När ska Telia sluta leka affär?


I vanliga fall är jag skeptisk till utför-
säljningen av statliga företag, men i fallet Telia tror jag att de flesta är rätt så positiva även om förändringen går för sakta.

Att priserna för mobilsamtal sjunker kan vi antagligen tacka konkurrensutsättningen för, hade ”Televerket” haft kvar sitt monopol så hade både fast telefoni, mobiltelefoni och ADSL varit väsentligt dyrare än idag. Även om mobilsamtalen inte sjunkit till finsk nivå än så kan vi nog räkna med att det på sikt blir resultatet.

DN: ”Marknaden förändras snabbt. I Sverige måste företaget nu visa att de kan kompensera inkomstbortfallet när flera hushåll inte längre vill använda den fasta telefonen till lika stor del utan iställe använder ip-telefoni eller bara mobiltelefon.

Den traditionella tjänsten utgör i dag runt en tredjedel av fritt kassaflöde. Nu gäller det att kompensera med nya spännande tjänster som ska locka den breda massan. Och det ska ske genom investeringar i mobilitets- och ip-baserade tjänster.”

2900 kommer att få gå ifrån Telia, varav 2000 i Sverige. Tyvärr så tror jag att det i första hand är ett resultat av att Telia agerar som Vattenfall. Övervinster plöjs ner utomlands för att företaget på det sättet växa globalt. Bland annat har man gjort affärer i både Turkiet och Ryssland, något som sannolikt kostat företagets kunder en hel del. Dessutom håller man på att köpa upp företag i Baltikum, något som också riskerar att falla tillbaka på företagets gamla kunder.

2900 får gå medans de delar ut 4.- per aktie till företagets delägare, och varje gång jag läser om statliga eller halvstatliga företag så får jag en känsla av att deras ledningar försöker ta efter alla näringslivets dåliga sidor.

Räcker det inte att bli stora i Norden? Måste nödvändigtvis Telia leka affär runt halva planeten?

AB12 DN1

Andra om , , , , , , , ,

[tags]Telia, Expansion, Politik, Statlig, Konkurrensutsatt, Aktieutdelning, Uppköp, Avsked, Facket[/tags]


5 svar till “När ska Telia sluta leka affär?”

  1. Aktiebolaget Telia kan nog inte göra annat än att ”leka affär”. Det tidigare statligt ägda verket kunde däremot som staligt verk ha helt andra mål som tex ansvara för INFRASTRUKTUREN telekommunikationen med mål som att alla i det avlånga landet sverige har tillgång till billif och bra sådan. Det har en rad ”biverkningar” att omvandla verk till aktiebolag. Många ser det som en fördel, jag ser det som en stor nackdel eftersom det övergripande måle blir att tjäna pengar och inte att tjäna medborgaren annat än som kund i första hand..
    Säljer man sedan ut de statligt ägda bolagen ökar ”bivekningarna” kraftigt.. Nu blir det enda och främsta målet att berika aktieägarna i första hand, annars uppfyller inte VD:n förväntningarna och byts ut. Och en alltmer minskande statlig, kommunal och landstingssektor skall ”styra och tämja” marknaden med regler och ”smarta” upphandlingar. Går ngt fel skyller de nyliberalt orienterade alltid först på brister i upphandlingen! Från stort till smått..

    Därför håller nu alliansen med Centerns nyliberalt orienterade Maud Olofsson och den kristne fundamentalisten Mats Odell att sälja ut statligt ägda aktiebolag oavsett vad kritiker säger.. Det är förödande och fördyrande för den normala medborgaren men mycket berikande för kapitalägare….

    Socialdemokraternas ”högerflank” har aldrig förstått och insett riskerna i denna politik utan bytte till och med fot(foten och mona bl.a) och förespråkade ett inträde i det nyliberalt orienterade EU..

  2. En av biverkningar som uppstår vid amortering på statsskulden, är att Riksgälden får en allt mindre mängd ”pengar” som kan säljas ut i form av bland annat statsobligationer.
    Köpare som vill placera pengar i statsobligationer har redan idag svårigheter kunna göra det och värre kommer det bli.

  3. Statsskulden är moderaternas stora problem och eviga käpphäst. men det finns olika sätt att räkna på.
    Så här skriver ETC.

    ”…Största delen av statsskulden beror på skattereformen 1990. Ca 40 miljarder per år kostade skattesänkningarna för höginkomsttagarna samhället. Förskjutningen från löner till vinster under 80- och 90-talen är den andra förklaringen. Vinsterna beskattas nämligen väldigt lindrigt, medan löner beskattas hårt. När vinsterna pressas upp på lönernas bekostnad sjunker alltså de offentliga inkomsterna drastiskt. De kostnader som har ökat är arbetslöshetsunderstöd, företagsstöd, räntekostnader på statsskulden och avgifter till EU.

    Varför förs då en sådan obegriplig argumentation kring statsskulden? Jo, den behövs som svepskäl för att genomdriva ett systemskifte, som inte har folkligt stöd och vars enda syfte är att underlätta vinstmaximering i de stora företagen…”

  4. Vinsterna som fd statliga företag idag betalar ut till sina aktieägare, är fortfarande skapat av ett igenkännande marknadsnamn till 100% från tidigare social välfärds politik.
    Och det kommer med 100% sannorlikhet också vara detsamma som joker Odell kommer ge företagen rätt att nu börja missbruka.