DN SKRÄMS!


DN:s artikelserie om klimathotet visar på en hel del mycket realistiska hotbilder. Det senaste kom idag då man resonerar kring riskerna med att permafrosten tinar.

DN: ”Den sibiriska tundrans permafrost kommer att tina, om inte klimatförändringarna dämpas. Då kommer marken varje år att ge ifrån sig lika mycket växthusgaser som i dag släpps ut från alla världens bilar, båtar och flygplan.”

Det vore givetvis en ytterst försvårande omständighet om växthuseffekten skulle tina upp permafrosten. Det är inte heller något som går att förhindra vilket gör att vi bara har att tacka och ta emot. Fortsätter man läsa DN så hittar man nästa uppbyggliga text:

DN: ”På Venus skenade växthuseffekten så att oceanerna kokade bort. Nu är vår närmaste granne 500 grader varm och snustorr – trots att jorden och Venus hade mycket snarlika förutsättningar från början.”

Jag har varit inne på en omständighet flera gånger som oroar mig en del. Det är de ”klimatmodeller” som forskarna låter köra i sina datorer. De bygger nämligen på en bunt antaganden som forskarna gör utan större empirisk grund. Vi vet nämligen ingenting om hur snabbt klimatet kan förändras, vi vet inte heller någonting om vilka följdeffekter det kan få. Det betyder att sammantaget så finns det en risk för att klimatet förändras så att vår planet inte längre är beboelig.

Det är otäcka perspektiv. Dessutom vet vi ingenting alls om hur en sådan utveckling skulle se ut i praktiken. En sådan miljökatastrof kanske skenar och klimatet kanske förändras våldsamt på bara ett enda år. Nu får vi väl hoppas på att inte allt vatten försvinner ut i rymden, för då har vi verkliga problem. Att det skulle bli som på Venus verkar lite väl långsökt, och visst har jag en känsla för dramatik, men domedagsprofet har jag ännu inte blivit.

Men det aktualiserar frågan om kärnkraft igen. Som det känns nu kommer alltfler att efterfråga en snabb utbyggnad av kärnkraften och endera dagen så kommer människor att börja tala om


Den Sibiriska tundran…

att begränsa flygtrafiken, en av våra största miljöbovar. Våra politiker talar om att flyget ska få köpa utsläppsrätter, men det är en tandlös reform. Det krävs betydligt mer kraftfulla åtgärder än så.

Det vi faktiskt kan förutse med hyfsad säkerhet idag är att temperaturstegringen kan komma att få till följd att stora områden blir obeboeliga. Europa kommer kanske att få ta emot stora flyktingströmmar från Afrika och Mellanöstern. Det gäller i så fall att det finns en långt framskriden planering för hur dessa människor ska tas emot. Men något säger mig att det inte pågår något som helst arbete med dessa frågor lokalt i Sverige eller ens på EU-nivå.

Om det är bråttom med en sådan planering eller ej, det kan givetvis inte jag bedöma, men att det är viktigt att ompröva frågan om kärnkraften det är jag helt säker på.

Källor: DN 1 2 3 SvD

Andra bloggar om: , , , , ,

[tags]Växthuseffekten, Klimathotet, Global uppvärmning, Växthusgaser, Miljö, Politik[/tags]


28 svar till “DN SKRÄMS!”

  1. Du skriver i bloggen: ”Det är de ”klimatmodeller” som forskarna låter köra i sina datorer. De bygger nämligen på en bunt antaganden som forskarna gör utan större empirisk grund. Vi vet nämligen ingenting om hur snabbt klimatet kan förändras, vi vet inte heller någonting om vilka följdeffekter det kan få.”

    Hur vet du allt detta? Vad har du själv för forskarerfarenhet på säg nobelprisnivå? Vad vet du om sannolikhetslära och geologi osv.? Kan det måhända vara så att det du skriver bara är ”en bunt antaganden”?

  2. Kärnkraft är definitivt inte lösningen. Det enda hållbara är sänkta utsläpp, effektiviserad och minskad energiåtgång på alla plan och övergång till sol, vind och vatten.

  3. Det är sorgligt att global uppvärmning har blivit en slags politisk fråga. Som om man har möjlighet att personligen ha en åsikt om huruvida den faktiskt finns. Problemet med det här resonemanget, som Jinge uppvisar, är att naturen inte bryr sig om vad vi tycker. Ändå ska folk hålla på och trilskas bara för att de är så bekväma med sig själva.

    Det är alltid samma visa, dessa ”modeller” saknar ordentlig grund. Säger människor som aldrig löst en diffekvation. ”Forskarna ljuger, de försöker ta ifrån oss vad som definierar oss. Visst ska vi ställa om, men så mycket kan vi väl ändå inte ändra på oss.”
    Det är den här frågan som kommer avgöra mänsklighetens framtid, inte random företags börsvärde år 2008. Framtidens ev. historieböcker kommer skratta åt vår dumhet.

  4. Det DN skriver om idag är prognoser för om medeltemperaturen på Jorden ökar fem grader. Och det är en bit kvar dit. Två grader är illa nog, men det kanske är möjligt att få stopp på den nivån vad jag förstår. Det krävs rejäla politiska beslut.

    Angående kärnkraft så kanske du missade en annan sak i DN i morse: en vindkraftpark i Piteå som antas kunna ersätta ett kärnkraftverk. Jag utgår från att det går mycket snabbare att smälla upp vindkraft än kärnkraftverk, och dessutom slipper man en massa tråkigheter hela vägen från uranbrytning till handhavande av utbränt kärnbränsle. Fortsätt med vindkraft och kraftfulla sparåtgärder, det verkar vara en av flera framkomliga vägar. Jag tror att panik i det här läget dels är farlig, dels kommer att utnyttjas av tvivelaktiga krafter.

  5. Om nån skräms av fakta om Venus så får den skylla sig själv. Växthuseffekten där kan vi visst lära oss av, och av planeternas utveckling i övrigt, men det är ingen som hotar med att Venus-förhållanden på jorden. Allra minst Karin Bojs på DN.

  6. Det kanske redan är kört. Det kansked t.o.m är så att vi är tillbaka vid samma värme som fanns på 1000-talet då nordborna odlade upp grönland, och isen bara fanns i inlandet.

    Det kanske är så att historien återupprepar sig – borde vi inte fokusera på hur vi klarar av en klimatförändring då- mer än att fokusera på att kanske möjligen kunna stoppa den om vi människor ens har någon stor andel i denna – vilket ju är en politiskt laddad fråga.

    Så det är kanske ”försent” – men det fanns människor för 1000 år sen också – och dom bodde också i utsatta områden. Och på många ställen syns spåren av vattnets höjd från vikinga tiden – vi kan mycket väl vara på väg dit, med eller utan vår förskyllan.

    När det gäller fossilbränslesdebatten så tror jag vi måste börja snåla iaf – inte så mkt pga co2- som pga att reserverna inte är oändliga – och dessutom släpper förbränningen ut en massa skit – inte bara den relativt harmlösa koldioxidgasen…

    /K

  7. Det går säkert att lösa de här problemen tekniskt, man kan ju t ex bygga några fontäner som kyler ner.

  8. Jinge:

    Klimatmodellerna stoppar in kända storheter och såsom solens energibidrag, halter av växthusgaser, aerosoler och jordens effektiva reflexivitet (albedo). Sen finns olika varianter för att hantera vädersystemen och haven (konvektion). Det man kan säga om modellerna är att de inte kan simulera alla andra ordningens effekter, dvs vad som händer då temperaturen ökar. Men de gör klart att temperaturen ökar, och att CO2 och metan bidrar med 60-70% av denna ökning.

    Klas:
    Norra Europa var varmt på senmedeltiden, men globalt sett var inte temperaturen särdeles hög. Grönland fick namnet i propagandasyfte – man ville locka bosättare. Större delen av Grönlandsisen är också betydligt äldre än tusen år. I Sverige stog vattnet (i någon mening) högre för tusen år sedan, men det beror på landhöjningen, dvs att berget långsamt reser sig efter att ismassorna från istiden dragit sig undan.

  9. Angående klimatmodellerna! Jag är själv forskare. Efter mitt första år inom vetenskapen inser jag allt mer hur den idealiserade bilden av vetenskapsmannen och dess metoder blivit en alldeles för stark ikon i vårat samhälle.

    Jag blir rädd för det finns en otrolig brist på rent sunt förnuft. Det har tryckts bort av alla abstrakta metoder och teorier (ofta naturvetenskapliga)som forskare slaviskt följer för att få tillhöra en viss institution eller grupp av forskare. Gör man inte det kallas man pajas och revolutionär!

    När man bli doktor blir man FILOSOFISK DOKTOR, men det SAKNAS IDAG, INOM FORSKNINGEN, DEN FILOSOFISKA DEBATT, som lade grunden till dagens vetenskap.

    Filosofiska resonemang kan väl förklaras som de resonemang genom vilka vi förhåller oss till vår omvärld (oavsett om det gäller kärleken i vardagen eller genteknikens nytta).

    Filosofiska resonemang är mest tydliga inom GRUNDFORSKNINGEN, då forskare ofta ifrågasätter våra grundläggande antaganden om hur världen ter sig. Detta till skillnad från den TILÄMPADE FORSKNINGEN som har syftet att använda dessa (givna) för att uppfinna nya tillämpningar.

    POLITIKER OCH NÄRINGSLIVET som bistår med de mesta resurserna till forskningen kallar ofta grundforskning för slöseri med resurser och menar istället att man borde satsa mer på tillämpad forskning.

    TROR DU DET HÄR SKILJER SIG inom geologin, meteorologin eller någon av alla de samhällsvetenskapliga dicipliner som är inblandade i den här komplicerade frågan?!

    Det tror inte jag, men klart är att ÖGON BÖRJAR ÖPPNAS! Forskarna börjar se utanför sina ramar och samarbeta kring problematiken och resonera sig fram. VI HINNER INTE VÄNTA på vetenskapligt bevisade argument innan vi handlar (ofta statistiska).

    STORA FILOSOFISKA IDÉER SOM FÖRÄNDRAR VÅR SYN PÅ VÄRLDEN KRÄVER OFTA ÅRTIONDEN FÅR ATT NÅ ACCEPTANS!! OAVSETT DICIPLIN! ..det ligger i vetenskapens natur att vara skeptisk.

    DET KRÄVS SUNT FÖRNUFT för att förstå vad som händer idag. Det gäller att se den SAMMANTAGNA OCH LOGISKT SAMMANHÄNGANDE bilden. Einstein resonerade sig fram till många av sina upptäckter, det var andra som skötte beräkningarna!

    VI VANLIGA MÄNNISKOR MÅSTE SE UTANFÖR VÅRA RAMAR VÅGA FILOSOFIERA OCH TA STÄLLNING FÖR ATT FÖRÄNDRA POLITIKER OCH MEDMÄNNSIKOR!

    / Johan

  10. Situationen är kanske för allvarlig för att politiker ska få ha hela ansvaret över den. Jag menar traditionella politiker som slösar tid på internt käbbel och inte vågar ta impopulära beslut. Man borde låta seriösa forskare få besluta om åtgärder utifrån fakta och utan hänsyn till om det är politiskt realistiskt. Försiktighetsprincipen bör råda så att man inte bara sopar skiten under mattan och griper till tekniska startrek-lösningar som att köra ner koldioxiden i jorden eller skymma solen med stora segel ute i rymden, seiösa forskare alltså. Politikerna har sedan att se till att det realiseras så gott det går utifrån de ekonomiska ramarna. Det skulle bli lite av forskarnas diktatur
    men i den oerhört allvarliga situationen som råder kanske det enda rätta.
    Jag inser att det skulle bli mycket käbbel mellan forskarna också, det finns så skilda uppfattningar om vad man ska göra. Men de borde nog få större inflytande på politiken ändå.

  11. Dessutom tar resurserna slut om de förbrukas i samma takt som nu. Detta innebär krig om de kvarvarande resurserna (vi ser dem i Irak redan) långt innan de är totalt slut. Hur trevliga är kärnkraftverken då?

  12. Det är TVÅ år sedan vi hade den kallaste och längsta vintern i mannaminne, åtminstone här i Skåne. Och med mannaminne menar jag mitt eget minne, är 52.

    Min fru, som är norska, åkte skidor från annandan till början av april. Ja, inte oavbrutet förstås:-).

  13. det är en otroligt snabbt växande miljörörelse som vi ser röra sej över världen vi får hoppas att vi hinner

    människan är en skicklig uppfinnare: förbränningsmotorn och kärnkraftverket är märkliga påfund

    men vi kan bättre det är dags att gå vidare: nu kommer framtiden i en väldig härlig stormvind och friskt solsken

    heja allting

  14. Klas # 10. Visst var det varmare i Nordeuropa, men det berodde på Golfströmmen. Som Carl # 13 påpekar var det en lokal uppvärmning, inte global. Det innebär att den värme som hamnade här saknades någon annan stans.
    Problemet med politiker är deras korta tidsperspektiv. I en demokrati ser man ofta inte längre än till nästa val, i en diktatur hoppas diktatorn överleva så länge som möjligt. Arvsdiktatur kan förlänga perspektivet något.
    Detsamma gäller en forskardiktatur, Johan # 14. Jag håller med dig i en hel del av vad du skriver. Den tillämpade forskningen handlar i mycket om att lösa ett akut, kortsiktigt problem. Balansen kostnad/vinster är lätt att redovisa. Grundforskning är ur denna synvinkel bara en kostnad. Visserligen vet alla att grundforskningen är grunden för den tillämpade forskningen och att den därför ger de verkligt stora vinsterna. Men ingen vet riktigt när, eller var, ja inte ens hur. Därför kan ingen räkna hem p(o)engen. Det finns ett skäl till att politikerna talar om att forskningen ska ha en mer omedelbar nytta. De menar egennytta, de vill ha betalt politiskt, helst under innevarande valperiod, inför nästa val.
    En fråga som politikerna ofta ställer när de inte vill göra något är ”kan du bevisa detta?” eller alternativt, för de vet att svaret är nej, säger de ”det finns ingen anledning att vidta några åtgärder för det är inte bevisat att…”. Vi kan aldrig ”bevisa att”.
    Vi kan se till de bästa modeller vi kan ställa upp och fundera, filosofera, och agera med utgångspunkt från dem. Vi kan fila på modellen och förbättra den tills vi hittar en radikalt bättre. Men strider bland forskarna kan vara nog så förlamande och väl så bittra som bland politikerna. En forskare som är beredd att dö för sin uppfattning litar inte jag på.
    Det jag tycker är märkligt är att så fort det börjar uppstå problem så kommer ropen på en stark person eller kommitté eller …, ja något starkt som tar över ansvaret från alla svaga käril som bebor samhället. Jag måste nog hålla med den som sa att demokrati är ett uselt sätt att styra samhället, men det är det bästa vi kommit på.
    Videosnutten i Johan Svahns inlägg # 10 säger allt: Välj inte bland alternativ som ingen har någon aning om de stämmer, ”bevisat att”. Välj bland alternativ som är kända. Välj då det med hyfsad vinstchans, men som i görligaste mån utesluter en katastrof. Jag menar: Om ditt liv hängde på att du har pengar kvar satsar du dina sista pengar på Lotto eller sätter du in dem på banken?
    I en demokrati finns det inget som sätter sådan eld i baken på politiker, som väljare som springer från dem. Forskarna, som vet att de har rätt, sitter lugnt kvar.

  15. Helt opolitskt nu – jag blir så förvirrad av allt detta. Men som någon nämnde tidigare vetenskapen har fixat en del katastrofer tidigare ur ett teknologiskt perspektiv. Man känner sig helt enkelt som en mycket liten skit i universum.

    Al Gores filmer ger mig mardrömmar, sen finns det andra motfilmer från framstående forskare. Vad ska man tro? Jag vet inte?

  16. Såg att du hade reklam för e.on. Finns de? Döptes inte den firman om till e.off efter Gudrun, stormen?

  17. glöm inte att idag så släpper jordens våtmarker och naturen själv ut mer växthusgaser än vad människan släpper ut på fem år.

    så om tundran tinar…. so what? droppe i havet.

    @Vladimir Vernadskj
    Skräck säljer

  18. När media, (DN), får ta del av pressreleaser och annan information, så tänker de mer i banor ”Vad säljer bäst?”,

    jag tror inte jag behöver besvara den frågan här, för det kan nog varje person med sund förnuft nog förstå.

    Men för er som missat varför DN har för anledning att skrämma upp folk är att ”det berör mer människor”, berörs man så engagerar man sig mer, engagerar man sig mer för sådant som DN publicerar, så ökar möjligheten att beblanda sig på eländet på eller annat sätt.
    och DN som varumärke (faktist) blir ett inprintat minne.

    Vissa svaga individer (inkl mig själv) har redan gjort det, eftersom jag uppenbarligen går ditt dagligen för att läsa på internet (sjukt) men ser jag sanningen i vitögat oftast och kan vara något skeptisk. Fast man tycker det är en skräptidning, precis som expressen och den andra tidningen jag lyckats förtränga namnet på, och jag ser flera som ändå läser och engagerar sig i deras artiklar.

    Ang artikeln i sig, så är det (får man inte glömma) artikelförfattarens ”touch” och ”tolkning” av diverse fakta, och ”vridning”.

    Så är det något jag råder många att tillgripa är det alltid ”källkritik”.

    (Kanske därför man orkar stå ut med att läsa DN, för att man kan skilja mellan ”något vinklat” och övertolkat och det som kan ha en gnutta sanning)

    Jag tror jorden ligger riskfyllt till, men att skrämmas upp alla för det är lite väl dramatiskt just nu.

  19. Jag tror att forskare ”vet” att det är svårt att förutsäga vad som exakt kommer hända.
    Det man besviligen har egentligen att utgå ifrån är de approximativa och numeriska differentialekvationerna och modeller som försöker återskapa situationen. Men dessa är också inte alltid taget ur luften, utan grundar ändå på resonemang, och antaganden och framför allt, på en förhoppningsvis väldig mängd data de samlat upp, från diverse mätstationer och diverse sateliter. Vilket gör det hela nästan lika svårt att förutse något som att egentligen vinna på lotto. (kanske något orättvisst jämfört, men kanske inte långt därifrån, för det hela blir en fråga om sannolikheter och statistik i slutändan)

    Att blunda och förneka däremot för att det något nu i huvudtaget sker är också lite väl lekmannamässigt. Något håller just nu på att ske, men vart det exakt leder till och om det verkligen utgör ett potentiellt hot, och eller om det bara beror på människan, är nog det som faktist får forskare att ha diverse åsikter om saken.

    Här gör tyvärr några, det ypperliga felet att tro att forskare är ett enda stort väsen som tycker likadant om allt i frågan. Då har man inte satt sig in och inte brytt sig om vad som verkligen sker och sagts.

    Den dumme skulle då tänkt , varför då bry sig?
    ”Om” det är något som hotar vår överlevnad, så är det iaf ”bra” att bry sig lite. bara en tanke. som en förbyggande åtgärd, så man som ni förstår…inte en dag blir tagen direkt på sängen och säger…attans jag skulle ha gjort något.

    Man har till och med sådana här scenariouppbyggnader och modeller för tänkbara hot från rymden, i form av kometer, asteroider och meteroider. med tanke på det som ändå skedde i sibiren för inte allt för länge sedan, kanske man ändå skall ”förebereda” en slags plan eller något. Även stora vulkanutbrott iform av s.k. supervulkaner tyder på att de en gång påverkade sin omgivning iaf i en stor skala.