En riktigt gammal goding i repris


Kevin Kostners Dansar med vargar såg jag för tredje gången igår. Ett kärt gammalt återseende.

Första gången såg jag den på bio för länge sedan. Sen dröjde det ett antal år och sedan kom den på TV. Minns inte vilken kanal, men jag såg den.

Den har funnits på DVD ett bra tag men jag har inte brytt mig eftersom jag inte har någon TV, men det går ju lika bra i datorn även om det inte är någon biofåtölj jag har direkt.

Men filmen var lika bra nu som då. Möjligen vet jag lite mer nu är de tidigare gångerna. T.ex. talar indianerna sitt eget språk i filmen. Jodå, de gör faktiskt det. Men det ska föreställa prärieindianer av Siouxstammen, men det är det inte. Det är Navahoer från Arizona som spelar och de spelar på sitt eget språk förstås.

Men sådant är petitesser i Hollywood. Det är i alla fall ingen som begriper vad de säger. Troligen är översättningen obefintlig. De kanske pratar om vad de ska handla efter att inspelningen är slut för dagen..

Men det spelar mig ingen roll. Inte heller spelar det någon större roll att indianerna i filmen är kraftigt schabloniserade som i alla indianfilmer. Jag vet det men jag behöver en sådan här historia lite nu och då.

Kevins motspelare ”Den sparkande fågeln” heter enligt eftertexterna Graham Greene. Utan att vara det minsta filmkunnig så inbillar jag mig att han gjort ett flertal filmer, men jag är inte säker. Undrar vad han egentligen heter, men visst gör han rollen trovärdigt..?


2 svar till “En riktigt gammal goding i repris”

  1. Den filmen är rätt bra, men visst är det mycket hollywood över den. Men det är nu inte så mycket att göra åt. Men jag vill ha en uppföljare, dansar II :-) :-)