Skolan: Nytt förslag om att sätta riskkapitalets vinster före barns och landets framtid


På DN Debatt igår skrev den kände finansanalytikern Peter Malmqvist under rubriken ”Så kan beklagliga konkurser i gymnasieskolan stoppas”
att ”Problemen går att lösa. Privatiseringen av skolor har skapat både stora förmögenheter och beklagliga konkurser. Men det behöver inte vara så. Om staten tar större ansvar går det att få ett stabilare system med små ingrepp, som en ”skolakut” och ett låneförbud.”
Hela artikeln geneomsyras av att den kraftigt ökade privatiseringen av skolan inte ifrågasätts, samt av att en diskussion om kunskap, kvalitet och segregation saknas!

Den framträdande (och internt närmast ihältigna) socialdemokratiska ideologen och förra ordföranden i Kvinnoförbundet professor Lena Sommestad kommenterar på sin blogg ”Jag noterar med intresse hur argumenten för den svenska, vinstdrivna skolmarknaden blir allt mer absurda, i takt med skandalerna blir fler och problemen allt mer uppenbara. Peter Malmqvists debattartikel i dagens DN är ett intressant exempel. Eftersom det skapar problem när skolor på en vinstdriven skolmarknad går i konkurs, ska staten ta ett ansvar för att skolföretag inte kan gå i konkurs, föreslår Peter Malmqvist. Detta ska ske genom skärpt finansiell granskning, en skolakut (som parallellt till dagens bankakut), låneförbud och förbud mot dold utdelning.Frågan är varför vi överhuvudtaget ska ha en marknad på ett område, där det inte är möjligt för företag att gå i konkurs?”

På Dagens Arena skriver Håkan Bengtsson ”Marknadsmodellen hör inte hemma i skolan”

Påminner åter om den viktiga artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten – och naturligtvis av Malmqvist. Ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin skriver där att att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år. Deras slutsats är att man inte kan se några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat.

På DN Debatt presenterades tidigare i år antologi ”Slaget om den likvärda skolan” av Daniel Suhonen (S) och sex lärare under rubriken ”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. De skrev:
Skola untitled

* ”Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola. *
Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna mellan elever och mellan olika skolor. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.
* År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, år 2010 var det 191 000.

* Den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen, men av en rad skolreformer.
* Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade. I friskolorna har i genomsnitt 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 50 procent i de kommunala.

* Den elevsortering som i dag sker efter socioekonomiska faktorer avgör om en skola får bra eller dåliga resultat. Skolpengssystemet, som ger de framgångsrika skolorna gott om resurser och som utarmar de skolor som förlorar elever, ökar skillnader ytterligare. Enligt marknadsförespråkarna är det också syftet med systemet, de ”bra” skolorna ska gynnas och de ”dåliga” ska slås ut. Det ska uppstå skillnader.
Skolan och klass untitled

* Den nära nog fria etableringsrätten, ­bidrar till att öka antalet skolor, utan koppling till behov och elevkullar.

* Sverige har man dessutom lagt till en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och med ett förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor som tagit över större delen av friskolebranschen. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna ­ i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år.

John Bauers konkurs visar en annan nackdel med friskolorna. ”Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar” skrev JB:s VD fräckt på DN Debatt tidigare. Vad sägs om den ”omtanken” om de drabbade eleverna? I Stefan Lindgrens blogg finns uppgifter om att John Bauer-gymnasierna för några år sedan var landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner kronor. Grundaren utsågs till årets entreprenör och årets varumärke. Man tog rejäla vinstutdelningar på totalt 190 miljoner mellan 2005 och 2008. År 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut ännu mer i samband med en intrikat omstrukturering. 20110 skrev Östersundsposten att ägarna bildat ett nytt moderbolag (JBO), sedan köpt skolorna av sig själva till högt uppskruvade priser, och tjänat 360 miljoner på affären. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner.I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men det rörde sig om minst 300 miljoner kronor.

Riskkapitalet och spekulanterna skor sig på bekostnad av skattebetalarna och barns framtid!

På DN Debatt 19/8 skrev professorn i pedagogik Gunnel Cornerud ”Reformtrötthet hotar kvaliteten. Oförutsedda effekter av skolreformerna har ­radikalt förändrat förutsättningarna för läraryrket. Den nödvändiga tilliten mellan ­lärarna och samhället har ersatts av en ömsesidig misstro. Låt oss slippa fler ogenomtänkta reformer – gör inte skolan till en valfråga.” I motsats till henne tycker jag visst att skolpolitiken bör vara en valfråga. Hennes inlägg innehåller många viktiga aspekter, även om hon bortser från den viktiga frågan om friskola. Hon skriver bl.a. att två forskare i USA ”har studerat tjugotre reformer i USA och dragit slutsatsen att politiska skolreformer vilar på tre faktorer: ideologi, bästa gissning (”best guess”) och hopp. Reformer har sällan stöd i forskning, tvärtom kan de vara helt motstridiga forskningens resultat.” Och inget talar för att Sverige ligger bättre till, snarare tvärtom.

1/3 av regeringen består av ”universitets drop-outs”! Enligt regeringens hemsida i september 2012 (Se mitt blogginlägg 8/9 2012) har 8 av de 18 ministrar som studerat på universitet avbrutit sina studier utan examen.
De är sannolikt inte så intresserade av utbildnings- och forskningsfrågor. Däremot kan man inte dra någon slutsats om begåvning eller lämplighet som politiker av dessa uppgifter.
Kapitalistiska pyramiden imagesCAFVRVSE

Vad bör göras på litet längre sikt?
I all ödmjukhet vill jag föreslå och hoppas på att man (folkens breda lager runtom i världen) vid lämpligt tillfälle ersätter kapitalismen, ett djupt odemokratiskt och orättvist ekonomiskt system, som härskar på vår jord med ett socialistiskt samhälle med en demokratisk väsentligen planerad ekonomi som arbetar för att främst tillfredsställa mänsklighetens behov, med en ekonomi som tar hänsyn till klimat och natur, som kan ge arbete åt alla. Nu bestämmer vinstintressena för ett fåtal som utan demokratisk insyn fattar ekonomiska beslut, där ledstjärnan är största möjliga vinst för bolaget, och där produktion för kort- och långsiktiga mänskliga behov samt omsorg om människor, skola, vård miljö och klimatet får stryka på foten. Vårt ekonomiska system är primitivt, brutalt och alltför inhumant.

Aktuella förslag.
* Inga flera jobbskatteavdrag
* Satsa mer på skola och vård arbete åt unga
* Avskaffa friskolorna helt
* Använd vetenskaplig kunskap och en jämlikhetspolitik i utformningen av skolan!


intressant.se, , , , , , , , , , , , , ,, ,

DN Debatt 5/11Dagens Arena 6/11 DN Debatt 11/10 Lena Sommestads blogg 18/9 DN 19/9 DN 19/9DN 21/9 DN Debatt 19/8 FotolasseStefan Lindgrens blogg DN 3/6 DN 4/6 SvD Opinion 27/3 SvD 27/3 DN 27/3DN II 27/3DN 26/3SvT Aktuellt 27/3 kl 21Motpol Röda Malmö Knut Lindelöf DN 29/3 USA-bloggen Henrik Berggren i DN 5/9 Knut Lindelöfs DN 8/9blogg
Aftonbladet Expressen
SvD 1
SvD 2 Sveriges Radio SvT