Båtflyktingar på väg mot fästning Europa




Naturligtvis är det hemskt, och egentligen oacceptabelt för EU och dess medlemmar och alla medkännande människor att massor av andra människor drunknar då de försöker flyt från en mycket pressad tillvaro till något de hoppas är bättre. Och inga kvinnor fanns bland de överlevande i Lampedusa. Jag är inte särskilt insatt i frågan egentligen. Men i Folket i Bild Kuturfront (fib Kulturfront) kan jag och andra bilda mig. Där finns bland annat en artikel ”Massdöden på Medelhavet” ur boken ”Att skriva i motvind” av Margareta Zetterström.
Båtflyktingar ITALY-MIGRANTS__4-_1086740c
Denna engagerade författare och samhällsdebattör skriver bland annat att 17 317 människor har dött en plågsam drunkningsdöd i vattnet utanför Festung Europa mellan 1988 och oktober 2012. Bara under 2011 dog 2 352 personer, dvs. nästan lika många som dog vid icke helt okända 11 september 2001 i USA och totalt mer än 6 gånger högre än det antal som dog då. Vilken händelse av dessa har förresten massmedia prioriterat?

Margareta Zetterström ger uppskattande rescensioner av två böcker av Gabriele del Grande ”Mamadous resa mot döden. Massakern på klandestiner på Medelhavet” samt ”Havet mellan oss. I avvisningarnas tid”
I den första boken har del Grande bedrivit ett detektivarbete och spårat de döda bakåt i tiden till familj och miljö. Han påtalar också att Medelhavet tidigare var en föreningslänk, medan det idag är mer av en tydligt åtskiljande slags närmast oöverstiglig vallgrav.

Margareta skriver också att ”För även om EU-kommissionen och de europeiska regeringarna är kallsinnigt inställdas till människor i nöd (som exeplifierats i artikeln) råder bland dem som yrkesmässigt trafikerar Medelhavet den hederskodex som säger att människor i i nöd alltid måste undsättas. Man kan inte titta bort och fortfarande kalla sig människa, och efter den regeln lever de allra flesta”.
Det är EU:s restriktiva invandringspolitik och närmast hermetiskt stängda gränser som producerar dessa ”illegala” invandrare – människor som inte ens får sina asylskäl prövade, men som kan utnyttjas som underbetald arbetskraft (slavarbetskraft skriver MZ) av grönsaks och fruktodlare i Italien. Hon avslutar sin värdefulla artikel med att vi måste ”förstå den värld vi lever i och de människor som – vad än våra regeringar och EU-ledare må anse – är våra bröder och systrar.”

Sympatiskt och så sant i en tid där neoliberalismens överbetoning av individualism sedan tre decennier bidragit till att fjärma oss människor från varandra!

DN skriver ”Fler människor har tvingats lämna sina hem på grund av kriget och konflikter än någon annan gång de senaste två årtiondena” enligtAntonio Gueterres, chef för FN:s flyktingorgan UNCHR. Det gäller flyktingar från Syrien och Somalia där USA tydligt har varit och är inblandade, men också från länder som Sudan, Mali, Kongo och Centralafrikanska republiken. Enligt FN kom över 30 000 flyktingar under de första 8 månaderna i år till Italien, de flesta i båt från Libyen och andra länder i Nordafrika.

Den för misstänkta aktiefrågor för dagen aktuelle migrationsministern Tobias Billström menar att det måste finnas lagliga vägar att ta sig till Europa. Men hur ska det gå till för dessa flyktingar att få de tillstånd som behövs kan man undra? Dessutom finns ett system med kvotflyktingar där Sverige lovat att ta emot 1900 personer per år, men det är alltför få länder inom EU som tar emot kvotflyktingar. EU-kommissionären Cecilia Malmström tycker enligt DN det är allvarligt att flyktingar idag tvingas anlita människosmugglare. Hon nämner att hon vill ha ett asylcentrum utanför Europa men inget av EU:s medlemmar ät inte beredda att stöda den tanken. Hur ser EU:s starka dam Angela Merkel på saken kan man undra? Man kan undra hur ett enda asylcentrum skulle arbeta. Och det blir långa resvägar till en sådan sorteringscentral. SvD skriver uppmuntrande att ”FN: Felet är EU:s hårda migrantlinje” medan DN har artikelrubrikriken ”Röda korset: För få lagliga vägar till EU”. Men kommer något att hända?
I FIB nr 9 finns också en gripande berättelse ”Den långa vägen till fästning Europa” av Fabrizio Gatti om hur 302 flyktingar färdas genom öknen med sina närmaste förnödenheter i en synnerligen överfylld buss på väg till en båthamn. Människosmugglare lär ha tjänat motsvarande 100 000 kronor på den bussresan.

* För en människovänlig och liberal flyktingpolitik i Europa!
* Kamp mot de krafter som direkt eller indirekt skapar ett elände som tvingar människor att fly – främst men inte enbart – USA:s imperialistiska krigs- och splittringspolitik i Mellanöstern och norra Afrika.

Merkel untitled


i Andra om: , , , ,,, , , , , , Grekland, ,

DN 4/10Expressen.se SvD 4/10Margareta Zetterström ”Att skriva i motvind” FIB-Kulturfront Globalresearch 23/9/a> DN 24/9 DN 25/9


6 svar till “Båtflyktingar på väg mot fästning Europa”

  1. Att så mycket människor inte klarar att överleva i sina hemland, beror på att näringslivet – de västliga koncernernas överlägsna konkurrensmakt – har ruinerat deras traditionella sätt att leva. Detta för med sig, att t.o.m. de uslaste lönerna ter sig vara ett attraktivt erbjudande för människor från Afrika, Sydamerika och Öst- och Sydeuropa etc. Sådana medellösa fattiglappar vill ingen stat i Europa eller USA släppa in i landet. Dom ska hållas borta från deras territorium. Nu för tiden tar man till med alla militäriska medel för att säkra gränserna. Därför dör tusentals varje år vid sina försök att komma över statsgränsernas murar, stacktråd och hav. Konsekvensen för statsmakterna blir att de försöker perfektionera gränsskydden, som ska verka avskräckande för flyktingsströmmen. Då skulle det inte behövas några omänskliga uppsamlingsläger mera i Lampedusa och annanstans, i varje fall inte inom Europa. De som trots detta klarar av att komma över en statsgräns, blir tolererade ett tag – allt eftersom vilken kalkyl en statsmakt har. Papperslösa människor, dvs illegala invandrare, kan t.ex. vara intressanta för arbetsgivare, som ju alltid uppskattar vrakpris på arbetskrafter. Om dom har tur, kan de t.o.m. legaliseras. Eller också fångas de och hamnar i fängsligt förvar som om de vore förbrytare och blir sedan deporterade.

  2. Ja, du har rätt. I början av 1970-talet fanns en första våg av protester mot en då planerad anslutning mot EEC (EU). En central paroll var ”Nej till EEC -kapitalets gemensamma marknad”. Kapitalismen är ett primitivt, odemokratiskt och orättvist ekonomiskt system. Med öppna ögon förstörs klimatet på jorden och begränsade naturtillgångar används upp utan egentligt ansvar för kommande generationer. Och ekonomierna är kraftigt belånade. Det inhumana på flera områden blir allt tydligare. Tyvärr anpassar sig många

    • Med Frontex har de europeiska staterna skapat ett effektivt ”skydd” för att hålla flyktingar borta. Jag tänker, att det kapitalistiska sättet att använda folk och land för att få ut profit i pengar, fanns innan EU skapades och kommer att finnas kvar även om EU inte är kvar – men sedan Frontex finns, har avsikten att hålla borta ”fel” människor från territorierna, blivit enormt effektivt!
      EU infördes, för att de konkurrerande europeiska staterna hoppades, att de som union skulle hävda sig på världsmarknaden med sina kapital och olika valutor. Den fria ex- och importen av kapital och tjänster på den gemensamma EU-marknaden är en konkurrensfördel i världshandeln, men inom gemenskapen är EU-staterna konkurrenter! Stater som ju har globaliserat sitt kapitalistiska näringsliv behandlar rikedomskällorna ute i världen (som ju utländska stater är herrar över), som medel att berika sin nation. Källor är inte enbart varu- och kapitalmarknader, utan också människor, som kan tjäna som potentiella arbetskrafter.
      Regeringar öppnar gränserna för medborgare från främmande länder, om tillväxten i pengar på kapital-platsen erfordrar det.
      Om sen på grund av att kapitalet har rationaliserat bort arbetskrafter eller att kapitalet för krisens skull inte har behov av fler, så är syftet med deras vistelse redan uppnått och gränserna stängs. Ju fler invandrare som blir bofasta och ju mindre kapitalet har behov av deras arbetskraft, desto ohanterligare blir dessa människor som kom in i landet för att användas av kapitalet. Kan de inte vara till någon nytta längre, så faller dom ju samhället till last och behandlas följaktligen som störande kostnadsfaktorer.
      Flyktingar erbjuds uppehållstillstånd, så länge som det passar till de imperialistiska beräkningar staten har – självfallet bara i enlighet med laglig fordran. Detta är principen som gäller i det kapitalistiska systemet.

      • Tror att det ligger mjycket i vad du säger. Kapitalet vill gärna ha en stor reservarmé av arbetskraft för att hålla lönerna låga och motverka facklig kamp – men de har kanske tillräckligt nu i många länder inom EU. Hur ska parollerna ställas här. ”Solidaritet med våra utsatta invandrare”?

  3. Solidaritet med alla flyktingar skulle vara, att kräva att de får hjälp att komma till de staterna de vill komma till och sen få den hjälp de behöver där. Det är ju självklart, eller? Men frågan är om det är så självklart för de demokratiska staterna, för de är ju adressaterna. Jag tror, att det nog inte räcker med att kräva det självklara – samtidigt måste man nog ha förklaringar till det läge människorna som flyr befinner sig i. Det har jag försökt i mina bidrag. Ett exempel:
    I somras genomförde asylansökande hungerstrejker i Tyskland. I sitt flygblad skrev de:
    ”Vi är här, för att det är krig (som förs med vapen och högt utvecklad teknologi att förtrycka, som tillverkats i Era länder), som förstört vår säkerhet i regionerna där vi föddes. Vi är här, för att hundratals år av kolonisering, exploitering och katastrofala boykotter mot näringslivet, har förstört den politiska och ekonomiska infrastrukturen i länderna i periferin. Vi är här, för att Era regeringar slutar politisk och ekonomisk vänskap med diktaturer och därför har förstört möjligheten att formera civil ohörsamhet i dessa områden utanför gränserna till den 1. världen.
    Därför ser anser vi, att den tyska regeringen (och andra regeringar i den 1. världen) inte är i en position, som tillåter dem att fråga ut oss, om vilka skäl vi har för att komma hit, eller att bedöma dessa skäl enligt sina rättssystem. Vi vet att välfärd och säkerhet är en rätt som alla har (rätten att stanna kvar, rätten att arbeta, rätten att röra sig fritt, rätten att välja orten vi vill leva på etc.)och för att realisera våra mänskliga rättigheter, finns det bara en möjlighet för oss, och det är att vi erhåller asyl.”

    Men staterna upptäcker i en sån hjälplös appell som hungerstrejker, där flyktingar hotar med att svälta ihjäl, ett oförskämt maktanspråk! Staten låter sig inte avpressas att ge asyl till någon. Enligt rättsstatens humanitära riktlinjer har flyktingar enbart rätten att ansöka om asyl, för dessa människor är enbart hjälpsökande och har ingen rätt att kräva något.
    Det är staten som enligt sin asyl-lagstiftning har rätten att besluta om flyktingen får lov att stanna kvar eller inte. Asyl-ansökande har plikten, att foga sig i det rättsstatligt kodifierade rättslösa status de har och vänta på myndighetens beslut.
    Att insistera på att europeiska länder också skulle vara ansvariga för de brutaliteter flyktingarna är utsatta för i sina hemländer och därför skulle vara skyldiga dem något – det är ju höjden av fräckhet!! För det berör orsaken till att de inte kan leva och överleva i sina hemländer. Sådana flyktingar vägrar att inse, att de enbart skulle vara drabbade av vanstyre i dessa länder och att de europeiska staterna enbart skulle vara humanitära tillflykter som de får hjälp av. Då är det den moderna imperialismens ”avfallsprodukter” som vill göra anspråk på att visa upp, vilka verkliga sammanhang det finns mellan de outhärdliga tillstånden i deras hemländer, och de politiska och ekonomiska intressena som de ledande världsmarknads-nationerna har – och det är ju oförskämt!