Om inte Reinfeldt vore flintskallig


Så skulle hans hårfärg idag vara grå. Orsaken är förstås det gigantiska tapp i väljaropinion som högerregeringen med moderaterna i spetsen fått vara med om.

Som vänstersympatisör är det inte utan att jag ler lite i mjugg inför sittande statsministers motgångar. Möjligen är det en liten typ med bockfot och horn i mig som stimuleras över att vår nye försvarsminister, Sten Tolgfors, är en vapenvägrare. Det sägs ju att den enda sanna glädjen är skadeglädjen. Och när moderaterna diskuterade Tolgfors efterträdare så förekom, till min oförställda glädje, namnet Anna Kinberg Batra som ett resultat av en moderat försöksballong.

Det blev i stället Ewa Björling från Ekerö, och hur lyckat det var, ja det vet vi alla. Mikael Odenbergs avgång ledde till en kedjereaktion med oanade följder. Man kan inte, inte ens med bästa vilja i världen, hävda att Fredrik Reinfeldt visat ledarskap och omdöme när han utsåg sina regeringskollegor från de moderata partileden. Att utse Sven Otto Littorin tyckte kanske somliga var ett bra val, men när det visade sig att hans akademiska examen var köpt på postorder så sprack den bubblan med en knall.

Carl Bildt trodde andra var ett säkert kort, men hans arrogans var länge ett av moderaternas största problem. Ut med Persson och in med Bildt och antalet pösmunkar i regeringen var oförändrat. Det, i kombination med att Bildt som person föreföll vara den som bestämde, gjorde Reinfeldt än mer osynlig.

Att Maria Borelius var ett stolpskott av stora mått kunde inte heller Reinfeldt räkna ut. Där räckte det med att en vaken bloggare rynkade pannan och Googlade en stund för att den skandalen skulle bli uppenbarad. Hennes olyckssyster var förstås den f.d. Timbrochefen Cecilia Stegö Chiloé, en sann nyliberal som direkt tog tag i frågan om Public Service. Hade vi inte blivit av med henne så hade Sveriges Radio och Sveriges Television varit sålda idag.

Nu var det ett år sedan valet 2006. Under den tiden så har media fyllts av historier om svarta barnflickor, inklusive statsministerns egna. Andra berättelser om obetalda TV-licenser och nu det senaste, fiffel med olaglig tippning av jord, svartbygge och andra händelser utanför lagens råmärken. Carl Bildt har fått uppmärksamhet för misskötseln av sin privata blogg, men framförallt för de märkliga turer som

varit kring hans aktier inom oljeindustrin och frågorna om jäv. Och vilka uppdrag har egentligen Carl Bildt kvar idag?

Ordet ”omdömeslös” hänger som ett mörkt moln över Fredrik Reinfeldts huvud vart han än är. Hans osynlighet är ur den aspekten tämligen naturlig, för vem vill vara synlig när motvinden kontinuerligt ligger på kulingstyrka? Så hade hans huvud inte blivit gråhårigt så hade håret i alla fall blåst av… ((Innan folk gnäller så är det väl bäst att jag avslöjar att jag själv är tämligen tunnhårig idag))

Källor: DN SvD DN1 SvD1 DN2 DN3 DN4 SvD2

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

[tags]Fredrik Reinfeldt, Ewa Björling, Cecilia Stegö Chiloé, Sten Tolgfors, Maria Borelius, Sven Otto Littorin, Carl Bildt, Mikael Odenberg, Anna Kinberg Batra, Högerregeringen, Val 2010, Politik[/tags]


Ett svar till “Om inte Reinfeldt vore flintskallig”

  1. Sossarnas utnämningspolitik är ju fantastiskt mycket bättre.
    Här är deras nya partiledares lista.

    1990 Svart dagmamma.
    ¤ 1993 Obetald tv-licens, (något som borgare får avgå för).
    ¤ 1993 Två felparkeringar registrade på obesiktad bil som har körförbud.
    ¤ 1995 Privata kontantuttag på statens kreditkort.
    ¤ 1995 Privata bilhyror på statens kreditkort.
    ¤ 1995 Privata klädinköp på statens kreditkort.
    ¤ 1995 Time-out på Mauritius, med en assitent och två personal/livvakter, på skattebetalarnas bekostnad.
    ¤ 1999 98 obetalda parkeringsböter, 32 fall gick till kronofogdemyndigheterna.
    ¤ 2000 Drygt 30 000 kronor i restskatt som inte betalas i tid.
    ¤ 2001 Två obetalda räkningar som gått till kronofogden.
    ¤ 2001 Bilen belagd med körförbud, obesiktigad och fordonsskatten ej betald.