Jag återkommer nedan till en kritik av negativa effekter av privatiseringen, och dess samband med det kapitalistiska produktionssystemet.

En av flera brister som påtalas är ”I Ryssland stavas förklaringen … Korruption. I Sverige stavas det ”New public management”, som går ut på att också sjukvården och polisarbetet består av ”produkter” som kan prissättas på samma sätt som varor”. Zaremba ger flera exempel på hur godtyckligt och dåligt detta fungerar, och har intervjuat mycket frustrerande läkare. Artikeln visar också hur detta försämrar vården och att allvarligt sjuka patienter kan komma i kläm på ett livshotande sätt.

Utmärkt!I förhållande till kritiken av t.ex. med dr Jan Halldin i Läkartidningen och mina blogginlägg slår Zaremba in öppna dörrar. Tack!

Tveksamheter eller brister?
1. Riskkapitalet. Zaremba skriver ”Det mesta av debatten kring sjukvården handlar om privata företag som skor sig på skattemedel. Vilket borde förhindras, förstår man… ”Om alla riskkapitalister drivits ut från vården skulle nästan ingenting förändras.
Jag menar att detta är fel. Riskkapitalet innebär bland annat att skattepengar som är avsedda för att förbättra vården i stället går till skatteparadis eller liknande.
strong>a) Alla stora vårdkoncerner utom Praktikertjänst ägs av riskkapitalbolag. Genom smart manöver med aktieägarlån till hög ränta hamnar stora belopp av medborgarnas skattemedel i privata fickor. För Attendo och Capio går vinster via holdingbolag i Luxemburg till skatteparadisön Jersey i engelska kanalen, medan vinster från Aleris går till grannön Guersney. Sveriges enda privata akutsjukhus, S:t Görans i Stockholm -vars ekonomi garanteras av skattemedel via landstinget, har gett vinster på 482 miljoner sedan privatiseringen 1999. Under samma period har ägaren Capio betalat 16.700 kronor i skatt (Dagens Industri). Vad säger Skatteverket?

Dagens Industri skriver 6/10 2011 under rubriken ”Åtta av tio gör vinst i vården” läsa: ”På tre år, mitt under finanskrisen, har hälso- och sjukvårdsföretagen visat upp stigande rörelsevinster på sammanlagt 18,6 miljarder kronor”. ”Under 2009 hade de drygt 23 000 hälso- och sjukvårdsföretag som ingår i SCB:s underlag en samlad omsättning på drygt 47 miljarder kronor, varav merparten är skattemedel”. Särskilt omfattande är den privata verksamheten i Stockholms län (sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt), där den svarar för 23 % av nettkostnaderna.

b) Riskkapitalet är en yttring av kapitalismen, som är ett ekonomiskt system där vinstackumulering med nödvändighet är det centrala, inte användning av resurser till befolkningens bästa efter demokratiska beslut. Vi behöver en kraftigt förbättrad demokrati, som innefattar också det ekonomiska livet. Garanti är det inte.
c) Tänkandet, värderingen hos de som arbetar i vården påverkas och har påverkats av kapitalismen så att vården försämras.
Ett exempel är att de med flera hälsoproblem nu får dessa separat behandlade vid olika besök och ej för samtidigt som förr – innebär sämre vårdkvalitet. (är f.d husläkare, professor) samr sisk för att allvarliga tillstånd hinner försämras deletärt till kommande besök. Vidare är valfriheten en chimär, då patienten inte kan finna tillräcklig, relevant och förståelig information om olika mottagningar och enheter för att kunna göra ett välinformerat val. Detta försvåras av olika enheternas strävan efter att marknadsföra sig själva

2. LEON satt ur spel.
I en artikel på DN Debatt 14/4 med titeln ”Nödvändigt med ett socioekonomiskt index i ersättningssystemet” riktade Jan Halldin och jag kritik mot att ”Primärvårdens Vårdval ger en fortsatt ojämlik vård”. Vi kritiserade bland annat måttet ”antal läkarbesök”, bland annat då Vårdval medfört att en del sjukvårdskontakter som tidigare korrekt togs om hand av sjuksköterskor nu går till läkare, då det ger bättre ersättning. Detta medför också att den lovordade LEON-principen urholkas och att vården fördyras onödigtvis. (LEON=Lägsta Effektiva OmhändertagandeNivå). Filippa R och andra landstingsråd hade inga bra motargument i sitt svar – anser jag.

3. Vårdforskningen beaktas inte. Professor Göran Dahlgren visade i en omfattande littersturgenomgång att det saknas vetenskapligt stöd saknas för att privat vård är bättre eller effektivare, (Socialmedicinsk Tidskrift). Som Jan Halldin påpekat i Läkartidningen 5/10 2011, finns det dessutom risk för att privatisering medför att vården blir mer ojämlik, att ekonomiska intressen förstärks på bekostnad av kvalitet och vårdbehov.

I den vetenskapliga granskning i boken Konkurrens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? (SNS Förlag, red. Laura Hartman) kunde svenska forskare inte inte finna stöd för att privat verksamhet inom vård, skola, individ- och familjeomsorg etc. var effektivare eller gav bättre resultat än offentlig vård.

Vad bör göras?
Liksom en mer känd vänsterman för 111 år sedan vill jag ställa denna fråga inom ett viktigt, men inte lika viktigt område som denne behandlat.
1. Vrid klockan tillbaka.
På DN Debatt 18/2skrev Daniel Suhonen och Dany Kessel att en ny undersökning visar att ”En majoritet svenskar är kritiska till vinster i välfärden och vill att frågan åtgärdas.” De lägger fram ett förslag som förbjuder vinstdrivande företag i välfärdssektorn, vilket tilltalar denne bloggare. De skriver också ”Reformen ska genomföras under en övergångsperiod där ingångna upphandlingar får löpa ut, samtidigt som en Välfärdskommission inrättas med stora befogenheter att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från sina kontrakt.” Behandla detta mycket seriöst – här har socialdemokratin sin stora chans!
2. Beakta vetenskaplig kunskap vid organisering av vården.
3. Fördela resurserna efter ett socioekonomiskt index, liksom tidigare.
4. Ersätt på litet sikt kapitalismen med ett betydligt bättre ekonomiskt system baserat på ökad demokrati, långsiktig användning av gemensamma resurser, arbete åt alla och med utrymme för kreativitet.

Vill landets medborgare och skattebetalare vill betala mer för en vård som sannolikt är sämre genom och mer ojämlik (i strid med Hälso- och sjukvårdslagen) och där utsatta grupper riskerar att hamna i kläm, och där vinstmedel går till skatteparadis i utlandet?


intressant.se, , , , , ,, , , , , , , , , , ,

DN Debatt 16/4DN Debatt 17/4 DN Debatt 7/4 USA-bloggen DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2Ingrid Eckermans blogg Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg SvDAb 16/2 Expressen SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011

  9 comments for “Professorer kritiserar privatiseringen av sjukvården

  1. Mansour
    18 april, 2013 at 21:05

    Bra skrivet Anders. Men tyvärr är svenskarna ett sovande folk(inte bara svenskarna) och bryr sig föga så länge de har sin Iphone och sprit från systemet. Ledsen, men så känner jag det tyvärr.

  2. 18 april, 2013 at 21:22

    Ja, vad bör göras? Det finns Gemensam Välfärd som gjort många bra analyser och haft bra möten. Det finns protester här och där, men de är sapridda. Sveriges Läkarförbund sviker. Man presenterar ingen egen analys utifrån vetenskap. I befolkingen finns en betydande opinion mot privatisering. Vi måste anlägga ett klasspersspektiv. Ledarna för de stor organisatonerna är en del av stöttepelarna för kapitalet. Se på lönen – förträder han arbetarklassen i vid mening? Något att utveckla.

    • Mansour
      18 april, 2013 at 21:29

      Att folk går ut och protesterar vecka in vecka ut vid riksdagen eller sergelstorg utan att tröttna tills en förändring sker. Någon karismatisk och engagerad person som kan greppa tag i det här och engagera och uppmuntra folk till det. Kan inte se en förändring så länge folk sitter vid sina datorer och protesterar, folk måste ut i kylan för fasen.

    • Mansour
      18 april, 2013 at 21:48

      Inte bara en person men många från alla politiska läger, annars är det lätt att man får partistämpeln.

  3. Mikey
    18 april, 2013 at 21:38

    Du beskriver Praktikertjänst som en icke vinstdrivade maskin men de bolagets ägare hämtade ut över 600mkr /år de senaste 5 åren som inkomst av kapital dvs med 20% beskattning vilket bara är förtäkt lön som borde skattats ca 30% högre, som inkomst av tjänst. De sysslar också med smarta manövrar via undervärderade aktier via 3:12 regler med mera.

    • 19 april, 2013 at 10:41

      Tack för informationen – överraskar inte alls. På 70-talet då jag började arbeta som läkare hade svensk sjukvård sannolikt ännu bättre anseende än nu och forskning var vanligare bland läkare. Vi följde en vanlig statlig löneskala och tyckte det var OK, vi var väl betalda. Man visste sin lön och hur den skulle se ut flera år framåt och kunde fundera på jobbet i stället för på lönen. Arbetstiderna var längre och det var större patienttryck. Joursättningen var dålig dock, men många var vana med att vara nattjour 1-2 gånger i veckan förutom 40 timmars sjukvårdsarbete. Patienterna och sjukvården stod i centrum. Man hade inget att vinna på med att dela upp en patients åkomma artificiellt i flera besök, inget att vinna på att selektera fram fler besök av personer med lättare åkommor. Privatpraktiker utanför storstäderna var sällsynta.

  4. 18 april, 2013 at 21:44

    Mycket viktigt! Inte bara karismatisk person utan en händelse kan vara avgörande. Jag var aktiv i DFFG mest 1969-72, men var med litet redan 1966. Vi var unga och ute och sålde Vietnambulletinen varje vecka på ett antal platser, gick i bostadsområden etc.Motstånd i början, men opinionen svängde. Detta sker föga nu. Ett undantag är visst arbete i lilla föreningen Syriensolidaritet. Nu 20/4 på Medborgarplatsen kl 12 är det en demonstration ”Stoppa kriget mot Syrien!” Gå dit. Själv är jag bortrest.

    • Mansour
      18 april, 2013 at 22:10

      Syrienkonflikten måste till en kompromiss, det går inte att Bashar al-Assad fortsätter som förut, det råder andra stämningar efter den arabiska våren. Det är en oerhört komplicerad situation eftersom väst också är inblandad i det. Jag hoppas inte islamisterna får makten, det skulle bara göra läget ännu sämre än det är nu.

      • 19 april, 2013 at 09:52

        Syrienkonflikten kännetecknas av att USA & Co i tidigt skede engagerade sig genom krig via ombud samt massiv desinformation och smutskastning av Assad, ”unconventional warfare” enligt USA¨-arméns handböcker. Ska sådant lyckas. USA planerar sedan att spjälka upp landet enligt USA:s spinochef. Jag har ett färdigt blogginlägg om detta som kommer endera dagen.
        Varför inte försöka låta det syriska folket bestämma.

Comments are closed.