Kuba lever – möte i Uppsala kl 14 lördagen 25 januari.



Det finns verkligen olika uppfattningar om Kuba.

Vi har här i gästblogginlägg av Zoltan Tiroler beskrivt olika aspekter på Kuba och dess utveckling. Senast var här i början av veckan en debatt mellan en kritisk kommentator och Zoltan Tiroler, där den senare klargjorde förhållanden gällande emigration och internet. Vill här informera om ett möte av svensk.kubanska föreningen nu på lördag i Uppsala.

Lördag 25 januari 2014 firar vi revolutionen på Kuba 1959.

Tid: 14.00

Plats: Teater Blanca, Österplan 1, Uppsala

Jeannette Escanilla och Torbjörn Björlund om De fem. Politiska fångar i USA. De visar bilder och berättar om ett besök på Kuba

Eva Björklund om den kubanska revolutionens historia och betydelse

Musik av Graciela och Marcello

Förtäring finns att köpa till förmånliga prisar

Gratis inträde. Alla är välkomna!

Arrangör: Svensk-kubanska föreningen

Cuban Five 2 images

Bakgrund

De fem kubanerna Antonio Guerrero, Fernando González, Gerardo Hernández, Ramón Labañino och René González arresterades den 12 september 1998 i Miami, Florida. I december 2001 dömdes de efter en
politisk häxprocess och på falska spionerianklagelser till långa fängelsestraff – i tre fall livstid.

Fallet har blivit känt som “The Case of the Cuban Five”. Så lyder också rubriken till den rapport som Amnesty International i oktober 2010 sände till USA:s regering. I Rapporten ansluter sig Amnesty till utlåtandet som gjordes 2005 av FN:s arbetsgrupp för undersökning av godtyckliga fängslanden och utslaget samma år i en appellationsdomstol i Atlanta, USA. Rättegången i Miami 2001 stämplas som utan rättslig grund.

Amnesty uppmanar USA:s regering att finna en väg för frigivning av de fem kubanerna. En sådan uppmaning framförde också (i april 2011) USA:s förre president Jimmy Carter, i samband med ett besök på Kuba, då han träffade anhöriga till de fem kubanerna. Carter underströk också att han såg det som ett stort problem att de mäktiga högerextremisterna i Miami har ett så avgörande inflytande över USA:s politik gentemot Kuba.
Wayne S. Smith, som i början av 80-talet var högsta chef för USA:s diplomatiska kontor på Kuba – men som lämnade tjänsten i protest mot Reagan-regeringens stöd till terrorismen i Centralamerika – har i en artikel sammanfattat sin mening med orden: “Rättegången mot de fem kubanerna – en svart dag i den amerikanska rättvisans historia.”

De fem hade med fredliga medel skaffat information om våldsamma, terroristgrupper i Miami. Det handlade bland annat om massmördare som Orlando Bosch och Posada Carriles, vilka i årtionden backats upp av krafter inom CIA och USA:s regeringskretsar. Under 1990-talet pågick en bombkampanj mot Kubas turistanläggningar. De fem fängslade kubanerna hade i uppgift att genom informationsinhämtning bidra till att omintetgöra terroristernas angrepp. Idag sitter fyra av dem i olika, över hela USA spridda högsäkerhetsfängelser. René González, dömd till 15, släpptes ur fängelset hösten 2011. I maj 2013 tilläts han att återvända till Kuba. Men hans fyra kamrater, med straff på mellan 18 år och livstid, förvägras friheten. René González har sagt att så länge inte alla fem är fria, är De Fem inte fria. Parollen Frige De Fem står kvar! Rättvisa och anständighet kräver att de tillåts återvända till Kuba och sina familjer – omedelbart!
Cuban Five demonstration images

Nobelpristagarna Adolfo Pérez Esquivel, Mairead Corrigan Maguire, Rigoberta Menchú,
José Ramos Horta, Wole Soyinka, Nelson Mandela, Zhores Alferov, Harold Pinter, Desmond Tutu, Nadine Gordimer, Dario Fo, Günter Grass och Gabriel García Márquez, som på olika sätt kraftfull krävt rättvisa för de fem fängslade. Bland annat genom en inlaga till USA:s Högsta Domstol.

En interpellationsdebatt om fallet med ”De Fem” ägde den 9 december rum i den svenska riksdagen. För andra gången riktade sig riksdagsledamoten Torbjörn Björlund (V) till utrikesminister Carl Bildt (m) med frågan om den svenska regeringen på något sätt ämnar agera i frågan.
Frihetsgudinna gråter bild

Liksom under interpellationsdebatten 12 september sa Bildt att han inte ämnade ta några initiativ i frågan och påstod sig ha ett grundmurat förtroende för rättsskipningen i USA. Denna uppfattning om fallet med De Fem inte alls delas av till exempel USA: f.d. beskickningschef på Kuba, Wayne Smith, USA:s f.d. justitieminister Ramsey Clark och USA:s förre president Jimmy Carter. Inte heller delas Bildts ståndpunkt av Amnesty International eller FN:s arbetsgrupp för undersökande av godtyckliga fängslanden. Men Carl Bildt framhärdar i sin inställning, som tydligt harmonierar med en anpasslighet till imperiemakten USA.

Nej till terrorism!
Till försvar för anständighet och rättvisa!


i Andra om: , ,, , , , , ,

PravdaSvensk-kubanska Nyhetsbanken Aftonbladet 2008 om mordförsök på Castro SR SvD1 SvD2Aftonbladet.se Expressen SvT Flamman Proletaren Svensk-kubanska