I Sverigets TV (”Public Service”) visades programmet Lönesänkarna 14/2 (se det på Svt Play) Programmet var mycket bra, mångfacetterat, med rapporter från företag, och intervjuer med industriarbetare, miljardärer, politiska ledare, ekonomer och professorer.
Programmet visar att löneskillnaderna minskade under 1900-talet fram till slutet 1970-talet. Därefter har skillnaderna ökat och löneandelena andel av BNP och av tillväxt har därefter minskat mycket betydligt medan vinsterna i näringslivet ökat betydligt.

”Man får tassa försiktigt” sa förre finansministerna Kjell-Ove Feldt. ”Detta är en nödvändigt förutsättning för ökad produktivitet och högre vinster” sa Olof Palme. En medveten devalveringen 1982 med 16 % och en påtvingad 10 år senare spädde på.
I början av 1990-talet 3-4-dubblades arbetslösheten och ökade klasskillnaderna. För näringslivet var det ej kris. ”Man tjänade enormt med pengar” sa miljardären Rune Andersson. LO:s tidigare chefsekonom, min gamle skolkamrat PO Edin, sa att man i början av 1980-talet hade åsikten att svenska företag behövde högre vinster. Förre (1982-90) finansministern Kjell-Olof Feldt instämde.

Dagens Nyheter Ekonomi hade i fredags rubriken ”Klyftan växer – de med jobb drar ifrån”. Enligt SCB har ”Jobbskatteavdragen helt klart ökat klftorna”. Regeringen Reinfeldts politik ger resultat – vilka resultat!

Klasskillnaderna är större än för 100 år sedan. De 1 procent rikaste disponerar minst 33 procent av BNP. Omkring år 1900 var det 20 %, sedan minskade andelen men har ökat till.Klass skillnaden har ökat snabbare i Sverige en i många andra länder, men är en allmän tendens. Jobskatteavdraget bidrar till minskade lönekrav och till att minska krav på högre löner. Centerledaren Annie Lööf menar att löneskillnaden ”är mycket, mycket liten”. Hon menar att bland undersköterskor ska den med mer betalt få lägre lön,in stället för att man ska ge mer betalt till den lägre avlönade yngre undersköterskan. (http://www.nyhetsbanken.se/news/view.asp?ID=1269). (http://www.svtplay.se/video/1031746/lonesankarna)
Professor Rune Calmfors menar att rgeringen mörkat att deras politike gått ut på att minska lönerna. Och hög arbetslöshet innebär lägre löner.

Förhoppningen att löneåterhållande politik skulle elda till ökade investeringar och ökat antal jobb har visat sig vara felaktig.
Och detta har samband med förhållandet att om man ”håller tillbaka lönerna så håller man tillbaka köpkraften och efterfrågan”.
Detta (självklara förhållande) har undersökts litet enligt programmet. När lönerna minskar i förhållande till vinsten, lånar de arbetande till konsumtion, vilket är den största orsaken till den ekonomiska krisen. Detta är en huvudorsak till den ekonomiska krisen i USA och bankkrisen i Spanien. Vidare, exportöverskott i Tyskland och Sverige är nära kopplat till underskotten och kriserna i Grekland och Spanien.
En av många anomalier i kapitalismen.

Barnfattigdomen
Barnfattigdomen enligt professor Salonens mått ökade kraftigt under 90-talskrisen, när arbetslösheten exploderade och inkomstklyftorna växte. År 1991 var 15 % av barnen fattiga, år 1997 över 20 %, år 2007 var det 10,7 % och förra året var det 12,7 %, dvs en ökning med c:a 20 % sedan 4 år. Siffrorna visar också betydelsen av vilka år som jämförs. En fördubbling av andelen barn i fattiga hushåll har skett i Sverige under de senaste 15-20 åren till drygt 13 % år 2010 enligt EU:s relativa fattigdomsmått.

”Det skulle kosta 15 miljarder att avskaffa barnfattig­domen”, har Tapio Salonen. Det är mindre än vad regeringen sänkt bolagsskatterna med, och drygt 5 % (1/20) av den borgerliga regeringens skattesänkningar hittills! Samtidigt har man dramatiskt sänkt ersättningsgraderna i både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Tiotusentals sjuka har lämnat sjukförsäkringen, tiotusentals arbetslösa har lämnat a-kassan.

Förra året ökade antalet miljardärer i Sverige med omkring 10 %.

Jag tror att mänskligheten behöver ett annat, demokratiskt ekonomiskt system där vi gemensamt och planmässigt kan utnyttja jordens resurser nu och för framtiden. Detta innebär inte planhushållning i diktatorisk form, utan en kraftig utvecklad demokratisk form av ekonomi, där kreativitet givetvis också ska belönas. Då kan vi snabbt minska de stora ekonomiska klyftorna. fattigdomen och reellt ta itu med miljöfrågorna. En socialisering innebär att befolkningen runtom i världen via valda representanter får kontroll över våra gemensamma tillgångar, en förutsättning för rättvis och rationell användning av dessa. En sådan utveckling förutsätter flera förhållanden. Det behövs ett eller flera politiska partier som aktivt arbetar för detta. Kampen mot orättvisor och klasskampen behöver utvecklas kraftigt. En konkret plan för ett socialistiskt samhälle måste presenteras. Men alternativet är bara ökat elände.

Befolkningen mer beredd än man tror!
I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en aktuell uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet ”capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet ”socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (”Capitalism is on the decline in America -at least the word is”). Och vi har ”Occupy”-rörelsen i USA.

Konklusion
De ekonomiska skillnaderna och klasskillnaderna har ökat i Sverige som i andra länder, liksom arbetslösheten, hushållslånen och den sociala otryggheten. Man kan särskilt notera att socialdemokraterha fört i stort sett samma politik som de borgerliga partierna. Och de aktuella ekonomiska förslagen får S skiljer sig mycket litet från alliansregeringen, som många kommentatorer av olika politisk bakgrund har konstaterat. I praktiken för ju socialdemokraterna en kapitalistvänlig, borgerlig politik. Man har svikit arbetarklassen och de allra flesta löneanställda sedan länge.

Vad tycker Du?

intressant.se, USA, politik, barnfattigdom, kapitalism, Sverige, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, lönerdemokrati, socialism, vinstert, skatter, barn, miljö, hälsa, Uppdrag Granskning, Janne Josefsson,

SvT Lönesänkarna Ett hjärta rött
Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson Uppdrag Granskning 16/1 SvTSvT En av flera uppgifter från SCB SvD 16/1 Nils Petterssons bloggUng Vänsters blogg Huddingeperspektiv Ett hjärta rött Ab 24/12 Daniel Swedin Svensson-bloggen Rädda Barnen kommenterar Uppdrag Granskning SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Min recension i Läkartidningen av Jämlikhetsanden
Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9