Hans Rosling, kollega på institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet blev till ”Årets Svensk” år 2012. Våren 2012 blev Hans också utsedd av den amerikanska tidskriften Time till en av de 100 mäktigaste opinionsbildarna i världen, tillsammans med Daniel Ek från Spotify. Jag lärde känna honom som något yngre medicinare i Uppsala 1968. Vi gick båda med i demonstrationståg för stöd åt Vietnams folk och mot USA-imperialismen och bar FNL-gruppernas märke. Vi diskuterade livligt hur man bäst skulle få till en bättre värld. Mot intelligente och slagkraftige Hans Rosling blev det inga promenadsegrar i debatterna. Hans Rosling var vänster-socialdemokrat och jag stod längre till vänster. Han har ändrats föga i sitt sätt sedan 1968, och det känns bra. Hans har föredömligt nog arbetat som läkare i Mozambique för 30 år sedan, och där gjort en viktig forskningsinsats.
Det är med tvekan jag riktar kritik mot vissa åsikter hos en person som jag lärt mig att uppskatta. Dock har jag redan gjort det i en artikel i Folket i Bild-Kulturfront (FIB) nr 6-7, 2012. Där diskuterar jag biståndsfrågor som inte får plats i detta inlägg. Han har förstås erbjudits att svara i FIB och på ett tidigare blogginlägg.
Hans Roslings världsbild har fått stort genomslag. .
Dagens Nyheter rapporterade 26/10 om en undersökning av människors uppfattning av förhållanden i världen, som utförts av Hans Roslings organisation Gapminder. Huvudbudskapet är att läget i världen på olika områden är bättre än folk i allmänhet tror. Men detta säger inte att Roslings världsbild är korrekt!
Detta var också huvudbudskapet vid hans framträdande hos Skavlan i fredags. Han nämnde att om man bara vill tro så ”finns det särskilda byggnader för det.” Jag minns hur Hans en gång skickade mig dels en bild av en kyrka och dels en bild av Karolinska Institutet, då vi diskuterade frågan om uranvapen kunde ha orsakat barnmissbildningar i Irak i en mail-diskussion för några år sedan, och skrev ”Välj själv”!
”Vår bild av världen är föråldrad. Människor lever längre, läser bättre och låter vaccinera sina barn i högre utsträckning än vad vi tror. Det visar en unik undersökning som DN tagit del av. Antalet döda i krig har minskat och andelen extremt fattiga har gått brant ned de senaste 20 åren. Men i båda fallen gissar svenskarna att utvecklingen gått åt andra hållet. Syftet med undersökningen är att kartlägga kunskapsluckorna under parollen ”bekämpa potentiellt förödande okunskap med en faktabaserad världsbild som alla kan förstå”. Detta låter bra, och det finns en hel del fakta bakom Roslings budskap – och en hel del viktiga fakta som han inte nämner. Budskapet är därför ingalunda så riktigt eller objektivt som Roslings beundrare, världensk kanske rikaste man Bill Gates nyligen sa i en radiointervju från New York.
Hans Roslings presentationer finns främst tillgängliga som muntliga presentationer i TV och Youtube, ((http://www.ted.com/talks/hans_rosling_shows_the_best_stats_you_ve_ever_seen.html) litet finns i skriftlig form. Man kan på Youtube se honom i samtal med t.ex. Bill Gates och Jeffrey Sachs, känd från Naomi Kleins ”Chockdoktrinen” som tidigare ”chockekonom”. Han har framträtt för prinsessan Viktoria, för Bilderberggruppen och hyllats av USA:s förre vicepresident Al Gore. Bill Gates förtjusning i Hans Roslings världsbild beror kanske inte bara på hans filantropiska engagemang utan på att Hans inte kritiserar kapitalismen, som gjort Gates till en av världens rikaste personer, allra mest till följd av andras arbete. Med offentligt, folkligt, demokratiskt ägande av Microsoft kunde rimligen ännu mer satsas därifrån till bekämpande av fattigdom och sjukdomar.
Hans framställning baseras främst på officiell lättillgänglig statistik. Hans beskriver säkert korrekt framsteg som skett i världen, och menar att alla människor bör få del av framstegen. Icke desto mindre är hans världsbild en skönmålning, främst då han bortser från annan viktig lätt tillgänglig information, och inte diskuterar en del avgörande frågor.
Enligt Hans Rosling har världen förbättrats kraftigt efter en mycket positiv utveckling under senare decennier, trots variationer. Han rapporterar också problem finns med alltför stora ekonomiska skillnader och klimathot. Men i hans värld saknas sådant som imperialism, utsugning, krig och diskussion av ekonomiska system och av internationella organisationer som Världsbanken och IMF (se FIB-Kulturfront nr 8 2011).
I en av få skriftliga presentationer skrev han i en kolumn i DN 5 januari ”Lösningen är att sluta tala om i-länder och u-länder. Hälften av världens befolkning bor nu i medelinkomstländer med mellan 1.000 och 10.000 dollar växelkurs per person i BNP.” Detta må stämma, men han skriver också korrekt om ”den absoluta fattigdomen bland de fattigaste 2 miljarderna av våra medmänniskor” – vilket verkligen visar att det är rimligt att tala om u-länder.
I ”World Development Report 2010” från Världsbanken, presenteras (sid. 375) en indelning i 43 låginkomstländer med BNP per invånare och år på motsvarande 975 US dollar eller mindre, 99 mellaninkomstländer på 976-11 905 USD och 67 höginkomstländer på 11 906 US dollar eller mer. Det finns alltså väldigt stora skillnader i BNP och levnadsnivå mellan olika länder, som man inte trollar bort genom att låta bli att tala om i-länder och u-länder.
Minskar verkligen fattigdomen?
I själva verket har de ekonomiska skillnaderna mellan rika och fattiga ökat i världen, trots en minskad andel absolut fattiga. Den ekonomiska krisen i världen bidrog till att ytterligare försvåra läget inte bara för stora delar av befolkningen i USA och Europa. Att beräkna fattigdom är svårt och olika mått finns.
Enligt Världsbankens uppgifter våren 2012 är c:a 1 300 miljoner, 22 % av världens invånare extremt fattiga, (de lever på mindre ån 1,25 US Dollar/dag) och 2 400 miljoner (42 %) fattiga (de lever på mindre än 2 US Dollar/dag). Enligt det nya av FN använda Multidimensional Poverty Index (MPI), som baseras på ett sammanvägt mått av 6 indikatorer, är 2 000 miljoner (31%) i världen akut fattiga, dvs. 50 % flera än i Världsbankens mått, som enbart baseras på inkomst. Andelen fattiga i världen har minskat sedan 1981, vilket främst beror på minskad fattigdom i Kina. Att flesta fattiga enligt MPI lever i medelinkomstländer, visar ändå på bräckligheten i Världsbankens indelning av länder i ovan nämnda tre grupper
Indien – en framgångssaga?
I Indien, ofta framställd som en nyliberal framgångssaga, är 42 % av invånarna (knappt 500 miljoner) extremt fattiga och utgör 38 % av alla extremt fattiga på jorden, medan 845 miljoner är fattiga enligt Världsbankens mått. Enligt en MPI-rapport bor fler fattiga i 8 delstater i Indien än i de 28 fattigaste länderna i Afrika. Enligt en annan rapport har andelen som lever under svältgränsen ökat med på landsbygden mellan 1993-94 och 2009-2010. (.http://www.thehindu.com/opinion/columns/Chandrasekhar/article2910006.ece).
Samtidigt har antalet miljardärer och mångmiljonärer ökat kraftigt i Indien. De 8 200 rikaste (0,006 %) av landets invånare äger 70 % av landets tillgångar. Indien är ett av flera länder där en (kraftig) ökning av BNP går hand i hand med oförändrad eller ökad fattigdom (andelen svältande på landsbygden). Sverige och USA är andra exempel, med andra fattigdomsmått, allt enligt officiell statistik. Kan det rentav vara något fel på den ekonomiska politiken? Sådana frågor behandlar inte Hans Rosling.
Mycket mer kan uppnås!
Thomas Pogge, professor vid Yale universitet i USA uppger att omkring 18 miljoner dödsfall per år är relaterade till fattigdom, med stöd av FN-data (UNICEF 2005: inside front cover). Enligt hans uppgifter behövdes år 2006 330 miljarder US dollar för att höja alla de då 2 735 miljoner människorna som levde under Världsbankens fattigdomsgräns 2 US dollar/dag till över denna nivå. Det var mindre än 1 % av BNP i de rika länderna år 2005 (World Bank. World Development Report 2007. New York: Oxford University Press).
Och enligt affärstidningen Forbes mars 2008 fanns 1 125 dollarmiljardärer i världen år 2007, med samlade tillgångar på 4,4 biljoner US Dollar (”svenska biljoner”). Det skulle kosta totalt 800 miljarder USD under tio år – 20 % av miljardärernas tillgångar att förse hela jordens befolkning med basal hälso- och sjukvård, dricksvatten, sanitet och basal utbildning.
Kanske är dagens kapitalism ändå inte det optimala ekonomiska systemet?
I sin kolumn i DN 5/1 2013 skriver Hans Rosling inget om klimatfrågan. Inget nämns om USA:s kraftiga rustning, om de folkrättsvidriga och brutala krigen i bl.a. Irak och Afghanistan, med tortyr och användning av uranvapen. Dessa beror främst på den enda supermaktens tydliga strävan efter kontroll över så stor del av jordens resurser som möjligt, vilket bottnar just i kapitalismen och dess drivkrafter, något som behandlats i flera andra inlägg på denna blogg. Och kapitalismen är det stora hindret för en helt nödvändig omställning för att rädda klimat, miljö och kanske rentav mänsklighetens överlevndad. Det förefaller lämpligt att Hans Rosling överväger att nyansera sin bild och tar med annan central information om läget i världen framöver.
Tillägg
Har informerat Hans Rosling via mail ”Hej Hans!Förmodar att du som jag har en tillvaro full av aktivitet, liksom jag.
Dristade mig att diskutera och något ifrågasätta din världsbild efter fint framträdande i Skavlan på http://jinge.se
Vänliga hälsningar, Anders”
intressant.se, USA, politik, fattigdom, kapitalism, bistånd, hälsa, utvecklingsländer, ekonomi, barn, rikedom, imperialism, FN, IMF,
DN 26/10 Gapminder Milleniummålen DN 5.1 2012 Hans Rosling, Foto-Lasse Regeringen om utvecklingspolitik, DN 18/12SvD 19/12 om Hans Rosling, SvD om utvärdering av bistånd Hans Rosling i Agenda 26/11, Hans Rosling – årets hedersupplänning Forum Syd SVT 15-17.1 2012 Hans Rosling, Indiensolidaritet, svd, dn, Sveriges radio 30 december, Dagens Industri 30 december
9 svar till “Förskönar Hans Rosling verkligheten?”
Hans Rosling brukar alltid komma med en brasklapp; han är läkare och följer de frågor som rör hälsa i världen. Han brukar inte sticka under stol med att världen på många sätt fortfarande är väldigt eländig och att främst krig, men också klimathot, är hot mot en positiv utveckling.
Hans viktigaste bidrag är dock att med hjälp av den statistik som finns faktiskt tala om att när det gäller hälsa och läskunnighet ser världen betydligt bättre ut än den beskrivs i media.
Det är deprimerande att vi t ex fortfarande tror att bara 20 procent i utvecklingsländer kan läsa när det handlar om mer än 70 procent.
Med en mer korrekt världsbild är det ju dessutom enklare att göra rätt saker om man vill bidra till fortsatt utveckling. På just de här områdena är Hans Roslings bidrag till vår kunskap ovärderliga. Sen behöver vi fortfarande prata om allt det andra.
Ja, Hans Rosling är en utmärkt talare, har hört honom många gånger. Visst är det ett viktigt bidrag att sprida den information som andra tagit fram. Utvecklingen av Gapminder av sonen Ola och sonhustrun Anna bl.a. är ett bra pedagogiskt bidrag, sålt till Google om jag inte minst fel. ”Jag har sålt min son till Kapitalet” sa han för några år sedan. Det är riktigt att han nämner en del problem i världen och också betonar att den är den rika världen som har störst bidrag och ansvar för klimatproblemet. Men jag menar att man måste gå längre och att kapitalismen i sig förhindrar en lösning av problemet med försämring av klimat och miljö. Det är också djupt odemokratiskt att en allt mindre grupp har allt större ägande och kontroll av jordens begränsade resurser med beslut utan demokratisk insyn och där målet inte är mänsklighetens problem utan största möjliga vinst. Detta diskuteras i andra blogginlägg här.
Kommentar från Hans Rosling via mail
”Jo, har just ikväll föreläst för studenterna på tekniska högskolan i Kanpur i Indiens fattigaste delstat Uttar Pradesh. Det har enträget bjudit in mig sen 2 år och nu har jag visat hur inkomstfördelningen i Indien sannolikt ser ut, de fattigaste är lika fattiga som för 40 år sen, men deras andel av befolkningen är mindre än tidigare, och de rikare är rikar än någonsin skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste är större än någinsin, men mitten på inkomstfördelningen har fått de distinkt men måttligt bättre. Numera går i det närmast alla barn i primärskola men det finns brister i kvaliten, barnadödligheten i Indien har fallit och så har fertiliteten eftesom de allra flesta har tillgång till preventivmedel.
Världen är bättre men långt ifrån bra!
Kolla den här dokumentären
http://www.gapminder.org/videos/dont-panic-the-facts-about-population/”
”Med offentligt, folkligt, demokratiskt ägande av Microsoft kunde rimligen ännu mer satsas därifrån till bekämpande av fattigdom och sjukdomar.”
Är inte det lite naivt att tro att om du ändrar en förutsättning så fortsätter alla andra parametrar att vara lika? Det skulle förmodligen i ditt scenario inte funnits några pengar alls att fördela.
Du har rätt att i ett säådant scenario skulle andra parametrar ändras. Alla storföretag under någon slags allmän folklig kontroll och planering för ett vettigare utnytjande av resurser och mer pengar att fördela.
Jo, men jag är mer modest och undervisar endast om skillnaden mellan hur världen har förändrast och hur allmänhet och tror den har förändras. Jag har inte yttrat mig om skillnaden mellan vad som har hänt och vad som kunde ha hänt.
Så anser jag att ett fall i fertilitet från 5 till 2.5 barn/kvinna och av barnadödlighet från ca 15 till 6% och halvering av andel i extrem fattigdom, att Indiens alla barn nu går i skolan och att 84% av världens barn nu vaccineras jämfört med 20% när vi var studenter, detta och mer bedömmer jag som bra mycket mer än vissa avseenden, men det är ju en personlig bedömning.
mvh hans
Ja, däri ligger en skillnad i vår betraktelsesätt. Jag försöker resonera om vad som borde vara möjligt: Ingen eller avsevärt lägre fattigdom idag, en fungerande klimatpolitik, avsevärt lägre arbetslöshet, avsevärt mindre ekonomiska skillnader etc med en annan, mer demokratisk eknomisk politik globalt. Medveten om att jag kan ses som naiv eller verklighetsfrånvänd. Men man kan också uppfattas som alltför blind för en bestående ordnings orättvisor och alternativa möjligheter.
Hälsningar, Anders R
Jag tror att det finns ett visst problem med naturvetare som ger sig på samhällsvetenskaperna. Man är van vid entydiga sanningar och löper risk att överföra sådana attityder. De internationella fattigdomsmåtten är rätt värdelösa eftersom de ofta på ett påtagligt sätt manipuleras för att visa upp ”framgångar”. Om fattigdomen i Ryssland sjunkit från 40 % 1991 till 13,1 % idag kan det i bästa fall återspegla in viss stabilisering, men jag skulle ändå mena att de siffrorna ljuger, dvs de rimmar inte med andra parametrar om folkhälsa etc. Den väldiga urbaniseringen som pågår lyfter ”rikedomen” men gör också människor mycket mer sårbara för ekonomiska kriser etc. Man måste inse begränsningarna i jämförelser i tid och rum. Man stiger aldrig ned i samma flod två gånger. Fattigdomen förändrar utseende. Imperialismen lever och har hälsan – krossa den skändliga.
Ja, bilden är verkligen inte enhetlig och beror bland annat på val av mått. Röda Korset skriver i en rapport i oktober:
”Jämfört med 2009 miljoner köar miljontals fler för mat, för att de inte kan köpa läkemedel eller då se saknar tillgång till hälsovård. Miljoner är utan arbete och många av dem som fortfarande har arbete har svårt att försörja sina familjer på grund av otillräckliga löner
och skyhöga priser. Många från medelklassen har snabbt blivit fattiga. Antalet
människor som är beroende på Röda Korsets matdistributioner i 22 av de undersökta länderna har ökat med 75 procent cent mellan 2009 och 2012.” (http://www.ifrc.org/PageFiles/134339/1260300-Economic%20crisis%20Report_EN_LR.pdf)
Och var det inte så att man i arbetet med Milleniumålen justerade de årtal som ska jämföras just för att öka sannolikheten för gynnsamma resultat?