FNs konferens om kärnvapennedrustning – framgång eller fiasko? Seminarium idag.


Dagens första blogginlägg handlar om ett möte om en jätteviktigt ämne. Senare idag kommer ett blogginlägg om en annan viktig, aktuell fråga K-RR-PT–N.

Varmt välkommen till seminarium på ABF-huset i Stockholm 28 maj kl. 18-20 om kärnvapennedrustning och uppföljning efter översynskonferensen av icke-spridningsavtalet om kärnvapen.

När? Torsdag 28 maj kl. 18:00-20:00

Var? ABF-huset Sveavägen 41 i Stockholm.

Fri entré

Den 27 april – 22 maj genomfördes FNs översynskonferens om ickespridningsavtalet, NPT, ansett som världens viktigaste avtal på kärnvapenområdet.
Kunde de stater som vill driva nedrustningen framåt komma överens med kärnvapenstaterna om en väg framåt? Togs frågan upp om ett förbud mot kärnvapen och hur kunde det humanitära initiativet konstruktivt påverka konferensen? Märktes Sveriges ökade prioritering av kärnvapenfrågan av på plats och vilken är Sveriges syn på resultatet och på tiden efter konferensen? Vad kommer Sverige att prioritera framöver för att de kärnvapenfria staterna ska kunna behålla initiativet och inte bara vänta på att kärnvapenstaterna ska agera.

Medverkande:

Johannes Andreasson, departementssekreterare, enheten för nedrustning och ickespridning, NIS, Utrikesdepartementet.

Henrik Salander, diplomat, tidigare svensk nedrustningsambassadör och generalsekreterare i Blixkommissionen.

Clara Levin, projektledare, Svenska Läkare mot Kärnvapen, representant för svenska folkrörelser som följt FN-konferensen i New York.

Samtalsledare: Leonore Wide, ordförande i Nätverket för kärnvapennedrustning

ARRANGÖRER

ABF Stockholm och Nätverket för kärnvapennedrustning

Bakgrund (Anders Romelsjö).
Icke-spridningsavtalen (Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT) är internationella överenskommelser som trädde i kraft 1970 och är underskrivna av de flesta staterna. De tre grundpelarna är icke-spridning av kärnvapen, kärnvapensavrustning och möjlighet till fredlig användning av kärnteknologi.
En pelare i NTP-avtalet är att underlätta fredlig användning av kärnkraft, särskilt för utvecklingsländer. Detta har inte skett. Enligt avtalet har alla stater rätt till utveckling och användning av kärnkraft för fredliga ändamål, alltifrån anrikning av råmaterial till anrikning och klyvning av kärnbränsle. Varje stat är skyldig ”att inte tillverka eller på annat sätt förvärva kärnvapen eller andra kärnladdningar”. NTP-avtalet tillåter att en stat blir en ”tröskelstat”, dvs. en stat som inte har kärnvapen men utvecklar förmåga att tillverka sådana. Att motivera sanktionerna mot Iran med dess kärnvapenprogram är olagligt.

En betydande brist är att de tre kärnvapenstaterna Indien, Israel och Pakistan inte har skrivit under avtalen. NPT-avtalet säger att anslutna kärnvapenstater ska genomföra: ”allmän och fullständig avrustning under strikt och effektiv internationell kontroll”, vilket inte skett i någon nämnvärd grad.

Obama hök untitled

USA:s upprustning av kärnvapen.
Dagens Nyheter skrev 16/9 2012 ”Trots rasande ekonomisk kris och hårda sparkrav även för militären ska USA storsatsa på en modernisering av sin nukleära arsenal, skriver The Washington Post. Kostnaden över den kommande tioårsperioden beräknas till enorma 352 miljarder dollar, 2,3 biljoner kronor.” Liknande information fanns i andra massmedia.

USA:s hycklande kärnvapenpolitik.
Kärnvapen I untitled
USA ingick visserligen ett nytt START-avtal med Ryssland i april 2010, som många tolkade som en framgång. Antalet kärnvapen skulle minska med 30 % under ett antal år. Samtidigt infördes ett nytt sätt att räkna kärnvapen. Om ett plan tidigare hade 5 kärnvapen räknades detta just som 5 kärnvapen, men nu började man i stället att räkna antalet kärnvapenbärare och får då i stället ett kärnvapen. Enligt avtalet ska USA och Ryssland få ha kvar 1 500 kärnvapen, tillräckligt mycket för att utplåna livet på jorden flera gånger om.

Enligt Obama’s SSM-plan ska många miljarder US dollar spenderas varje år i c:a 15 år för att söka förlänga användningstiden för kärnvapen.
USA:s militärutgifter uppgår till enligt svenska fredsforskningsinstitutet SIPRI till 40 % av de totala och landet har mer än 700 militärbaser i mer än 100 länder. Vem tror fortfarande att USA, den i särklass mest aggressiva staten efter andra världskriget, rustar upp kärnvapnen för fred?
Senare har framkommit (SvD 11/5 t.ex.) att USA ska satsa motsvarande 10 000 miljarder kronor på (nästan halva USA:s BNP) på kärnvapenupprustning.

SvD skrev 11/5 ”Barack Obama sa 2009 att han drömde om en kärnvapenfri värld och stod samma år värd för ett toppmöte om nödvändigheten av att stoppa produktion av klyvbart material. Han och dåvarande ryske kollegan Dmitrij Medvedev undertecknade ett avtal om att begränsa antalet strategiska kärnvapen. Och strax efteråt meddelade den norska Nobelkommittén att Obama skulle tilldelas fredspriset. Men nu, när Ryssland rustat upp i flera år, tycks det i stället som att Obama kommer att gå till historien som presidenten som förnyade kärnvapenarsenalen. Det handlar om enorma belopp som ska investeras i de ”laboratorier” där stridsspetsarna tillverkas, i 100 nya bombplan och i ett dussintal nya kärnvapenbestyckade ubåtar.”

* Och krigsorganisationen NATO:s verksamhet vilar i slutändan på kärnvapeninnehavet.

* Även Ryssland och Kina moderniserar sina kärnvapen, men har inte alls samma budget för detta.

Det internationella stödet för kärnvapennedrustning ökar då under nedrustningsmötet i FN:s generalförsamling i oktober förra året då 126 stater krävde kärnvapennedrustning utifrån ett humanitärt perspektiv. Sverige la ned sin röst. 14/10 stödde 155 stater detta initiativ – även Sveriges nya regering, enligt tidningen ”Läkare mot kärnvapen.”. De fem kärnvapenstaterna (USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien) som undertecknat NTP stretar emot, liksom Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea som står utanför NPT är också emot.

Låt oss stärka arbetet för att bilda en mäktig opinion för att avskaffa kärnvapen i världen!
Vem tror inte att minst 90 % av jordens befolkning ställer sig bakom?
I en värld med utökad demokrati skulle en världsomfattande folkomröstning ordnas i denna centrala fråga.
Alla stater med kärnenergiprogram och kärnvapen måste behandlas lika – stoppa diskrimineringen av Iran

i Andra om: , ,, , ,Andra om: , ,, , , , ,

SvD 11/5DN 23/11 DN 24/11DN 25/11 DN 24/11 Pierre Gilly i FIB-K 23/11 DN 24/11 Israels kritik DN 25/11 Björnbrum 24/11 Pierre Gillys blogg 23/11Fotolasses blogg DN 24/9 Counterpunch DN 18/6 Blogg -politisk jordbävning Per Jönsson DN 14/6 DN 14/6 SvD 14/6 Globalresearch 7/6 Annarkia Globalresearch 25/3 Gunnar Westberg Newsmill 2011-11-10Björnbrums rescension 2/4 Pierre Gillys hemsidaBjörnbrums rescension av boken ”Bombdiplomati” Verbal förlag Globalresearch 22/9 2012 Globalresearch 27/5 2012 Nils Bowie Russia Today 8/4 2013 Björnbrum 13/4DN1
DN2
Svenska Dagbladet
Expressen
Aftonbladet
Dokument utifrån 30/9 FIB-Kulturfront DN 22/8 Economy Watch 24/8 Globalresearch 21/8 SvD 22/8 Aftonbladet Expressen 23/8 New York Times 3/8 SvT GP Pierre Gilly