Märkliga vetenskapsnyheter


År 87 före vår tideräkning så förliste ett fartyg utanför den grekiska ön Antikythera. Nästan 2000 år senare så hittade en svampdykare en klump ”järnskrot” i vraket.


Året var 1900
och man insåg snabbt att det var något märkligt man hade hittat. Ett föremål som var 2000 år gammalt och som hade ett kugghjul, något som man trodde uppfanns långt senare.

I hundra år har vetenskapen funderat på vad det var för apparat de hittat och nu berättas det att det är den äldsta apparaten i världen som fungerat som en räknemaskin.

Forskare från hela världen har efter att ha studerat alla 87 rörliga delarna kommit fram till att den kunde alla räknesätten samt hade kalenderfunktion så att man kunde ställa in månad och år och också räkna ut när sol- och månförmörkelser skulle inträffa.

Om instrumentet kommer från Grekland eller arabvärlden vet vi inte, men vi måste nog revidera vår uppfattning om den tekniska kompetensen för 2000 år sedan.

Man måste givetvis ställa sig frågan – vad kunde de mer göra för instrument och beräkningar?

Andra bloggar om: , , ,

[tags]Vetenskap, Arkeologi, Antikytheramekanismen, Antikythera[/tags]


5 svar till “Märkliga vetenskapsnyheter”

  1. Det här var enormt intressant. Men enligt Wikipedia (engelska Wiki har mycket mer information) så är den helt klart av grekiskt ursprung, förmodligen från Rhodos. Araberna tog ju över mycket av den grekiska vetenskapen och utvecklade den, men inte så här tidigt (det talas om liknande mojänger så tidigt som 300 f vt).

    Du här säkert rätt i att det är mycket vi inte vet…lite ödmjukhet inför tidigare folks kunnande och intelligens är säkert på sin plats.

  2. Ja det finns mycket som dagens vetenskapare inte begriper hur de gjorde. Att vetenskapen varit så tidigt ute är minst sagt spännande.

  3. Anna:

    Det var nog inte så att araberna tog över vad grekerna hade gjort rätt och slätt, utan det var i stora delar tvärtom fast vi sällan får veta något om den saken.
    Framför allt var det först sumererna sedan babylonierna som utvecklade skriftspråket och sedan matematiken och tiderräkningen.

    Väldigt förenklat så har vi sexagesimasystemet från de gamla babylonierna, som levde kring Eurfrat och Tigris , som hade kommit mycket längre än grekerna och betydligt tidigare. Sexagesimasystemet delar in cirkeln i 360 grader, tiden i 60-system, en timme är 60 minuter, en minut är 60 sekunder etc. Babylonierna kände till Phytagoras sats 1.000 år före Pythagoras. De räknade med kvadratrötter redan 1.000 tusen år f.Kr mm, om det inte var ännu tidigare.

    Fenicierna (som levde i nuvarande Syrien ungefär) var ett handelsfolk så tidigt som 1.000 f.Kr. De uvecklade ett konsonantalfabet och spred detta samt den babyloniska kulturen runt Medelhavet och också till grekerna, som senare kom att dominera områdena och också då tog med sig hem kunskaper från Asien.

    Grekerna (de s.k. ”gamla” levde omkring 500-300-talen f.Kr) utvecklade genometrin, men det är tveksamt om det var grekerna som själva uppfann/upptäckte geometrin eftersom redan egyptierna hade en väl utvecklad geometri betydligt tidigare. Grekerna tog emellertid över och utvecklade feniciernas konsonantalfabet genom att lägga till vokalerna (grunden för vårt moderna alfabet). Jonierna (en skola bland de gamla grekerna) var möjligen de första som började fundera över materiens uppbyggnad (Demoktritos och atomteorin).

    Algebran, vårt moderna sätt att räkna, var en arabisk/persisk/indisk historia som egentligen inte kom till Europa förrän omkring 1200 e.Kr, då italienarna började använda de arabiska siffrorna och räknesättet i sin bokföring, för de kom på att dessa och det arabiska sättet att räkna var så mycket mer praktiskt än de romerska siffrorna, som man alltså hade använt i Europa till dess.

    Vi fick, under 1800-talet och med den alltmer ideologiskt utformade rasismen och nationalismen en tendens att förljuga vår kunskapshistoria, och tillskriva grekerna även sådant som dessa egentligen hade fått från Asien och Nordafrika, för det passade inte in i den rasistiska historien att Asien hade varit så högt stående, kulturellt, och långt före grekerna, som ju i alla fall var européer och ganska ”vita”.

    Alltså: Jag skulle inte sätta en hundring på att det där instrumentet är av grekiskt utsprung. Det kan lika gärna ha ett asiatiskt ursprung, feniciskt/arabiskt ex.

  4. Kerstin, bara en förklaring: när jag talade om ”araberna” så menade jag den arabiska kulturen som blomstrade efter 600, inte fenicier, babylonier, perser, sumerer etc. Att engelska Wikipedia skriver att instrumentet förmodligen konstruerats på Rhodos betyder väl inte att de matematiska formlerna inte kunnat utvecklas i Mellanöstern, eller att liknande instrument inte kunnat utvecklas där? Du vet säkert att just astronomin och fastläggandet av gemensamma helgdagar är otroligt viktigt i judendomen precis som hos babylonierna och andra folk i regionen. Så en sådan manick skulle varit enormt populär just i Mellanöstern. Du vet säkert att jag bor i Israel men det betyder faktiskt inte att allt jag säger om araber är rasistiskt färgat. Det vore åtminstone bussigt att ge mig the benefit of the doubt någon gång.

  5. Antikytheramekanismen är fascinerande nog i sig utan att man behöver överdriva dess munktionalitet. Att säga att den ”kunde de fyra räknesätten” är en grov överdrift. Vad den (troligtvis) gjorde var att den med ett snillrikt system av kugghjul och hakar visade tidpunkter för sol- och månförmörkelser och konstalltionernas, och möjligen också planeternas, positioner. Därtill några viktiga cykler.