Obol investment har begärt uppskov efter uppskov med att inställa sig på Finansinspektionen för att redogöra för sina affärer.

Senast idag klockan 10.00 skulle de komma upp till FI men de dök aldrig upp. Varför de inte dök upp framgår inte men gissningsvis har de stuckit till Västindien med de 250 miljoner kronor som man tror att de lyckats lurat sig till av blåögda investerare.

Det är svårt för en lekman att avgöra om ekobrottsmyndigheten, åklagarmyndigheten och finansinspektionen har slarvat eller varit nonchalanta när det gällt att sätta stopp för dessa människor, personligen anser jag att de sedan länge borde ha varit internationellt efterlysta. Myndigheterna borde ha förvissat sig om deras medverkan i att trassla upp den här härvan, och den förvissningen kräver troligen att herrarna förvaras i häkte.

Nu är så inte fallet vilket kan innebära att vi har fått en ny Trustorhärva där gärningsmännen kan hålla sig undan på olika sätt fram till brottet är preskriberat. Balansen mellan rättsäkerhet och snabb myndighetsutövning får ibland rätt olustiga konsekvenser, men nu handlar det om brottsoffrens rättsäkerhet också vilken borde varit prioriterad.

Är brottsoffren tillfreds med att Bo Johansson och Jan Saradic sitter på en ö i Söderhavet och skrattar med en Pina Colada i handen? Hur många varningssignaler ska myndigheterna behöva innan de agerar?

Andra bloggar om: Obol Investments, Bo Johansson, Jan Saradic, Sponsorer, Idrott, Bedrägeri, Bondfångeri, Ekobrott, Politik

[tags]Obol Investments, Bo Johansson, Jan Saradic, Sponsorer, Idrott, Bedrägeri, Bondfångeri, Ekobrott, Politik[/tags]