Mats Svegfors påpekar i ett väl underbyggt debattinlägg idag i DN Debatt ”Kvalitetsjournalistiken på snabb reträtt i Sverige” att ”Efterfrågan på kritisk, självständig journalistik avtar i snabb takt”. Under 1990-talet var det självklart för svenska kvalitetstidningar att jämföra sig med Financial Times och New York Times. I dag utmanar en sådan jämförelse löjet”., skriver Mats Svegfors. Han skriver, liksom vi marxistinfluerade att ”Efterfrågan på kritisk, självständig journalistik avtar i snabb takt. Kommersialiseringen och ekonomismens primat råder i varje por av samhället.” Jag exemplifierar detta just med erfarenheter från främst DN.

Dagens Nyheter är en av Sveriges största och mest inflytelserika tidningar. Vi har då mer i förbigående riktat viss kritik mot tidningens politiska linje. Här är inte avsikten att försöka ge någon fullständig analys utan endast några exempel, varav det sist nämnda är nytt och kanske mest anmärkningsvärt. Det är inte första gången vi diskuterar mediernas roll – senast skedde det 2/2 i år i ett gästblogginlägg av journalisten Hans Öhrn.

Hans Öhrn skrev bland annat ”I Sverige ägs dessa medier i sin huvudsak av två företag, Bonnierkoncernen och Schibsted. Det rör sig om rejäla bolag, med stor finansiell makt. Bonnier omsatte senaste räkneskapsåret 30 miljarder kronor medan Schibsted omsättning uppgick till omkring hälften, knappt 15 miljarder. De som har makten över dessa bolag har alltså stora ekonomiska resurser för att via medierna skapa opinioner.” Han kan avsluta sin analys ”Så oavsett om man är chefredaktör i Göteborg eller kulturredaktör i Stockholm måste man nog inse att medierna alltid till syvende og sidst står på ägarnas snarare än folkets sida.”

1. Chefredaktör Peter Wolodarski skrev i sin signerande ledare i DN 4/11 att ”Obama är rätt man för världen”. Detta är definitivt fel. Obama har svikit sina löften om ”change”, ändring. Med honom har den orättfärdiga ekonomiska politiken med dess stora klyftor ökat (”Occupy Wall Street”). De rika har blivit rikare och de fattiga fattigare. Detta framkommer av all offentlig statistik och tydligt i Joseph Stiglitz senaste bok ”The price of inequality” (Ojämlikhetens pris) -How today’s divided society endangers our future” (Ojämlikhetens pris – Hur dagens delade (ojämlika) samhälle utgör en fara för vår framtid analyserar han dagens USA. Och användningen av drönare har skjutit i höjden med sannolikt tusentals dödade under Obama. Guantanamo finns kvar liksom illegal destabiliseringspolitik gentemot andra länder, som Syrien. Stödet (i praktiken) till Israels apratheidpolitik består.

2. Jag har också någon gång raljerat över den konkreta innebörden i ledarsidans motto ”tolerans” och påtalat att den i praktiken innebär tolerans för stora orättvisor i världen som USA:s brutala och folkrättsvidriga krig i bl.a Irak, Afghanistan, Libyen (genom ombud), Syrien (genom ombud) och hur man givit tortyren ett ansikte och bryter mot FN-stadgan. För detta har DN visat stor tolerans, fastän någon liten kritik funnits någon gång. DN står inte upp konsekvent för demokrati, för nationell självständighet eller för FN-stadgan. Ansamlingen av konservativa krönikörer kan man som mångårig prenumerant lätt se, liksom att den någor radikale Augustprisvinnaren Göran Rosenberg fick sparken.

3. Nu har chefredaktören för ledarsidan Peter Wolodarski blivit chefredaktör för hela tidningen,. I en intervju i DN 30/1 säger Peter Wolodarski att han ”tror på den kvalificerade journalistiken”. Han får frågan
”Hur ser du på skillnaderna mellan nyhetsjournalistik och opionsbildande journalistik”?
”Det är en avgörande skillnad. Vår nyhetsjournalistik ska inte ha någon politisk agenda eller lutning. Den strävar efter opartiskhet. Det är väldigt viktigt för förtroendet för DN”

Opartiskhet? Jag har ovan anfört några exempel som starkt ifrågasätter detta. Många andra finns.

Låt mig bara ta ett aktuellt exempel från DN i fredags. Jag läste där Nathan Shachars reprtage ”Oron ökar för att Libanon dras in i kriget” där han inledningsvis skriver (acceptabelt) att ”Ovissheten kring onsdagens luftangrepp mot syriska mål är fortfarande stor.” I artikeln, som är skriven från Jerusalem, finns ingen hänvisning till att flygangreppet är en krigshandling, förbjuden i FN-stadgan och artikeln fokluserar på förståelsen för Israels oro för Hizbollah.

I artikeln finns ett par intressanta uppgifter och jag mailade till Nathan Shachar för att få mer information och källor.
Bra nog svarade han snabbt.
Som källor till min första fråga anges uppgifter från Israel (som formellt är i krig med Syrien, och just anfallit landet) och från rebellerna (som naturligtvis är partiska i ett krig). Den andra frågan har han inga källor till, men nämner att han skrivit om det flera gånger. Enda nämnda källan till den tredje frågan är åter Israel.

Vår korrespondens finns nedan:

———————————————————–

Från: Dagens Nyheter [naranjal@gmail.com]
Skickat: den 1 februari 2013 11:28
Till: Anders Romelsjö
Ämne: Re: Syrien

2013/2/1 Anders Romelsjö

”Hej! Jag har med intresse läst din ganska faktarika rapport om Israels flyganfall mot Syrien.
Bloggade om detta igår på http://jinge.se. Ska idag fylla på med uppgifter från dig.
Ett par frågor om sådant jag inte känner till:

1. Du skriver ”Hizbollahenheter finns nu på alla större syriska baser”. Vilka källor/belägg finns för detta?
Utrikeskorrespondentens svar ”Israeliska och rebelluppgifter, tydligen sanna.

2. Du nämner i en mening ”al-Assads dödspatruller”. Vill gärna ha mer uppgifter.”
Utrikeskorrespondentens svar ”Shabiha. Har jag skrivit om flera ggr.”

3. ”Gärna källor till uppgifterna om överenskommelserna om vapentransport i Fakta–ruta. Hur vet man det?”
Svar: ”Vet ej vad där stod, de olika vapen som israelerna varnat dem för att flytta på kommer förstås från dem. Någon överenskommelse finns ej, utom FN resolutionen fr 2006, som både Syrien o Hizbollah ignorerade från första stund. Dock står det i Syriens vapenkontrakt med Ryssland att de ej får överlåtas.”

Vänliga hälsningar

Anders Romelsjö”
——————————————————————————————————————————-
Denna följdfråga blev inte besvarad: ” Jag glömde att fråga dig mer om detaljer i dina källor. Du beskriver dem för allmänt för att t.ex. jag ska kunna återfinna dem och kritisk granska dem.”

I DN skriver Gunnar Jonsson igår om Syrien ”Någon genomtänkt strategi har dock inte USA.”
Men det finns starka belägg för att USA:s regering sedan mer än 10 år planerat att bl.a destabilisera Syrien, samt att man från början tillsammans med allierade ekonomiskt och militärt stött rebellerna, och motsatt sig FN:s fredssträvanden. i en känd intervju i mars 2007 i Democracy Now med dåvarande presidentkandidaten Wesley Clark, f.d. NATO-överbefälhavare hur en generalskollega september 2001 sa till honom ”Detta är ett PM som beskriver hur vi ska ta oss an sju länder på fem år, först Irak, och sedan Syrien, Libanon, Libyen, Somalia, Sudan och slutligen Iran.” Mycket mer belägg för detta finns – se händelseförloppet. (http://www.globalresearch.ca/we-re-going-to-take-out-7-countries-in-5-years-iraq-syria-lebanon-libya-somalia-sudan-iran/5166)

Jag är inte ute för att ställa till besvär för Nathan Schachar som föredömligt och vänligt svarade snabbt, och har andra intressanta reportage. Men är just detta reportage ett unikum eller vanligt på DN och andra massmedia?

Var finns den ”opartiskhet” som Peter Wolodarski talar om?

Något för Journalisthögskolan att undersöka? (Eller gör man sig då omöjlig visavi stora media och arbetsgivare??)

Utländska tidningar.

I tidningar som New York Times, Washington Post och Guardian kan man då och då läsa väl underbyggda artiklar om just relevanta och viktiga förhållanden rörande Syrien, vilket är ovanligt i slätstrukna DN. Även dessa tidningar följer dock enligt min mening alltför ofta alltför okritiskt uppgifter från t.ex. USA:s regering. Detta har också påvisats av bl.a diMaggio i hans aktuella bok om media i USA. Igår beskrev The Telegraph hur al-Qaidia-associerade al-Nusra-fronten blir alltmer dominerande bland rebellerna i Syrioen. Ney York Times rapporterade 14/8 2012 att Turkiet, Saudiarabien och Quatar tillhandahåller vapen med hjälp av tjänstemän från CIA, som tränar rebellerna.

Journalisten Charlie Skelton har i en ingående kartläggning av ledningen för Syrian National Counciol i the Guardian i juli 2012 påvisat att denna nästan enbart består av exilsyrier. (http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2012/jul/12/syrian-opposition-doing-the-talking?INTCMP=SRCH). Denna artikel fick sedan Johan Croneman att i sin krönika ”Det går att göra journalistik så enkel att ¬ingen förstår” i Dagens Nyheter 31/7 påtala den bristfälliga svenska massmediarapporteringen om Syrien och rekommendera Skeltons rapport. (http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/johan-croneman-det-gar-att-gora-journalistik-sa-enkel-att-ingen-forstar).

New York Times skrev 1/11 i artikeln ” As Fighting Rages, Clinton Seeks New Syrian Opposition” (”När strider pågår söker Clinton en ny syrisk opposition”) att USA genom utrikesminister Clinton har gjort sitt mest aggressiva försök att omforma den syriska oppositionen. Clinton avfärdade SNC som ”ett gäng utlänningar utan kontakt, som bör bytas med en grupp mer representativ för de stridande på marken.” (http://www.nytimes.com/2012/11/01/world/middleeast/syrian-air-raids-increase-as-battle-for-strategic-areas-intensifies-rebels-say.html?hp&_r=1&).

i Andra om: Syrien, kulturelit, Bonniers, folkrätt imperialism, desinformation, Dagens Nyheter, USA, Politik, media, massmedia makt krig, utrikespolitik desinformation Israel opposition, debatter, demokrati,fred, kapitalism, inrikespolitik, journalister,journalistik, Dagens Nyheter,kultur,

DN 10/2 Dagens Arena 16/2 Telegraph Guardian Croneman NY Times Democracy Now Svensson-bloggenUSA-bloggen DN 3/2Syrien 31/1 Nathan Shachar om israeliska övergrepp Inbäddad journalist Cornucopia 1/2Röda Berget Enn Kok Ludwig von Mises blogg 1/2 Aron Lunds artikel på engelska Aftonbladet 30/11 Anders Svenssons blogg Ulf Gudmundsson ledare i SvD 1/12 Hogrelius tankar Erik Weimans blogg DN 1/12Bilderblogg M Omars blogg Åtta dagar. Stefan Lindgren Röda Malmö

USA-bloggen DN 25/12Björnbrum 23/12 SvD ClearinghouseSvD 20/12 DN 20/12 SvT 20/12 FIB-KulturfrontCornucopia DN 16/12SvD 16/12 Knut Lindelöf Michel Chossudovsky 14/12SvD II 14/12 Pakistan Observer 16/12 SvD 16/12 SvD 14/12 AB 14/12 Kommunisternas blogg 13/12New York Times 13/12 SvD 16/12 Russia Today 6/12 Turkish Weekly Syrian Perspective DN 11/12 Proletären Flamman 28/11 FredsinitiativetPepprat och Rödgrönt DN 5/12 SvD 5/12 Worldcrunch Russia Today 3/12 Replik i AB 3/12 Einarsprachenvaria Aftonbladet 30/11 Anders Svenssons blogg Ulf Gudmundsson ledare i SvD 1/12 Hogrelius tankar