Arbetslöshet och näthat -hänger de ihop?



Morgonekot idag rapporterar att 200 000 människor i Sverige tjänar mindre än 10 700 kr – per år, inte per månad – och inte därför uppfyller kravet för sjukpeninng. Siffran synes chockerande hög, även om den delvis förklaras av studier mm. Men det är i linje med andra uppgifter i officiell statistik från Sverige och andra länder. En huvudorsak är arbetslösheten.

Arbetslösheten är ett gissel för alltfler människor och för en allt större andel av arbetskraften. Den har generellt ökat betydligt de senaste 30-40 åren, om än med konjunkturrelaterade variationer.

Enligt en rapport under senhöstenvar arbetslösheten rekordhög i eurozonen. Arbetslösheten ligger officiellt på 11,6 %, den högsta siffran sedan mätningarna började 1995. Ungdomsarbetslösheten är ungefär dubbelt så hög. Högst är arbetslösheten i Spanien och Grekland på drygt 25 %, medan ungdomsarbetslösheten i dessa länder är närmare 55 %. I USA är arbetslösheten officiellt 8 %, men 15 % om man inkluderar även korttidsarbetslösa som slutat söka och är 22 % om man medtar även långtidsarbetslösa. I Sverige brukar man ange att 7-8 % är arbetslösa medan siffran för unga ligger på omkring 20 %. I september var 7,4 % arbetslösa medan motsvarande siffra i åldern 15-24 år var 22,2 %.

Jag är tillräckligt gammal för att minnas den oro som fanns 1981-82 då arbetslösheten i Sverige ökat till 3 %.

En central faktor är den neoliberala ekonomiska politiken för att med åtstramningar rädda bankerna och deras profiter. En hög arbetslöshet motverkar löneökningar och beredvilligheten att kämpa för detta. Ju högre arbetslöshet, desto sämre läge för de lönearbetande. En passiv, förborgerligad fackföreningsrörelse som inte har något ekonomiskt alternativ bidrar också
Undersyssling och arbetslöshet behandlas i en artikel i oumbärliga Monthly Review förra året. Den heter ”The global reserve army of labor and the new imperialism” och är skriven av professorerna JB Foster, RW McChesney och doktorand J Jonna. Artikeln har recenserats i Folket i Bild-Kulturfront av Åke Kilander.

Det är också ett faktum att befolkningen i världen ökar hela tiden, liksom arbetskraftens storlek, som ökade från 1,9 miljarder till 3,1 miljarder mellan 1980 och 2007 enligt ILO (International Labor Organization). Ökningen har varit särskilt stor i fattiga länder i Syd, som svarar för närmare 3/4 av arbetskraften i världen. Detta bidrar till lönennedpressning i rikare länder och till att företag flyttar ut produktionen till sådana länder och ökar sina profiter. I denna blogg har jag tidigare berättat att lönenivån för tillverkningsarbetare för Apple i Kina år 2008 var 4 % av den för motsvarande grupp i USA (US Bureau of Labor Statistics), medan lönerna är ändå lägre i Kambodja, Bangladesh och Vietnam. Den snabba tillväxten i Kina har inneburit en motsvarande ökningen av reallönerna, då Kina har en arbetskraftsreserv på hundratals miljoner, och strejker är vanliga där.

Endast 37 % (1,4 miljarder) av hela arbetskraften på 3,8 miljarder har anställning enligt Foster, McChesney & Jonna Enligt ILO:s beräkningssätt beräknades 1,4 miljarder (37 %) vara fast anställda medan 1,7 miljarder var periodvis anställda i osäkra jobb, 500 miljoner var ekonomiskt inaktiva medan 200 miljarder var arbetslösa.
Detta innebär att ungefär 2/3 av arbetskraften i världen saknar fast anställning, liksom för 15 år sedan. En närmare beskrivning av de nämnda grupperna finns i Åke Kilanders recension. Det är klart att denna situation bidragit till de ökade ekonomiska skillnaderna i de flesta länderna, int minst i Kina.

De ökade ekonomiska differenserna bidrar till en ökning av ekonomiska och sociala problem. I boken ”Jämlikhetsanden” beskriver professor Richard Wilkinson och universitetslektor Kate Pickett ett tydligt positivt samband mellan graden av jämlikhet i utvecklade länder och i USA:s delstater och olika mått på hälsa och sociala förhållanden.”Antagligen årets viktigaste bok” skriver recensenten i the Guardian. Läkartidningens recensent (undertecknad) ärockså klart positiv.

Mot bakgrund av denna forskning är det rimligt att tror att näthatet till en del har sin grogrund i den stora andel människor som står utanför arbetsmarknaden och dess gemenskap, eller som löper risk för detta. Till denna bidrar också kapitalets allt tydligare tendens att använda ”sexiga kvinnor”(?) som en del av reklamen samt allt porrutbud, som borde förbjudas under hänvisning till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Betydelsen av arbetslösheten och reservarbetskraften för ekonomin, för mervärdet och för reallönerna, diskuterades insiktsfullt för 150 år sedan av Karl Marx och Rosa Luxemburg. Dagens ordodoxa ekonomer står handfallna. Nobelpristagaren Paul Krugman menar, av någon orsak, att det är fel att överdriva effekterna av de låga lönerna.

För att motverka detta behövs ett kraftigt ökat samarbete internationellt mellan fackliga, medborgerliga och politiska organisationer. ”Den proletära internationalismen” är ännu mer betydelsefull än på Marx tid.

Ett alternativ
Kapitalismen baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett sträver efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner, få anställda, affärshemligheter i stället för att sprida ny information till mänskligheten att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön och motverka klimatförsämringar. Behöver inte mänskligheten behöver ett annat, demokratiskt ekonomiskt system där vi gemensamt och planmässigt kan utnyttja jordens resurser här och nu och för framtiden. Detta innebär inte planhushåll i diktatorisk form, utan en kraftig utvecklad demokratisk form av ekonomi. Då kan vi snabbt få bort fattigdomen och reellt ta itu med miljöfrågorna. Då kan ekonomin planeras efter människors behov och rätt till arbete förverkligas, kanske med generellt kortare arbetstid och mera fritid, för den som så vill. När kommer att politiskt riksdagaparti att lägga fram förslag om detta i folkflertalets intresse?

Och det finns starkare opinion för detta än många tror. I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (http://www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/) menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en aktuell uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet “capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet “socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html) (“Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).


intressant.se, , , , , , , , , , , , , , , , , ,

DN 7/2DN 6/2 SvD 7/2Uppdrag granskning AftonbladetExpressen 7/2 Blogginlägg Nikke Index Jan Myrdal EINnews FIB-Kulturfront, Åke Kilander DN 24/10 AB Monthly Review november 2011 SvD 30/10SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9


15 svar till “Arbetslöshet och näthat -hänger de ihop?”

    • Vilka som är värst är väl känt. Vita Kränkta Män stängde till exempel i veckan för det var ett för stort arbete att rensa ut alla övertramp i kommentatorsfältet av rasister och antifeminister. Några frilansjournalistproblem hade man inte där. Var och en som någon gång skrivit ett osmickrande inlägg om SD på sin blogg vet också hur betyngande modereringarbetet blir för sådana inlägg. Du håller upp en red herring här.

      • Begreppet ”Näthat” är intressant. Svenska folkets läsvanor har förändras radikalt. Nu är en blogg eller ett forum över nätet lika lättillgängliga som Bonniers- eller Schibstedägda nyhetssatier.

        Tolkningsföreträdet har därför dessa stora drakar förlorat. Vad gör de då? Jo, det inför begreppet näthat som betyder att om kommentarsfälten inte faller i trans inför vad monopolmedias köpte journalisters tycker, så betraktas allt som näthat. Enkelt!

        • Du har rätt i att bloggar etc har blivit ett demokratiskt alternativ till Bonniers- och Schibstedtssfären. Och där ligger Vänstern väl framme. I Blogtoplists (www.blogtoplist.se) rankning av c:a 1700 politiska bloggar i landet efter antalet besök/dag leder ”För ett alliansfritt Sverige”. Tvåa ligger Anders Svenssons socialistiska blogg, medan min blogg ligger på fjärde plats.

          Dock är de exempel på näthatet mycket allvarliga tycker jag. De har nog delvis och mycket indirekt samband med tidningskoncernerna och mer allmänt samband med kapitalismens kris, vilket jag tror vi är eniga om. Liksom fascimens frammarsch.

          • Har nu sett UG om näthat och förstår mer vad debatten handlar om. Dylika uttryck om det motsatta könet skulle aldrig faller över mina läppar (eller över tangb för den delen). Detta kvinnohat eller hat mot feminister är ett uttryck som bär alla högerpopulismens signum + ett antal medborgare med tydliga hederkult på agendan.

            SCUM-manifästet däremot är ett hatmanifest där författaren har gjort sig skyldig till flera mordförsök. Troligen var hon psykiskt sjuk. Vad hade den feministiska skådespelaren som beklagade sig i TV förväntat sig?

        • Nu handlade det kanske inte om några utökade tolkningar av vad näthat är. De tillmälen som hor, våldtäktshot, mordhot och förföljerlser med okvädningsord som det här handlar om, de var verkliga och vad du föreslår löser inte det problemet över huvud taget. Du framhärdar med att försöka byta ämne, för det tillför varesig till problembeskrivningen eller lösningen.

  1. Arbetslöshetens samband med framväxande högerextremism så som SD och andra är känt sedan länge. Så det är en ganska gammal slutsats.

  2. Begreppet näthat har gjorts till en myt och används antidemokratiskt. Kommentarsinlägg som innehåller kränkningar eller hot förekommer vilket kan vara mycket allvarligt. Dock används dessa för att avfärda människor som framför helt legitima åsikter. Dessa i sammanhanget mycket få olämpliga kommentarer används för att ”smitta” ner och demonisera av ”etablissemanget” bortvalda delar av verkligheten. Hatets källa är dagstidningarnas kultur och debattsidor.

  3. Om ”näthat” används för att avfärda människor med helt legitima åsikter är det också allvarligt. Jag vet inte om, och i vilken utsträckning det sker. Du får gärna återkomma med exempel.
    Jag har fått helt relevanta, sakliga faktaunderbyggda och försiktigt skrivna bloggar refuserade av Bonnier-koncernes Newsmill, men har aldrig sett det som något näthat. Mina fakta och min argumentation har varit obekväm (och kanske inte så lätt att bemöta), har jag trott.

  4. Vore intressant att stanna upp vid dom 200.000 människor som lever på drygt 10.000?
    om året, vilka är dom och vad går gränsen för att få sjukpenning?
    Är dessa människor inte berättigade till existensminimum från socialtjänsten.

    Tommy Sjöberg

  5. Hej Anders vi träffades vid samma matbord i Degerfors, länge sedan nu!
    Du tar upp en diskussion om krisens orsaker. Den tror jag är väldigt viktig. Jag håller med dig om att ekonomer av facket inte har koll oavsett vad de kallar sig, inte heller nykeynesianer har det.
    Det syns tydligt på deras oförmåga att kunna förutse vad som kommer att hända.
    Men frågan är om de marxistiska modellerna överproduktionskris klarar att förklara vad vi nu upplever. Hela det ekonomiska systemet är delat i en skulddel och en enorm förmögenhet å andra sidan. Det är finanser det handlar om, pengar/krediter. Den reala ekonomin är frånkopplad den lever sitt eget liv och tuffar på tills banker styper likviditet då rasar systemet. Marx mervärdesteori som ligger till grund för teorin om överproduktionskris är helt fokuserad på den friska reala ekonomin. Men gör samma misstag som mainstreamekonomerna man struntar i bankerna och det finansiella systemet, penningsystemet. Det är bara förespråkarna för en penningreform och Steven Keen som har teorier som förklarar det här.
    lindelöfs blogg har vi fört en diskussion om det här en kortare tid. För att reda ut de teoretiska frågorna vore det bra om förespråkare för den marxistiska skolan drev sina åsikter. Jag tror det skulle kunna leda till en fruktbar diskussion.

  6. Tack för ditt värdefulla inlägg. Har missat den diskussionen på Lindelöfs fina blogg. Hinner inte själv ta i frågan så mycket just nu. Men sedan Marx dagar har imperialismen kommit (Hobson 1902, Hilferding 1915, Lenin 1916, Magdoff 1967 m.fl). Hilferding och Lenin kunde för 100 år sedan påvisa bankernas dominerande roll i ekonomin. Den sk. ”neoliberala ekonomin” har ytterligare stärkt bankernas roll, bl.a pga avregleringarna. Detta har inte minst behandlats i artiklar i Monthly Review, och i flera böcker – samt något i blogginlägg här. Sitter med böcker av bl.a Dumenil & Levy ”The crisis of neoliberalism”, M Yates ”Naming the system”, Brenners bok från 2002 ”The boom and the bubble”. Och kanske främst den nya boken från Monthly Review ”The endless crisis- how monopoly-finance capital produces stagnation and upheavel from the USA to China” av JB Foster & Robert McChesney, 2 mycket kunniga marxistiska ekonomer.

    Hoppas kunna återkomma till frågan. Inlägg och fler kommentarer i frågan är välkomna.