Vilka kommer främst att få betala då lånetaket höjs och vid en eventuell konkurs? Jo, främst det fattiga, arbetarna och mellanklassen. Deras ekonomiska situation har sedan flera år försämrats i relativa termer, och för många också i absoluta termer.
En av världens 3-4 rikaste män mångmiljardären Warren Buffet sa 2011 ”Det är ett klasskrig, och det är min klass, de rika, som för kriget och vi vinner det.”

De ekonomiska skillnaderna har ökat, liksom arbetslösheten
-Under den ekonomiska boomen under åren fram till 2008 fick (=tog) den rikaste 1 % av invånarna i USA 65 % av ökningen av nationalinkomsten. Under den (begränsade) återhämtningen av ekonomin fram till 2010 tog denna 1% 93% av ökningen av nationalekonomin!
-Under de senaste 3 decennierna ökade reallönen med 15 % för de 90% i botten, med 150 % (10 gånger mer i relativa termer, och mycket mer i dollar) för den rikaste 1 % och 300 % för den rikast 0,1 %. Enligt en annan källa var den genomsnittliga reallönen i USA 1974 c:a 10 % högre än nu (Economic Report of the US President).
-Inkomsten efter skatt för den rikaste 1 % var år 2007 1,3 miljoner dollar, 73 gånger mer än för de fattigaste 20 %.
–2008 fick 32 miljoner personer i USA matkuponger, år 2012 var det 48 miljoner, en ökning med 50 %.
-Mer än en miljon skolbarn är hemlösa, efter en ökning med 57 % sedan 2006-2007
-37 % av familjer där den äldste är under 30 år är fattiga.
-Medianinkomsten har fallit 4 år i rad och var högre för 40 år sedan, enligt Economic Report from the President, presidentämbetets officiella rapport, som jag brukar läsa i.

* Skuldsättningen har ökat. År 1970 uppgick de totala inhemska skulderna i USA till 150 % av BNP. År 2012 uppgick de till 373 %. Hushållens skulder är nästan 100 % av BNP.
* Budgetunderskottet ökar också genom den kraftiga ökningen av kostnaden för kärnvapenmodernisering och stora militärutgifter på nästan 40 % av de totala i världen trots viss nedgång förra året.
* Ekonomin får en stor hjälp av att andra länder som Kina köpt stora mängder statspapper.
* Tack vare dollarns ställning som världsvaluta kan USA finansiera sin ekonomi genom att trycka upp väldiga mängder dollar, vilket bidrar till att hålla räntorna nere men ökar risken för nya stora kriser är möjliga, ja mycket stora sannolika.
* Kraven på bankerna har skärpts bara marginellt, vilket också ökar risken för stora finanskriser.

Professor emeritus Michel Chossudovsky på Globalresearch tecknar ett mörkt scenario av USA:s ekonomiska framtid.
Bush och Obama räddade bankerna med bidrag på nästan 1,5 biljoner dollar 1,45 000 000 000 av amerikanska skattepengar via TARP och Obamas räddningspaket som inleddes i början av sin första mandatperiod. Dessa pengar överfördes till bankerna. Detta liksom de stora försvars- och krigskostnaderna är en viktig orsak till de stora budgetunderskotten och den skenande statsskulden.

Detta samt andra statsutgifter som Medicare, Medicaid, socialförsäkringar, som utgör 45 % av statsutgifter, samt offentliga investeringar i infrastruktur etc. har finansierats genom lån, vilket medfört en dramatisk ökning av den offentliga skulden från 9,9 biljoner 2008 till 16,7 miljarder i oktober i år (70 %).

Ändå väntar sig kongressens budgetkontor (CBO) att det staliga budgetunderskottet 2013-2022 ska krympa dramatiskt genom åtstramningsåtgärder och makroekonomisk politik. Inom loppet av tre år väntas budgetunderskottet minskas från 7 procent av BNP 2012 till 2 procent 2015. Detta kan endast ske genom ”ekonomisk chockterapi” som leder till socialt förödande nedskärningar i de offentliga utgifterna, vilket oundvikligen kommer att leda till en våg av oroligheter, menar Chossudovsky. Han tror att det är högst osannolikt att försvarsbudgeten kommer att minska nämnvärt.

De olika faserna av Quantitative Easing (QE) (kvantitativa lättnad) har ökat skuldsättningen till bankerna och till den privata viktiga Federal Reserve Bank. Genom QE har tiotals miljarder dollar injiceras i de finansiella marknaderna men det innebär inte någon positiv stimulans av realekonomin. Fed är inte en offentligt ägd centralbank utan ett nätverk av 12 privata amerikanska banker. USA:s skuldsättning har bl.a inneburit att skulderna till banker på Wall Street och till Fed har ökat, varför deras inflytande på ekonomin också har ökat. Federal Reserve Banks innehar för närvarande $ 2,1 biljoner av amerikanska statsskulden medan Japan och Kina äger respektive 1,1 biljoner och 1,3 biljoner av amerikanska statsskulden. Federal Reserve äger också 16 procent av den federala skulden till allmänheten.

Vore Federal Reserve en offentligt ägd centralbank kunde två biljoner dollar av statsskulden annulleras, och därigenom skapa förutsättningar för finansiering av sociala program och insatser mot massarbetslösheten.
Efter påtryckningar från Wall Street och Federal Reserve kan alternativen för USA:s regering begränsas till att statliga program skärs ned, avvecklas eller överlåts till den privata sektorn. Chossudovsky tror att detta kommer att ske och att till och med privatisera Social Security och Medicare. Privatiseringen kan bli aktuellt av offentliga monument, museer, nationalparker, postkontor etc. har presenterats i media som en möjlig ”lösning” på skuldkrisen. Wall Street kanske kommer att så småningom gå på en köpfest och plocka upp statligt ägda tillgångar till bottenpriser bottenpriser. Vi får se om det blir så…

Denna process med privatisering av statlig verksamhet är inget nytt utan har tillämpats i utvecklingsländer under IMF:s anvisningar varigenom statliga företag auktioneras ut och överförs i händerna på utländska företag. Den har också använts i Östeuropa samt nyligen i flera länder i EU, som Grekland. Statliga program kan överföras till privata företag antingen genom direkta försäljningar av statliga tillgångar, eller genom outsourcing av förvaltningstjänster till den privata sektorn.

Privatiseringen i amerikanska städer och delstater.

Försäljning av statliga tillgångar i USA sker på kommunal och statlig nivå. Vi minns Orange county, som gick i konkurs 1994, och mer nyligen Detroit. I dessa och andra kommunala konkurser säljs offentliga tillgångar, mark och infrastruktur till privata investerare. Över hela USA står fler än 100 kommuner inför konkurs. Försäljningen sker till utländska investerare och till stora banker som Goldman Sachs. Statliga och lokala myndigheter i hela landet som är i desperat behov av pengar ser allt oftare ”privatisering” av offentliga tillgångar som lösningen. Delar av infrastrukturen som skattebetalarna redan har betalat för t.ex. motorvägar, vattenreningsverk, bibliotek, parkeringsautomater, flygplatser och kraftverk auktioneras ut till högstbjudande. Den dåliga ekonomin innebär också att pensioner är i fara.
Delstaten Illinois har en ofonderad pensionsskuld på mer än 77 miljarder dollar till exempel. Privatiseringen av federala statliga tillgångar i större skala samt tar över och privatisering av offentliga tjänster är nästa steg i denna socialt förödande ekonomisk omstrukturering .

< Sjukdomsdiagnos kapitalism[/caption]

Vi behöver ett mer demokratiskt och rättvisare ekonomiskt system!
Förhållandena i världens dominerande kapitalistiska ekonomi och kapitalismens oförmåga att ta itu med den för mänskligheten hotande klimatkatastrofen visar enligt min mening att vi behöver ett bättre ekonomiskt system. Kapitalismen har sina fördelar, men nackdelarna blir allt tydligare. Kapitalismen baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett sträver efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner och få anställda och att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön. Diskprepansen mellan profitjakt och mänsklighetens behov blir allt tydligare.

intressant.se, kapitalism, Obamacare, orättvisor, politik, privatisering, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, socialism, USA, fattiga, banker,

Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9