I mitt förra inlägg om fågelinfluensan avslutade jag med att skriva att vi måste se till att vi har resurser att framställa vaccin före ett utbrott av en möjlig pandemi.
En av kommentarerna till det inlägget var så intressant att jag beslutat mig för att lägga kommentaren som ett eget inlägg. Det är Magdalena som skrivit det kursiverade:
Hej!
Om fågelinfluensan är av samma aggressiva typ som spanska sjukan, och det verkar så av de fall som rapporterats, så ger den en så våldsam inflammation i lungorna att den sjuke riskerar att kvävas av inflammationsvätskan och den dåliga lungfunktionen. De som behandlats hittills har behövt respiratorvård.
Fråga 1: Hur står det till med vårdens kapacitet på det området? Redan nu är det ofta brist på respiratorer på sjukhusen.
När man klarat den första virusfasen av sjukdomen, om man gör det, så tillstöter ofta en bakteriell lunginflammation.
Fråga 2: Har Sverige tillräckliga lager av rätt sorts antibiotika för att klara att snabbt ge en stor del av befolkningen denna medicin?
Det är inte omöjligt att en stor del av samhället slås ut under den/de månader som sjukdomen grasserar och även att en stor andel av befolkningen dör. När spanska sjukan härjade var det inte de gamla och sjuka och de små barnen som drabbades värst, utan den unga och medelålders befolkningen.
Fråga 3: Vilka åtgärder vidtar kommunerna från dag 1 av en epidemi för att hjälpa exempelvis barn som kommer att stå utan familjemedlemmar som kan hjälpa dem?
Tidigare har media rapporterat att staten köpt på sig dels ett preparat som är verkningslöst mot influensavirus av fågelinfluensatyp, dels det preparat Tamiflu som dels har en dämpande effekt i femdagarskur på en virusinfektion som nyss brutit ut, dels kan fungera profylaktiskt om man äter den dagligen när influensan finns i omgivningen. (En femdagarskur kostar ett par hundra kronor på apoteket – staten kanske kan få en miljon femdagarskurer för 100 miljoner. Helt otillräckligt, med andra ord.)
Vaccin tar cirka ett halvår att framställa om allt löper som det ska. det kan inte framställas förrän man vet exakt hur viruset ser ut när det fått sin “pandemi”-form. Också under pandemin kan viruset förändras – detta hände troligen under spanska sjukan, så att de som drabbades i början av pandemin då fick en lindrigare form, medan den variant som svepte fram i slutet var mycket dödlig.
Om det bryter ut en fågelinfluensapandemi tar det med dagens kommunikationer troligen betydligt kortare tid innan den härjar med full kraft.
En sak till som det inte talas så mycket om är vårt beroende av att få mat mm transporterad långa sträckor till oss. Hur blir försörjningsläget om halva världen ligger i influensa eller värre. Dessutom smittar denna typ av influensa även fjäderfä och gris, och stora nödslakter kommer troligen att ske.
Det vore mycket intressant att få del av krisplanerna som upprättats inom olika myndigheter – lämpligt fall för grävande journalistik kanske. Svenska myndigheter är inte bra på att tänka brett och praktiskt, och inte att synka och agera snabbt, det såg vi vid tsunamikatastrofen och då hade de ändå haft tre år på sig sedan WTC-tornen raserades att planera för hur döda och skadade svenskar snabbt skulle kunna tas omhand och tas hem från utlandet…
2 svar till “Fågelinfluensan HSN1, Magdalenas kommentar!”
Mina kommenatarer på endel av det Magdalena skriver är att en eventuell fågelinfluensaepidemi riskerar att bli långt mycket värre än vad spanska sjukan var, blir det så illa som de värsta scenarierna målar upp så kommer inte vårt samhälle att klara detta på ett bra sätt, inget samhälle klarar att upp till 40% av befolkningen dör utan att det blir total kris. Blir det inte så illa eller ”bara” likada illa som vid spanska sjukan så är Magdalenas frågor om vårt samhälle är tillräckligt förberett väldigt berättigade.
Det här med respiratorkapaciteten har varit uppe förut här i bloggen. Då tror jag det gällde SARS. Det konstaterades att det inte finns fler än 20-30 akuta respiratorplatser i t.ex. Stockholms län vilket sabbar allt. Likadant är det överallt..
Om 40% av befolkningen dör?
Det räcker gott med att 4% av befolkningen dör för att de flesta samhällsfunktioner ska drabbas av en infarkt.
Vi har definitivt inga resurser att vårda mer än ett par tusen extra på sjukhus etc. Ändå kan man anta att vi har hyggliga resurser i en internationell jämförelse. En luftburen smitta med en dödlighet i medelscenariot räcker för att bli en så omfattande katastrof att digerdöden ter sig som en stukad lilltå i jämförelse.
Vi är idag sex miljarder och i princip kan dagens kommunikationer ställa till så att tio-tjugo procent av dessa insjuknar inom några veckor…