Kanske är det självklart för alla att ökad jämlikhet är bra? Nej, i Dagens Industri 18/9 pläderar Stefan Fölster och Anders Morin från Svenskt Näringsliv mot denna tanke under rubriken ”Belöna inte tröga kommuner.” (Och Johan Norberg är kritisk – surprise?). Nina Björk verkar behandla närliggande frågor i sin nya bok, som ska bli intressant att läsa. Å andra sidan skriver Lena Sommestad idag på sin blogg under rubriken ”Jämlikhet är den brännande frågan.”

Första nyhet på Rapport idag kl 19.30 är att klyftorna ökar i Sverige.. I Rapport igår rapporteras att andelen unga i åldern 20-34 år utan egen inkomst har ökat med 50 % mellan år 2005 och 2010. Frågan om jämlikhet är inte bara en fråga om ideologi utan om hälsan, trivseln och sociala förhållanden för människor och samhälle. Jämlikhet nämns, men saknas som särskild punkt i ”Affärsplan för Sverige” som den socialdemokratiska partiledningen presenterar på DN Debatt idag. Texten ”Ingen tjänar på ökade orättvisor. Därför vill vi överbrygga inkomstklyftor” känns tilltalande men inget nämns om hur det ska ske.

För ett par år sedan kom boken ”Jämlikhetsanden ut”. Baserad på vetenskapliga analyser av professor Richard Wilkinson och universitetslektor Kate Pickett ut. Den visade ett tydligt positivt samband mellan graden av jämlikhet i utvecklade länder och i USA:s delstater och olika mått på hälsa och sociala förhållanden. Boken väckte stor uppmärksamhet och fick väsentligen (mycket) positiva recensioner. ”Antagligen årets viktigaste bok” skriver recensenten i the Guardian, medan man i den aktade, väsentligen neoliberala ekonomiska tidskriften ”The Economist” faktiskt skriver ”Det är långtgående slutsatser författarna drar, men bevisen, som är smärtsamt tydligt framlagda, är svåra att säga emot”.
Läkartidningens recensent (undertecknad) ärockså klart positiv, men betonar att resultaten är begränsade bland annat då uppgifter från Asien, Afrika och Sydamerika saknas. Senare kom boken ”The spiritual level delusion”, på svenska påpassligt översatt med titeln ”Jämlikhetsbluffen” och utgiven av icke helt obekanta Timbro förlag, som kritiserar ”Jämlikhetsanden”. Den kritiken har i sin tur bemötts ganska övertygande på ”The equality Trust”, (http://www.equalitytrust.org.uk/docs/response-to-snowdon).

Frågan om betydelsen av grad av jämlikhet och olika mått på mänskligt välbefinnande är minst lika aktuell idag som då boken kom ut för 3 år sedan. I USA har de ekonomiska skillnaderna ökat. I sin senaste bok ”The price of inequality” -How today’s divided society endangers our future” (Ojämlikhetens pris – Hur dagens delade (ojämlika) samhälle utgör en fara för vår framtid” påpekar Nobelpristagaren Joseph Stiglitz att under den (begränsade) återhämtningen av ekonomin mellan 2008 och 2010 fram till 2010 (=tog) den rikaste 1 % av invånarna i USA 93 % av ökningen av nationalinkomsten, medan motsvarande siffra under den ekonomiska boomen under åren fram till 2008 var 65 %.
I Kina är Ginikoefficienten högre än i USA enligt radions ekonomiprogram i veckan, vilket innebär att ojämlikheten (enligt detta etablerade mått) är större i Kina än i USA.

Enligt den svenska regeringens fattigdomsgräns på 112 000 kronor per år i disponibel inkomst hade enligt regeringen drygt 12 procent av Sveriges befolkning en ”låg ekonomisk standard” (mindre än 60 % av medianinkomsten) år 2007. 1991 var motsvarande andel 7,5 procent. Möjligen har fattigdomen bland vuxna minskat, men den har långsiktigt ökat bland barn enligt en rapport från Rädda Barnen.
Kanske är det självklart för alla att ökad jämlikhet är bra? Nej, i Dagens Industri 18/9 pläderar Stefan Fölster och Anders Morin från Svenskt Näringsliv mot denna tanke under rubriken ”Belöna inte tröga kommuner.” (Och Johan Norberg är kritisk – surprise?). Nina Björk verkar behandla närliggande frågor i sin nya bok, som ska bli intressant att läsa. Å andra sidan skriver Lena Sommestad idag på sin blogg under rubriken ”Jämlikhet är den brännande frågan.” I Rapport igår rapporteras att andelen unga i åldern 20-34 år utan egen inkomst har ökat med 50 % mellan år 2005 och 2010.

I en ny rapport ”Why equality matters” från ”My Fair London in association with Equality Trust” 10 september sker en uppdatering av ”Jämlikhetsanden”. Som mått på jämlikhet används kvoten mellan inkomsterna för de 20 % mes högst och de 20 % med lägst inkomst. I allt väsentligt bekräftas resultat och bedömning i ”Jämlikhetsanden”. Nedan följer ett axplock, med viss betoning på Storbritannien (United Kingdom,UK) där Reinfeldts favorit Tony Blair la grunden för ökad ojämlikhet:

-År 2010/2011 ökade inkomsterna för VD i de 100 största bolagen i UK med 50%, medan löneökningen i den privata sektorn uppgick till 2,7 % och inflationen till 5,2 %.
-Till följd av planerade budgetnedskärningar 2011-2014 förväntas de fattigaste 20 % av invånarna där förlora 6 % av sin inkomst.
-Trots ökad ojämlikhet i Sverige är jämförelsevis jämlikt, och ligger bättre till med avseende på olika mått på hälsa och socialt välbefinnande.
-Den sociala rörligheten är lägst i ojämlika USA, följt av UK, och klart högre i Norden.
-IMF har faktiskt lagt fram stöd för att samband fanns mellan ojämlikhet och de stora budgetunderskotten före den ekonomiska krisen 2008-.

-För stor koncentration av ekonomisk makt (Den ekonomiska makten har koncentrerats alltmer – min anmärkning) försämrar demokratin då rikedom kan köpa vägen till regering genom kampanjnidrag (presidentvalet i USA – min anmärkning), genom ett svängdörrssystem där seniora politiker och chefstjänstemän som drar sig tillbaka kan gå vidare till välbetalde jobb (t.ex. Björn Rosengren, Anders Sundström och Tomas Östros – min anmärkning) i den privata sektorn pga. insiderkonskap och kontaktnät.
–Sammanfattningsvis: I rika länder finns samband mellan å ena sidan mindre ojämlikhet och å andra sidan sidan lycka, tilltro till andra människor, hälsa och färre sociala problem, inklusive mord och annan kriminalitet.

Möjliga åtgärder enligt rapporten.
Rapporten presenterar förslag till åtgärder som minskade löneskillnader, högre minimilön, tak för höga löner, stöd till fackföreningar, en mer progressiv beskattning, högre arvsskatt och högre fastighetsskatt, åtgärder mot skatteparadis samt förbättring av offentlig service och välfärd.(Jag har i tidigare inlägg presenterat något mer drastiska förslag såsom avskaffande av kapitalismen).
Vad tycker Du?

intressant.se, USA, politik, Storbritannien, kapitalism, Sverige, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, socialism, socialt, skatter, Nina Björk,

Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9