Nu har jag tagit del av Ponténs svammel, Johanna Nylanders funderingar och Dagens Nyheters ledarartikel. Johannas invändningar var av det bärande slaget, och det är inga svårigheter att finna fel i resonemanget som Henrik Pontén för. Det mest bärande argumentet för fildelning är att det helt enkelt inte går att stoppa med mindre än att man helt enkelt klipper av de kablar som distribuerar internet, d.v.s. att man gör hela nätet olagligt. DN: ”Politikerna borde samtidigt försöka hitta lösningar som skyddar upphovsrätten – utan att strypa informationsflödet på internet. Det man från svensk sida kan göra är att lätta upp fildelningslagen och verka för kortare skyddstider i upphovsrättslagstiftningen. Den utvecklingen kommer ändå tvingas fram, förr eller senare.” Att agera som Antipratbyrån och försöka köpa tjallare, ha en bunt informatörer och i förlängningen agera för ökade straffsatser är rent improduktivt. Och det är flera skäl till det. Framförallt så kommer bara fildelningen att ändra karaktär, den finner nya vägar. Det finns flera skäl till det och huvudskälet är att det finns mängder av möjligheter att osynliggöra fildelningen. Dessutom, och det är inte det minst viktiga, så finns det gott om innovativa program- Således bör man, som DN skriver, snarare modifiera fildelningslagen och agera för att upphovsrätt inte ska gälla på livstid. Det är inte vettigt och leder bara till en ökad kriminalitet i stället för att motverka den. Det har funnits ett antal förslag om att lägga på nätet en sorts |
“diskettskatt”, något som jag själv känner mig rätt tveksam till, men något behöver göras. Och det är ett budskap som Pontén et consorties bör ta med sig till sina uppdragsgivare. Andra bloggar om: Henrik Pontén, Antipiratbyrån, Fildelning, Lagstiftning, Politik [tags]Henrik Pontén, Antipiratbyrån, Fildelning, Lagstiftning, Politik[/tags] |