Ulf Karlström har skrivit detta gästblogginlägg. Ulf har tidigare publicerat flera inlägg här. De har handlat om miljö och ekonomi, om så kallad ”humanitär intervention”, ”Är du teknikberoende min vän?”, om Borgs budget, om Södertäljerättegångarna om religion och om EU i omgångar. Denna gång tar han upp och diskuterar viktiga fakta om vår ekonomi och framtid, med förbisedda fakta. Han är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar), skriver facklitteratur och var ordförande i De Förenade FNL-Grupperna (DFFG) 1968-70, efter Sköld Peter Matthis. Han är också med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. Vi har tidigare behandlat frågan om vinsten i vården här, senast 4/11.

”Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig rapport, kallad ”Välfärdstendens”. Nu senast föreligger version 2012, vilken kan laddas ned från försäkringsbolagets hemsida. Syftet med rapporten är att beskriva löntagarnas försäkringsförmåner vid arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraledighet, dödsfall och ålderspension.

I Välfärdtendens 2012 sätts fokus på unga vuxna och deras syn på trygghet och förtroende för den offentliga välfärden i dag och i framtiden. Materialet baseras på intervjuer av 1002 personer i åldrarna 20 -29 år, och det skedde 5 – 23 mars 2012.
Materialet är imponerande stort och rymmer mycket faktakunskap. Det har sammanställts av Folksams välfärdsanalytiker Håkan Svärdman. I mitten av november 2012 redovisade Svärdman materialet i Norrköping, inför diskussionsforumet Åsikten, ett samarbete mellan LO, ABF och Gemensam Välfärd.

Först några övergripande data. Den statliga sjukförsäkringen har under åren gett ett rejält överskott, som inte gått till de sjuka, utan till statskassan. 2004 låg utgifterna på 100 miljarder kr, medan inkomsterna uppgick till drygt 110 mdr kr, och 2013 beräknas utgifterna till 60 mdr kr, medan inkomsterna blir 70 mdr kr. Och framtiden ser lika strålande ut – inte för de sjuka, utan för statskassan. Under perioden 2012-2016 beräknas överskottet uppgå till 74 mdr kr.
Kort sagt, det tycks löna sig för statskassan att folk är sjuka.

Arbetslöshet och ersättningar vid arbetslöshet är välkända hotbilderna för låg- och medelinkomsttagare är naturligtvis. Finanskapitalets (i USA och övriga Västvärlden) hänsynslöshet har drabbat många. I Sverige steg arbetslösheten 2007-2008 från 300 000 personer till 400 000 personer 2010; och kring den nivån ligger den och svänger. Det är en mycket dramatisk ökning.

Trots detta lyckas statskassan håva in pengar på arbetslösheten. Inkomsterna från avgifter för arbetsmarknad och a-kassor översteg utgifterna med 11 mdr kr 2011 och 8 mdr kl 2012 (det senare som prognos). Kostnaderna får i stället de arbetslösa, pensionärerna i form av den s k bromsen, och kommunerna genom försörjningsstödet bära. Så, naturligtvis är arbetslösheten ett mänskligt gissel och en nationalekonomisk katastrof.

Dessa dystra förhållanden undgår inte unga vuxna. Det ser vi tydligt i Folksams intervjuer. När dagens unga vuxna tänker på framtiden är det många orosmoln som växer sig allt större bortom horisonten.
Nästan häften, 45 procent, uppger att de känner ganska eller mycket stor oro för att deras föräldrar i framtiden inte får den vård de behöver och 40 procent känner samma grad av oro för att inte kunna försörja sig ifall de blir sjuka, arbetslösa eller skadar sig.

Skillnaden mellan män och kvinnor i intervjun är mycket påfallande; gapet mellan könen är störst när det gäller pensionen. Andelen kvinnor som oroar sig för att pensionen inte ska räcka till uppgår till 47 procent medan männens andel är 27 procent. Även kvinnors oro för att inte kunna skaffa sig fast anställning och inte kunna försörja sig vid sjukdom, arbetslöshet och skada ligger 20 procentenheter högre än männens orosnivå.
Skillnaderna mellan könen återspeglas också av facklig tillhörighet. TCO:s medlemmar, där 60 % är kvinnor, oroar sig i en betydligt högre grad för framtiden än övriga fackliga medlemmar.
Utan att ta till pompösa uttryck får man väl stillsamt konstatera att unga vuxna kan sägas bära samhället: de föder och uppfostrar den kommande generationen. Vilket budskap kommer de att ge sina barn om framtiden? Folksams Välfärdstendens är nyttig läsning, men den är skrämmande. Var finns optimismen? Var finns tron på framtiden?

Så långt har finanskapitalets hänsynslöshet drivit det unga svenska folket, och sannolikt motsvarande skikt i andra industriländer. Är det inte dags att kräva räkenskap och ansvar av det politiskt-ekonomiska patrask som finanskapitalet utgör?”

intressant.se, sjukvård, politik, fattigdom, kapitalism, välfärd, sjukskrivning, orättvisor, ekonomi, socialdemokraterna,framtid , arbetslöshet , unga