Jag har 22/1här publicerat blogginlägget ”Åtstramningspolitik – inte bra för hälsan”, baserat på min recension i Läkartidningen av boken ”Åtstramning till döds – om en ekonomisk doktrins misslyckande” av forskarna David Stuckler, Sanjay Basu Natur & Kultur, 2014. Ett avsnitt om Kalifornien blir till ett eget litet blogginlägg. Länken till recensionen i Läkartidningen finns nedan.

Huvudresultatet i forskningen bakom boken är att länder med åtstramningspolitik har en sämre hälsoutveckling och att politiken tydligt kan påverka hälsan även vid svag ekonomi.

Stuckley och Basu analyserar bland annat Grekland, Storbritannien, USA, och Island vid den senaste krisen och USA vid depression 1929, Thailand vid Ostasien-krisen 1997 och Ryssland efter Sovjetunionens sammanbrott. Generaliserbarheten ökar då man studerat olika kriser och olika länder, till synes valda efter tillgång på data. I blogginlägget fokuserade jag en jämförelse mellan Grekland och Island.

Nu publiceras ett först ett tillägg om USA, följt av en förkortad version av min recension samt reflexioner om en radikal lösning.

Kalifornien, USA.
Detta avsnitt tvingades jag stryka av utrymmesskäl i Läkartidningen.
I USA saknade omkring 40 miljoner (13 %) av befolkningen sjukförsäkring före krisen 2008, och antalet ökade sedan med 6 miljoner.
En studie redan 2009 visade att de som saknade sjukförsäkring hade 40 % större risk att dö. Man beräknar att 35 000 människor dog i onödan pga. att de inte hade sjukförsäkring.
Omkring 500 000 färre medborgare i USA lät bli att låta genomföra koloskopi för att kunna upptäcka grovtarmscancer, en vanlig cancerfrom där tidig upptäckt är viktig.
En undersökning visade att omkring 40 % av USA-amerikaner med kronisk sjukdom lät bli att hämta ut recept av kostnadsskäl.

Under motiveringen att lågkonjunkturen minskade vinsterna ökade sjukförsäkringsbolagen sina premier rejält, vilket främst drabbade de fattiga, som ofta var sjukare. Mellan 1970 och 2010 ökade de socioekonomiska skillnaderna markant i USA. Ökningen av sjukvårdskostnaderna var fyra gånger större än inflationstakten och beror inte på en äldre eller sjukare befolkning. Trots att USA:s vårdsystem ligger på första plats när det gäller vårdutgifterna men hamnar långt ned i alla kvalitetsmätningar. Omkring 40 000 dödsfall sker i USA pga. låg vårdkvalitet.

IMF krävde minskade statsutgifter med 10 procent och 40 procents reduktion av hälso- och sjukvårdsbudgeten i Grekland, alltmedan lånemedlen mest gick till storbanker. Arbets- och hemlösheten ökade kraftigt, liksom självmorden. Antalet HIV-fall ökade med 52 procent, sedan man slopat HIV-preventivt arbete. Vårdköerna ökade och tillgången till insulin minskade. Andelen som rapporterade dålig hälsa, och som ansåg att de inte hade råd att söka läkare ökade. Förbättrades ekonomin då – nej tvärtom. New York Times rapporterade att IMF och ECB skickade pengar, avsedda för Grekland, direkt till banker i USA, Storbritannien och Tyskland som bidragit till Greklands katastrofala ekonomi i stället för att hjälpa landet.Man hade gissat att besparingar på 10 miljarder skulle medföra en BNP-ökning med 20 miljarder, men det blev ingen BNP-ökning utan tvärtom.

Island utgör det främsta alternativet till en åtstramningspolitik. På några år ökade Islands BNP kraftigt och var år 2007 60 procent högre än i USA, fast det var främst ett fåtal islänningar som gynnades. Mitt under historiens och landets värsta bankkris då alla banker gick omkull ökades hälsoutgifterna med 20 procent. I oktober 2012 föll BNP med 13 procent, börsen med 90 % och den ena banken efter den andra gick i konkurs. Arbetslösheten steg och var tredje islänning förlorade sin bostad. Island vände sig till IMF men tackade sedan nej till IMF-paketet, som krävde att vårdutgifterna skulle minska med 30 procent. Hela 93 procent röstade för att man inte skulle betala tillbaka bankskulder. Statsminister Haarde tvingades avgå inför en demonstration där 10 000 människor deltog. Detta var 3 % av landets befolkning, och motsvarar en demonstration i Sverige med 275 000 deltagare med hänsyn till skillnader i folkmängd mellan Island och Sverige.Under lågkonjunkturen ökade stödet till behövande, och statsutgifterna steg från 42 procent till 58 procent av BNP. Det skedde ingen ökning av självmord, hjärtinfarkter och psykiska sjukdomar, och i FN:s rapport om lyckonivån i världen 2012 behöll Island sin tätplats. Wall Street Journal skrev om ”Miraklet på Island” och om ”Världens största framgångssaga.”

Författarna menar att demokratiska alternativ exemplifieras av Islands rungande nej till åtstramningspolitik och ökade satsningar på sjukvård och välfärd som följdes av förbättring av både nationell ekonomi och folkhälsa, samt införandet av NHS i Storbritannien 1948 då ekonomin låg i spillror. Inte konstigt att de citerar den synnerligen framstående patologen Rudolf Virchows motto från 1848: »Politik är inget annat än läkekonst, om än i större skala«.

Vad bör göras?
Jag kommer att publicera ett separat inlägg med synpunkter på forskningens betydelse för val av hälso- och vilken vårdpolicy.
Mer allmänt vill jag påstå att det helt dominerande produktionssättet, kapitalismen är ett hinder. Kapitalismen är grundad på konkurrens mellan olika företag, där var och en strävar efter största möjliga vinst. En liten grupp, kapitalisterna, får vinst på andras arbete (utsugning) för att använda denna efter eget gottfinnande och inte för samhällets bästa. Konkurrens i sig kan vara sporrande, inte tu tal om detta. Men ett sådant produktionssystem ingen eller begränsad insyn från folkmajoriteten är inte demokratiskt och inte heller optimalt då det gäller att på bästa sätt nyttja jorden begränsade resurser. Kapitalismen har inneburit kraftigt ökad produktion och produktivitet, men också världskrig, miljöförstöring, girighet, korruption och mutor för att få större marknader osv.

Och de ökade ekonomiska skillnaderna i nästan alla länder och den ökande frekvensen av ekonomiska kriser är troligen orsaksmässigt relaterat till ökad ohälsa och ökad dödlighet. Jag skulle tro att den största potentialen ligger i att ersätta kapitalismen med ett mer humant och mer demokratiskt ekonomiskt system baserad på planekonomi och på att befolkningen kontrollerar resurserna och produktionsmedlen på jorden i stället för en liten, liten grupp som nu. Fundera på det är Du snäll.

Större insikt hos folket?
I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (BBC World Service. Poll. Wide dissatisfaction with capitalism – twenty years after fall of Berlin wall) menade bara 11 % att kapitalismen fungerade väl. 23 % menade att kapitalismen var fundamentalt bristfällig och att ”a new economic system” behövdes. En majoritet, 67 %, menade för övrigt att regeringar borde fördela välstånd mera jämnt.
* En annan opinionsundersökning i USA samma år fann att endast 53 % av de svarande ansåg att kapitalism var överlägset socialism. Bland dem som var under 30 år föredrog 37 % kapitalism medan 33 % föredrog socialism. (New Poll: Socialism is Gaining Popularity in America. Cleveland Leader, 9 april 2009.)
45 % av de svarande i en opinionsundersökning i USA år 1987 trodde att det berömda uttrycket i Karl Marx’ ”Kritik av Gotha-programmet” (De tyska socialdemokraternas program 1875) ”från var och en efter dennes förmåga, till var och en efter behov” kom från USA:s författning. (Poll on Constitution Boston Globe Magazine 13/9 1987).

ALLTSÅ, en annan med demokratisk och mer jämlik värld är inte bara möjlig – den är nödvändig och den har visst stöd i kunskapen om människosläktets utveckling, och genetik (Se t.ex. Göran Greiders bok ”Den solidariska genen” som väl och balanserat sammanfattar kunskap om ”människans natur”). Och den stora, stora majoriteten är vinnare på det.

intressant.se, dödlighet, politik, sjuklighet, imperialism, kapitalism, hälsa, utbildning, spekulationsekonomi, ekonomi, massmediaohälsa, socialism, socialgrupp, orättvisor, folkhälsa,

Blogginlägg 22/1Läkartidningens recensionSvD recension Cornucopia, Expressen recensionDN Debatt 29/1 2013 DN 28/1 Svensson-bloggen SvT Uppdrag Granskning 12/12 Svd 12/12 AB 12/12 DN 20/9
SvD 20/9 Aftonbladet 20/9 Expressen 20/9SvT 20/9 DN 7/9 SvD 7/9 Aftonbladet Expressen 7/9
SvT 7/9
Sveriges Radio 7/9 DN 6/9 , Occupy Wall Street 4/9 ,SvD 6/9 , Expressen 6/9 , Aftonbladet 6/9 , SvT 6/9 , Sveriges Radio 6/9 , DN 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer BBC undersökning 2009 Läkartidningens arkiv