|
Ofta när man läser om doping i svenska medier så verkar det som att svenskar ”by default” alltid avhåller sig från doping. Jag tror inte för ett ögonblick på sådana beskrivningar. Att det är relativt få som ertappats med doping ska inte tolkas som ett bevis på att svenska idrottsutövare generellt dopar sig mindre än andra. Möjligen kan man tolka det som att svenska dopingkontroller är sämre, eller så finns det andra förklaringar. En sådan kan vara att man använder preparat som det ännu inte skannas efter i dopingproven. Att det finns mycket starka ekonomiska motiv till att dopa sig är uppenbart. En världsstjärna inom idrott tjänar ofta sjusiffriga belopp årligen. Kan man då förbättra sina prestationer genom ett antal sprutor eller tabletter så tar man den chansen. Det jag MÖJLIGEN kan tro på är att informationen om dopingpreparatens farlighet fungerar avhållande, men jag tror inte att det spelar någon som helst roll på elitnivå. Där gäller det att vara bäst, oftast till vilket pris som helst. När svenska idrottstjejer och – killar ser ut som fågelholkar när de intervjuas om doping så visar de bara att de är goda skådespelare. Det är min uppfattning… |
Andra bloggar om: Doping, Idrott, Sverige, Svenskar, Idrottare, Dopingkontroll, Politik [tags]Doping, Idrott, Sverige, Svenskar, Idrottare, Dopingkontroll, Politik[/tags] |
7 svar till “Svenskarna dopar sig också”
Självklart dopar sig alla på elitnivå. Den tiden är förbi när det räckte med att äta mer potatis för att slå rekord.
Ja kanske inte alla, men väldigt många, det är jag övertygad om.
Precis som alla palestinier, saudier, irakier och iranier är terrorister.
Kul att det sitter soff experter och uttrycker saker som man inte har minsta belägg för.
Åsikter är gratis och de är värda precis så mycket som man betalar för dem !
Det är enbart naivt att tro att svenska idrottsmän kan hävda sig mot dopade idrottsmän från andra länder utan att behöva det själva. Sluta vara så enögd.
Majoriteten av alla elitidrottare på absolut toppnivå (de som tävlar i de stora mästerskapen) tar till så många hjälpmedel som de bara kan för att bli starkare, snabbare eller för att till exempel läka bättre. Dopning utgör den del av dessa hjälpmedel som inte är tillåtna, och det som klassas som tillåtet ena dagen (exempelvis nyutvecklade hjälpmedel) kan vara förbjudet några månader senare.
Ser man det utifrån den synvinkeln så finns det naturligtvis svenska elitidrottsmän (och -kvinnor) som dopar sig. Att tro något annat är naivt. Men de allra största stjärnorna ser nog till att låta bli, de vågar inte annat eftersom otillåtna medel kan avsluta deras karriär över en minut om det vill sig illa. Den risken tror jag håller många undan.
Hellre vara laglig och vara den 8:e bästa i världen och tjäna några miljoner per år, än att satsa på att med otillåtna medel bli allra bäst och riskera att gå miste om de där miljonerna. Det är min gissning, men ändå en gissning som jag tillåter mig själv att tro på tills någon annan visar att jag har fel. :)
Det som skulle vara intressant är att veta hur mycket pengar som den absoluta eliten lägger ut på att forska fram nya (tillåtna) hjälpmedel varje år…
Men visst heter det väl ”dopning” på svenska? Eller är det språket som lurar mig? (jämför med mobbning/mobbing)
Marko, är du fortfarande lack på att hela det finska landslaget i skidor åkte fast för doping?
Det är ju ganska länge sedan nu…