År 1983 arbetade jag som soc sekr på narkomanvårdsbasen i Tyresö. Det var det årtionde som mest präglats av förebyggande och uppsökande arbete bland narkotikamissbrukare, och också den tid där samhället i praktiken hjälpte så många man hann med.

Det året slog HIV/AIDS ner som en bomb inom narkomanvården. Då kallades viruset fortfarande HTLV3 och en del av landstingets avgiftningsavdelningar stängde i panik från ena dagen till den andra.

Idag är paniken borta. Den har ersatts av ett ointresse. HIV smittar enbart via blodkontakt och t.ex. samlag. Dessutom är det i första hand homosexuella och narkomaner som drabbas tror många, som om det skulle göra saken bättre.

Igår refererade Dagens Eko en rapport från Förenta Nationerna:

”Fler och fler kvinnor drabbas av hiv. Fler kvinnor än någonsin tidigare är nu smittade av hiv-viruset. I en ny rapport från FN sägs att nästan hälften av de 39 miljoner människor som är smittade är kvinnor. Av de smittade väntas mer än tre miljoner dö i aids.

Enligt FN-rapporten är ökningen av antalet smittande kvinnor är särskilt alarmerande. I Afrika söder om Sahara är 60 procent av de smittade kvinnor. Ökningen av antalet smittade kvinnor förklaras av att kvinnor är mer mottagliga för viruset som orsakar aids men också av att kvinnor i stor utsträckning tvingas till oskyddat sex, antingen med våld eller av ekonomiska orsaker.

39 miljoner människor smittade och 3 miljoner väntas dö i AIDS skriver de. De BORDE ha skrivit att 39 miljoner väntas dö i AIDS men bara 3 miljoner i år. För än så länge finns bara bromsmediciner som klarar att skjuta upp döden en tid. Det finns endast enstaka fall där det förefaller som om sjukdomen har gått tillbaka.

I vissa delar av södra Afrika så är mer än hälften av kvinnorna smittade av HIV vilket givetvis inte är annat än en katastrof av apokalyptisk grad.

Skillnaden mellan AIDS och medeltida utbrott av Pest, Digerdöd m.fl. är att HIV tar mellan fem och femton år på sig att döda en människa. Pesten tog tre dagar på sig för samma sak. Då hann man inte ens med att gräva ner de döda, nu sker allt under lugna och ordnade förhållanden.

Och det är ett av de problem som faktiskt påverkar och bidrar till att det inte uppmärksammas som det borde.

Vår solidaritet med de som drabbas bör vara 100 procent. Med tvingande lagstiftning bör industrin förmås att sälja bromsmediciner för tillverkningskostnaden. En stor del av våra skattepengar bör satsas på sjukvård och förebyggande arbete i de länder som behöver vår hjälp.

HIV/AIDS är ingen epidemi. Det stadiet är sedan länge passerat. Det är en världsomfattande pandemi.

Som ni kanske förstår känner jag mig personligt berörd av detta. De narkomaner jag lärt känna är i skrämmande grad döda idag. De som inte dött av överdos är ofta nog döda i AIDS eller andra sjukdomar relaterade till HIV/AIDS.