Det är hett om öronen för en ”stackars” bloggare i Provence. Jag tänker inte nu närmast på slitet att få ihop ett inlägg på kanske 3 timmar, och inte på nöjet att att läsa alla bra kommentarer. Nej, jag tänker just på hettan, som också påverkar (blogg)-arbetet, men också ett bloggämne! Tur att vi under 2 privilegierade veckor har 5 meter till poolen. Igår var det 37 grader C, idag är det 33 C. Men över från det privata till något mycket viktigare.
DN skriver under rubriken ”Vädervarning för Tyskland” att ”Värmeböljan över Europa har nått Tyskland. En kraftig varning har utfärdats för temperaturer som kan vara livshotande. Den kraftigaste varningen, röd, har utfärdats för hela Tyskland, delar av Österrike och Slovenien, området kring Prag samt Toscana och Sardinien.” Det är stora områden!
I Ryssland, Ukraina och Kasakstan har kornproduktionen minskat påtagligt pga torkan. Dessa tre områden svarade för. Och värmen drabbar inte bara Europa. I USA rapporterade myndigheterna i juli att närmare 40 % av landets yta (förutom Hawaii och Alaska) drabbats av allvarlig eller extrem torka. Och dess tre länder svarar vanligen för ¼ av kornproduktionen i världen.
Också Indien har drabbats hårt av värmen, så att inte bara jordbruket utan den ekonomiska tillväxten har drabbats. Elstoppet nyligen berodde delvis pga torkan. Det drabbade 620 000 000 människor, närmare 1/10 av befolkningen på jorden. (Dessa uppgifter har jag hittat i senaste blogginlägget av Pål Steigan, författare till den utmärkta boken i miljö- och ekonomifrågor ”En gång skall jorden bliva vår”).
Som jag rapporterat i tidigare blogginlägg använder inte minst USA en ökad andel av sin majs och soja till produktion av bioetanol. Detta, liksom torkan och spekulationer har bidragit till matbrist och kraftig ökning av matpriserna, vilket i sin tur bidrar till ökad svält och fattigdom.
Den inflytelserika Stern-rapporten från 2006 hävdade att det finns betydande risk för en temperaturhöjning med 5 grader Celsius inom några decennier, vilket fått ökat stöd i senare rapporter. En temperaturökning med 4 grader kommer att hota vattenförsörjningen för hälften av jordens befolkning, utrota hälften av dagens växt- och djurarter och sätta tättbefolkade kustområden under vattnet, samt innebära stor minskning av BNP.
Vid en temperaturökning med 2 grader försvinner glaciärerna i stor utsträckning, stora delar av världshaven blir döda zoner. Dessutom ökar risken för att uppvärmningen blir självförstärkande. Detta och mycket mer har sedan många år väl beskrivits av ledande forskare i jämförelsevis mycket stor enighet. Bra, nya överenskommelser är nödvändiga, ej omöjliga, men Rio-avtalet, Kyotoprotokollet och Köpenhamnsmötet inger ingen optimism.
Utbredd oro finns för klimatändringarna.
Energiminister Hatt skriver i dag i SvD ”Nästa år kommer FN:s klimatpanel att presentera sin femte stora utvärderingsrapport om klimatet. Den förra rapporten 2007 pekade tydligt på de stora utmaningar som mänskligheten står inför och de stora miljömässiga och humanitära effekter som klimatförändringarna, om vi inte agerar, riskerar att föra med sig. Allt tyder på att även den femte rapporten kommer peka på att det är bråttom och att det allra mesta av utmaningen återstår. Att utvecklingen i mångt och mycket har fortsatt åt fel håll – även efter det att klimatfrågan på allvar uppmärksammats.” Fångad i kapitalismen har hon inget bra förslag till ”lösning”.
Kapitalismen största hindret?
Fler med mig menar att kapitalismen är huvudorsaken till klimatkrisen, och att detta bekräftas av de misslyckade mötena i Köpenhamn, Durban och på andra ställen.
Kapitalismen baseras främst på privata företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett strävar efter allt större vinster hela tiden. Det är då en fördel att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön och motverka klimatförsämringar, och vidare fördelar med låga löner, få anställda, affärshemligheter (hur många miljarder skulle kunna sparas, t.ex. till för lägre läkemedelspriser, om läkemedelsbolagen samordnade sin forskning har jag som läkare ofta tänkt). Kapitalismen innebär att girighet premieras och ökat, medan solidaritet mellan människor minskat, vilket bidrar till ökad ohälsa (Se boken Jämlikhetsanden, bl.a recenserad av mig i Läkartidningen).
Fakta visar vidare att:
-f.a. den mogna kapitalismen genererat allt fler djupa ekonomiska kriser, som oftast drabbat utvecklingsländerna.
-detta har samband med dels en relativ stagnation i ekonomin, med avregleringar och kraftigt ökad finanssektor;
-kriserna har medfört att enormt stora belopp från medborgare, som ej orsakat krisen, jämte inflationsdrivande nytryckning av sedlar, används för att söka rädda ett sjukt system (Grekland, Italien, USA etc.);
-utvecklingen utmärks sedan länge också utmärks av ökande ekonomiska skillnader, ökad arbetslöshet. Mellan 1979 och 2004 ökade den genomsnittliga disponibla inkomsten hos den fattigaste femtedelen av USA:s befolkning med 9 procent medan den ökade med 69 % (7,5 gånger mer) hos den rikaste femtedelen, 2009);
– 1/3 av jordens befolkning lever i fattigdom (FN Human Development Report 2010);
-skuldsättningen hos enskilda och hos många ledande ekonomier ökat under senare år. (1970 motsvarade den inhemska skulden i USA 100% av dåvarande BNP, medan den år 2007 uppgick till 346 %. Hushållens skulder ökade under samma tid från 0,5 biljoner US Dollar till 13, 8 biljoner, vilket motsvarar 100 % av BNP år 2007.);
–USA med stöd av f.a. G7/G8 kunnat använda IMF och Världsbanken för att motverka och störa ekonomisk utveckling i fattiga länder, och ibland sko sig på andras, svagares bekostnad;
-ekonomiska spekulationer avgjort bidragit till höga matpriser och svält;
Stark opinion för alternativ till kapitalismen Och det finns starkare opinion för detta än många tror. I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (http://www.globescan.com/news_archives/bbc2009) menade endast 21 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en opinionsundersökning undersökning 2011 uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet “capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet “socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (“Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).
En socialisering innebär att befolkningen runtom i världen via valda representanter får kontroll över tillgångarna, en förutsättning för rättvis och rationell användning av våra gemensamma tillgångar.
Vad bör göras?Min uppfattning är att en reell “lösning” förutsätter att nuvarande djupt orättvisa och odemokratiska ekonomiska system, kapitalismen, ersätts av ett demokratiskt ekonomiskt system där vi på jorden demokratiskt och tillsammans planerar hur vi mer rättvist ska använda och fördela jordens begränsade resurser. Det ska inte vara någon diktatorisk planhushållning, och företagssamhet ska tas till vara för mänslighetens bästa. För detta behövs politiskt arbete, i och utanför parlament (t.ex. demonstrationer) och kamp för en bättre värld och mot ett orättvist och odemokratiskt ekonomiskt system, och dettas talesmän.
i Andra om: värme, klimat,miljö, mat, svält, Krig, kapitalism, Politik, bensin, massmedia
DN 20/8 2012, SvD 20/8 2012, Pål Steigans blogg Aftonbladet Ingrid Eckermans blogg Miljömagasinet Ulf Karlströms blogginlägg Åke Kilanders recension av Klares bok i @politiken.se
Ett svar till “Hett om öronen!”
Jag vill gärna tillägga att jag instämmer i Pål Steigans åsikt i en intervju i tidningen Clarté nyligen, inklusive andra meningen.
”Kapitalismens historia borde skrivas igen och denna gång även som en historia om energi. Kapitalismen har skapat större underverk än alla tidigare samhällsformationer tillsammans. Men det skulle inte ha varit möjligt utan den rikliga tillgången på billig fossil energi. Den eran är nu på väg att ta slut, och det är inte lätt att hitta alternativa energikällor som har så många bra egenskaper som fossila bränslen: hög energiintensitet, lätt att transportera, användbar i alla processer samt en råvara lika mycket som en energikälla (plast, asfalt, råvara för massor av industriprodukter).”
Läget är mycket annorlunda nu, både då det gäller kapitalismen som system och då det gäller energitillgångar.