Hugo Chavez död – stor demokrat och anti-imperialist



Den store poltikern och antimperialisten Hugo Chavez har dött. Han hyllas av andra ledare runtom i världen, framför allt i Latinamerika. Under hans tid har fattigdomen minskat kraftigt i Venezuela och han har tillsammans med andra ledare bildatb olika samarbetsorganisationer som främjat utvecklingen och minskat USA:s negativa inflytande. USA har under decennierna upprättat och/eller stött diktaturer, motarbetat demokratin och störtat demokratiskt valda regeringar och amerkikanska bolag har genom fiffel och utsugning tjänat miljardtals dollar i fattiga latinamerikanska. Ett USA-stött kuppförsök slogs ned 2002, och andra CIA-inspirerade mordförsök påstås ha skett. I dagarna utvisades ett par ambassadtjänstemän för försök att interferera i Venezuelas inre angelägenheter.

Hugo Chavez har vunnit 14 olika demokratiska val i Venezuel. Vid senaste presidentvalet i höstas fick Chaves över 55 % av rösterna (11 % mer än de andre kandidaten) i ett val där drygt 80 % röstade, en jämförelsevis mycket hög siffra, inte minst jämfört med USA. Ur demokratisk synpunkt valet i Venezuela presidentvalet i USA även i ett annat avseende. I USA fordras starkt ekonomiskt stöd från de rikaste och bolagen, och i kampanjerna är smutskastningen av motståndare i TV-insända annonser med tveksamhet saklighet ett dominerande inslag.

Motståndaren Capriles i senaste presidentvalet kom från en rik kapitalistfamilj och representerar storföretagen, bankerna och den gamla makteliten. I hemliga dokument som läckt ut föreslås kraftiga nedskärningar i pensionssystemet och de sociala programmen. Det statliga oljebolaget PDVSA och andra statliga företag ska öppnas för privatkapitalet och man ska tydligt närma landet till USA.

Jimmy Carter, president i USA 1976-80 sa vid ett tal 21/9 på Carter Foundation att är att av de 92 valen som han övervakat är valproceduren i Venezuela den bästa i världen. Skiljelinjerna i valet är större än vid val i t.ex. Sverige och USA där det finns mer som förenar de ledande partierna än som skiljer dem år. Vid valet i Venezuela står oförenliga klassintressen och markant olika program mot varandra, kanske ungeför som om huvudkandidaterna i Sverige kom från ett gammalt Vänsterparti mot Moderaterna, en antikapitalist mot en nyliberal. Chavez är omstridd och allt har säkert inte varit bra. Kriminaliteten är hög. Det finns rapporter om minskad rättsäkerhet, men inga säkra belägg för detta. Bland oljeproducerade länder har Venezuela en hög statsskuld, 70 % av BNP, vilket dock är klart lägre än statsskulden i många EU-länder, USA och Japan.

Hugo Chavez har sitt starkaste stöd bland fattiga och arbetarklassen. Satsningen på att bygga 3 miljoner bostäder fram till 2019 har stöd bland 3/4 av befolkningen. För 14 år sedan då Chavez kom till makten var 80 % av befolkningen i Venezuela fattiga och 25 % var extremt fattiga, medan siffrorna nu är avsevärt lägre. 1,6 miljoner var analfabeter och nu finns knappast några analfabeter. Vissa steg i socialistisk riktning har skett av den valallians mellan olika partier som stöder Chavez. En del industrier har nationaliserats, steg har tagits mot arbetarstyre och nya demokratiska stukturer har tillkommit med ökad direkt demokrati. Det finns statliga TV-kanaler liksom i Sverige, Strobritannien och Frankrike, men också 5 privata TV-kanaler i Venezuela.

Fastän media har dominerats av berättelser om Venezuelas förestående ekonomiska kollaps i mer än ett decennium har detta inte hänt och kommer troligen inte att hända. Efter att återhämtat sig från en lågkonjunktur som började 2009, under den globala ekonomiska krisen, har ekonomin i Venezuela vuxit i två och ett halvt år nu och inflationen har fallit kraftigt samtidigt som tillväxten har accelererat. Landet har en stort handelsöverskott. Statsskulden är relativt låg och det är också skuldräntebördan. Venezuela har omkring 500 miljarder fat olja och utnyttjar nu en miljard fat per år. När Chavez kom till makten exporterade Venezuela olja för 522 dollar per person och år, medan siffran nu är 3 095 dollar per person och år.

Svenska kommentarer
Utrikesminister Bildt menar att ekonomin är i fritt val. Dagens Nyheter skriver i sin ledare idag att”Hugo Chávez fjorton år vid makten var ett ekonomiskt fiasko, en männi­skorättslig mardröm”. Sakligt? Jämför med uppgifterna ovan!

Så det är inte förvånande att de flesta venezuelaner skulle åter välja en president som har förbättrat deras levnadsstandard. Det är vad som hänt med alla de vänsterregeringar som nu styr i större delen av Sydamerika. De har blivit omvalda. Detta trots att de, liksom Chávez, har de flesta av sina länders media mot sig och trots att de också har de flesta rika människor mot sig i sina respektive länder.

Listan innehåller Rafael Correa, omvald till president i Ecuador med bred marginal under 2009, den enormt populära Lula da Silva i Brasilien, omvald 2006, som framgångsrikt valarbetade för sin tidigare stabschef, den nuvarande presidenten Dilma Rousseff i 2010, Evo Morales, Bolivia första inhemska president som omvaldes 2009, José Mujicasom efterträdde sin föregångare från samma politiska allians i Uruguay – Frente Amplio – under 2009 och Cristina Fernández änka efter förre presidenten Néstor Kirchner som vann det argentinska presidentvalet 2011 med god marginal.

Alla dessa vänsterpresidenter och deras politiska partier blevomvalda eftersom deras regimer, precis som Chávez, innebar betydande och i vissa fall stora förbättringar i levnadsstandard. De bedrev alla ursprungligen kampanjer mot ”nyliberalism” ett ord som används för att beskriva den politik som de föregående 20 åren, då Latinamerika upplevde sin sämsta ekonomiska tillväxt på mer än ett århundrade.

Föga förvånande har de andra vänsterregeringarna sett Venezuela som en del av ett team som har medfört ökning av demokrati, nationell suveränitet och ekonomiska och sociala framsteg i regionen. Ja, demokrati, också. Även det mycket förtalade Venezuela är erkänt av vetenskaplig forskning som mer demokratiskt än det var före Chávez.


i Andra om: , ,, , , , , , , , ,

DN 6/3 DN:s ledare 6/3DN 7/3 Svensson-bloggenSKP-bloggen Aftonbladet Expressen SvT 6/3 Annarkia 6/3 EIN news kl 03 8/10CBS 8/10 SvD 8/10Sveriges Radio 8/10Expressen 8/10DN 7/10Aftonbladet 7/10 DN 8/10


8 svar till “Hugo Chavez död – stor demokrat och anti-imperialist”

  1. ”När Venezuela börjar ett nytt kapitel i sin historia, förbinder sig USA även i fortsättningen att stå fast vid en politik som främjar demokratiska principer, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, sade Obama i ett skriftligt kort uttalande.” Ur Svenska Dagbladet (6/3-13). När USA:s president gör uttalanden om ”demokratiska principer” och ett ”nytt kapitel” kring ett land är det landet i stor fara. Kommer nu samma öde drabba Venezuela som vederfarits Irak och Libyen? Och nu iscensätts i Syrien. USA-tillverkade ”regimskiften”. Redan i morse hade Expressen stora rubriker om att studenter attackerats av polis. USAID, NED och i botten CIA brukar när en ”revolution” av dem underblåses i ett land använda sig av bland andra just studenter och religiösa grupper. Det verkar således som de redan startat destabiliseringen av Venezuela. Oljan kommer att bli landets olycka – liksom för Irak och Libyen. En tragedi syns vid horisonten och man grips av ångest. Regimskifte har redan skett i Honduras och Paraguay – USA återerövrar sin bakgård. Sveriges ynklige utrikesminister uttalade sig som husbondens röst: ”På onsdagsmorgonen uppmanade Sveriges utrikesminister Venezuela till ett ”tydligt och trovärdigt demokratiskt styre” i den ”post-Chavez-fas som just har börjat”. Ur Svenska Dagbladet. Vet inte Carl Bildt att Hugo Chavez valdes just i demokratiska val? Att det var Venezuelas ”fattiga” och arbetarklass som fick möjlighet att välja sin president besvärar uppenbart Carl Bildt. Sveriges utrikesminister. – Jack London skrev vid förra sedelskiftet en dystopi ”Järnhälen” som skildrar en framtid där kapitalägarna diktatoriskt greppat alla samhällen. I centrum av händelserna i romanen härjar USA:s penningmagnater. En bok att läsa och fundera kring. Trots det gammaldags språket och idéer från ett annat århundrade. Jack London såg en framtid som skrämde honom. Den verkar vara här nu. – Och vi borde alla ha Venezuela i våra tankar idag. Finns det några vägar att stödja demokratin i landet?
    Ulla Johansson

    • Det finns faktiskt en väg. Det är när den etiska mängden av folk överstiger en kritisk massa. Oetiska individer kan helt enkelt inte operera i en större mängd av etiska.
      Det är därför fördumningen av folket är så ”viktigt”, med dålig skola, gifter i maten, tungmetaller i vaccin, nedmontering av demokratin, falsk flagg händelser, den låga räntan med inflation, kontroll av centralbankerna… etc.

  2. Ja, utrikesministerns kommentar kan lätt få en att kräkas. Ännu värre (dock tyvärr ej oväntat) är Urban Ahlins kommentar som i stort är likadan som Bildts. Det visar bara hur långt ner vi har sjunkit.

  3. som inte gillas av bankirmaffian och använde landets resurser till landets och folkets gagn (och inte bankirerna) blir per definition en ”diktator” i deras media. Jourhavande lögnare fabulerar på ledarsidor med påhitt om ”förfall” etc. Lögnen kan inte ändra faktum – Chavez var en storslagen ledare. Venezuelas folk har det bättre tack vare honom.

    Det vi kommer att se framöver är försök från de lömska bankirerna att förstöra Venezuela.
    Sin vana trogen kommer svenska media agera bankirernas propagandist och hojta ”kris”, ”förfall” ”revolution”. Fy!!!

  4. Mycket bra och intressant artikel. När det gäller rättssäkerheten i Venezuela kan det knappast ha gått bakåt under Chavez. Låt oss ta oss en titt på hur det fungerade under den nyliberala eran: Man tillämpade ett system med ”justicia policial” som innebar att polisen kunde spärra in vem som helst för vad som helst på obesämd tid utan order eller godkännande från en åklagare. Vid ett tillfälle ockuperades Sveriges ambassad av anhöriga till politiska fångar utan att någon i Sverige brydde sig – det var ju en nyliberal regering och därmed vår allierade. Folkets möjligheter att ändra den politiska inriktningen genom allmänna val var, milt sagt, begränsad. Vid ett tillfälle segrade en kandidat som propagerade emot kristdemokrater och sossar som turades om vid makten och förde exakt samma politik. Då slängdes 10 000-valsedlar helt enkelt bort och den förlorande valsegraren mutades med ett högavlönat jobb och lugnade ner sig. Idag har Venezuela enligt Jimmy Carter och hans valobservatörer det bästa valsystemet i världen, det är helt enkelt omöjligt att fuska. 1989 hade Venezuela en president som lovat att bekämpa nyliberalismen men som sedan lovade att följa alla påbud från IMF och resultat blev kravaller då polis och militär slog till med sin ”polisiära rättvisa” och helt sonika sköt ihjäl över 1000 personer. Vad gäller korruptionen som var ett gigantiskt problem förut och som fortfarande är det, så har Venezuela lagar som stoppar kandidater som dömts för korruptionsbrott och kandidater från alla politiska läger har drabbats av dessa.