Att få vinst utan att producera – hur finanskapitalet exploaterar oss alla



Ulf Karlström som har skrivit detta gästblogginlägg är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar) och skriver facklitteratur. Han var tidigare med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. och en tid ordförande i de förenade FNL-grupperna (DFFG), Sveriges kanske främsta antiimperialistiska organisation efter Andra Världskriget. Han har publicerat inlägg här i flera andra ämnen. De har behandlat miljö och ekonomi, och så kallad ”humanitär intervention”, ”Är du teknikberoende min vän?” om Borgs budget, om Södertäljerättegångarna, om religion. Han har skrivit om Willy Silberstein och AS i Sverige, om ”Det själviska samhället” och om ”Den irrationella kapitalismen”. Han har skrivit om EU, tex. ”Varför angriper David Cameron EU”? om bankunionen, senast 13/7. Han har skrivit om unga vuxna, om science och fiktion, ”Jag känner mig ledsen” sa Anders Wijkman och ”Skall vi tala om raser?”

Han har också skrivit om GMO, genmodifierad gröda senast i inlägget ”Hotet mot liver – den genetiska manipulationens dolda agenda” 31/1 och 4/3 ”Hur ska vi förklara vad som sker?” Inlägget 25 maj handlade om Första Världskriget och det senaste 2/7 om köttkonsumtion och hälsa. Han har tidigare skrivit om privatisering av vården och senast ”Nordström i Kommunal tassar runt den heta gröten”.
Lapavitsas Profiting_Without_Producing_300dpi_CMYK-max_103-18954193fa244909ca62293d91ddf965
Han recenserar här en mycket uppmärksammad bok om ekonomi, vid sidan av Pikettys bok, som ska recenseras längre fram. Har just köpt den bok som recenseras nedan och aptiten ökar ännu mera på att läsa den efter Ulfs artikel nedan

Artikeln.
Den marxistiske ekonomen och professorn vid University of London Costas Lapavitsas (CL) gav nyligen ut boken ”Profiting without producing: How finance exploits us all”, på Verso förlag. Vi är många som ännu inte hunnit läsa boken, om än några kanske beställt den. Därför kan det vara intressant att ta del av längre intervju med Lapavitsas, på siten www.truth-out.org.
Lapavitsas imagesTF8NTKUIFinanskapitalist indedcccvx_1

Och det är denna period som CL vill karaktärisera som början på en ny era i kapitalismen, nämligen finansialiseringens.

Denna, nya historiska period i kapitalismens historia kan karaktäriseras av tre drag, menar CL.

(1) Storindustrin och kommersiellt kapital blir finansialiserade. Konkret innebär det att dessa grupperingar har rikliga, innehållna profiter, som skulle kunna använda för investeringar. Emellertid används fonderna till finansiella transaktioner, för att extrahera, hög finansiell profit.

(2) De stora bankerna engagerar sig mindre i att låna till storkapital, som de transnationella företagen (TNC). I stället riktar man sig mot de finansiella marknaderna samt utlåning till hushållen.

(3) Hushållen har dragits in det finansiella spelet, både genom att låna ut pengar och genom att hålla finansiella tillgångar. Huvudskälet är det offentliga (staten, regioner, kommuner) delvis dragit sig tillbaka från finansieringen av bostäder, utbildning, hälsovård, pensioner med mera, vilket ersatts av privata lösningar. Hushållen har således tvingats in i detta nya finansiella system.

Sedan 1990-talet har det förts in intensiv debatt om det vi kallar globaliseringen, t ex i talet om globaliseringens tidevarv. CL vänder – kan man säga – upp och ner på frågan; han ser globaliseringen som ett specifikt drag under finansialiseringens epok. Det är förvisso sant att globaliseringen inneburit en kraftig ökning av den globala varuhandeln och internationaliseringen av produktionen. Dock är det mest påtagliga draget den globala explosionen av de finansiella marknaderna, med utlåning och utländska direktinvesteringar, i stor utsträckning i form av etablerande av bankverksamhet. Troligen skulle CL peka på den aktuella kris Argentina står inför, pressad att betala av sin utlandslån till amerikanskt finanskapital.
Kapitalistiska pyramiden imagesCAFVRVSE

Idag bevittnar vi konflikten mellan real ekonomi och finansekonomin. Den förra har stora problem, med måttlig kapitalackumulation och små investeringar, medan den finansiella ackumulationen har exploderat. Emellertid är CL tveksam till att se den parasitära finansmarknaden som orsaken till dikotomin. I stället menar han att den har djupare rötter i produktivkrafternas utveckling, framför allt i informationsteknologin, telekommunikationer, förändringar i arbetets (yrkes)kunskaper och nya former av företagsorganisering. Den nya regimen – finansialiseringen – har lite vanvördigt uttryckt inte levererat. Och inom denna ram delar han inte synsätt om en ”god” industri och en ”dålig” finans.

Costas Lapavitsas (CL) säger sig sympatisera med Hilferdings och Lenins synsätt om ett sammansmält finanskapital, men tycker sig ändå inte under innevarande period se denna sammansmältning. De stora företagen är ju faktiskt inte beroende av bankerna, utan kan själva finansiera investeringar genom tidigare ackumulerat kapital, även om de idag uppvisar finansieringens särdrag, dvs. hellre utspel på kapitalmarknaden än varumarknaden.

Frågan om sammansmältning eller inte är intressant, då finansmarknaderna inte skapar bruksvärden, utan är bara förmedlare, eller parasiterar, om man så vill. Tidskriften Clarté har i nr 1/2014 översatt ett kapitel från ekonomerna Dumenil & Levys senaste bok. En av deras teser är att finanskapitalets dominans varierar starkt mellan olika kapitalistiska länder. Stora direktinvesteringar i finanssektorn har skett i t ex USA och Frankrike, medan Tyskland avviker. Författarna menar att här finner vi orsaken till det tyska utrikeshandelsöverskottet och det franska ökande underskottet.
Kapitalism is not working images size-full wp-image-106772″ />

Costas Lapavitsas reser många viktiga frågor. Jag hoppas att min lilla introduktion – baserad på en intervju – väcker intresse för djupare diskussioner utifrån hans bok.

Epilog – Anders Romelsjö.
Även andra har funnit boken intressant. Nedan synpunkter från några kritiker, på baksidan av boken.

* Ha-Joon Chang, Author of 23 Things They Don’t Tell You About Capitalism: ”em>This book is a profound and panoramic study of the most powerful but destructive economic force of our time – financialization. Based on a sophisticated modern reinterpretation of Marxist theories and in depth empirical analysis, the book comes up with bold and fundamental reform proposals. It is a must-read for anyone who is committed to progressive economic and social transformation.”
* Robert Pollin, Political Economy Research Institute, University of Massachusetts-Amherst: ” “The growing dominance of global finance over the past generation ushered in the Wall Street crisis of 2007–09, and, along with it, mass unemployment and punishing austerity policies throughout the world. Building from his command of both the Marxian tradition and alternative theoretical perspectives, Costas Lapavitsas provides both a wide panorama and fresh insights as to how “finance exploits us all”. Profiting Without Producing is a major contribution to our understanding of financialization and its discontents.”
* Dean Baker, Center for Economic and Policy Research: “Costas Lapavitsas has provided an original account of the difficulties that economies will face recovering from the 2008 economic crisis. It is not an optimistic picture, but one that people should struggle with.”
*Makoto Itoh, Professor Emeritus, University of Tokyo em> “This work is clearly a masterpiece on the financialized capitalism of our age.”“A Marxist take on economic meltdown… Costas Lapavitsas’s Profiting Without Producing highlights the corrosive effect of finance.”

Möte om boken
CMS Stockholm arrangerar ett seminarium på Lapavitsas bok söndagen den 24:e augusti kl. 12:00–16:00, på Kafé Marx, Kungsgatan 84, över gården.
Det behövs inga särskilda förkunskaper för att delta. Tanken är att personer från CMS Stockholm inledningsvis håller några korta introducerande föredrag om olika aspekter av boken, så kan vi därefter diskutera frågor som hur relationen mellan finanskapital och industrikapital egentligen ser ut; Vad som förändrats i detta förhållande de sista decennierna; Huruvida finansmarknadernas expansion hämmat ackumulation i den sk reala ekonomin eller tvärt om blåst upp efterfrågan på tillverkningsindustrins produkter; Huruvida finansialisering är detsamma som spekulationsekonomi eller någonting annat; I vilken utsträckning finansialisering kan begränsas genom reglering; Etc.; Etc.

Anmäl intresse på följande e-postadress: jacokid@yahoo.se

Länk till Versos sida om boken:
http://www.versobooks.com/books/1506-profiting-without-producing
Länkar till olika recensioner av boken:
http://www.ft.com/cms/s/2/5a71e7f2-5b7d-11e3-a2ba-00144feabdc0.html#axzz33zxKYCdw
http://www.huffingtonpost.com/davidadler/financialization-of-capitalism_b_4861886.html
http://marxandphilosophy.org.uk/reviewofbooks/reviews/2014/956
http://www.counterfire.org/index.php/articles/book-reviews/16955-profiting-without-producing-how-finance-exploits-us-all


intressant.se, , , , , , ,, , , , , , ,, , , , ,, ,

Intervju med Lapavitsas Centrum för marxistiska studier ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4 Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9


3 svar till “Att få vinst utan att producera – hur finanskapitalet exploaterar oss alla”

  1. Det är ju inte bara så att en del länder försökt bygga socialism som ett alternativ till att tvingas bli låneslavar under Usa och England. Även Mussolini och Hitler (och Sovjet) övergick till byteshandel för att slippa skuldsättning. Det var alltså i grunden inte marknadsekonomin man ville undvika utan bara de parasiterande kulturernas dominans. De marginaliserade böcker från mellankrigstiden som korrekt beskriver hur England orsakade WWI beskriver också klarsynt att England hade en stor samhällsklass som för sin försörjning var beroende av bankväsende, försäkringsbolag etc där kundkretsen i betydande omfattning var främmande länder. Dvs ingen produktion utan procenteri, skuldsättning av andra nationer. Denna stora parasiterande samhällsklass skapade en press på eliterna att framkalla krig för att hindra det produktiva Tyskland att konkurrera ut England.
    Hade England misslyckats hade vi kanske fått se exempel på en mindre frånstötande typ av kapitalism med mer betoning på nyttig produktion. Och mer utbredd ekonomisk tillväxt i länder som Tyskland var i begrepp att samarbeta med. Österut, Osmanska riket, hela arabvärlden. Vitryssland har ju isolerat sin valuta av samma anledning som de ovan nämnda och det tycks ju ha fungerat. Vet inte om vitryssland är särskilt socialistiskt. De kallar sig sociala nationalister.
    Sovjetsystemet är inte helt förhatligt för alla Ryssar men heller inget som de välutbilde moderna ryssarna längtar tillbaka till. Det fattades och fattas fortfarande en driftig medelklass.
    Det är fel att ge upp hoppet om marknadsekonomin. Man måste bara vara klar över att angloamerikanerna vill trycka ner alla andra och bilda allianser mot dem och man bör praktisera social nationalism i valda delar.
    Varför bjuder Sverige in utländska exploatörer till mineralfyndigheter?
    Varför finns inte det entreprenörskapet här?
    Jag har inget emot statliga företag men varför är det trögare här?

  2. När skall ”marxistiska” ekonomer sluta med att mystifiera? Ryggraden i det finansiella systemet är penningsystemet. Varför tas inte dess konstruktionen med i analysen? Det är bar då som den pågående, under 7 år, skuld och finanskrisen låter sig förklaras.