|
Personligen anser jag att det är tragiskt att en förbrytare blir straffri efter tio år. Det betyder i praktiken att han fått ut minst 4,6 miljoner om året genom att gömma sig i Israel, eller var han nu varit. SvD: ”Joachim Posener försvann från Sverige för tio år sedan när den så kallade Trustor-härvan avslöjades. Posener efterlystes internationellt, misstänkt för medhjälp till grov förskingring och grov trolöshet mot huvudman. Han tros ha fått med sig 46 miljoner kronor ur Trustors kassa. 1997 häktades Posener i sin frånvaro.” Att han tros ha gömt sig i Israel är inget som jag har fått för mig, den uppgiften kommer från media och är ett av de vanligare tipsen som kommit in till polisen. Å andra sidan så är det många som säger sig ha mött honom i än den ena och än den andra världsdelen. Budskapet det här sänder till andra ekonomiska brottslingar är kristallklart. Stjäl bara tillräckligt mycket pengar så du klarar dig i tio år så kan du komma hem sedan. Och nu när han kan komma hem så är han sannolikt inte direkt barskrapad. Men han lär inte ha en resväska med pengar med sig eftersom kraven från borgenärerna i det här fallet lär stå sig längre än tio år. Har han kunnat hålla sig undan så kan han givetvis även fortsättningsvis då och då hämta några sedelbuntar. Sammanlagt så tömdes |
Trustor på 770 miljoner kronor så det är väl inte omöjligt att Posener har betydligt större summor undanstoppade än de 46 miljoner som tidningarna uppger. Jag tycker att det känns stötande att ett brott av den kalibern ska vara preskriberat efter tio år. Det sänder helt fel signaler till denna grupp mycket grovt kriminella.
Andra bloggar om: Joachim Posener, Preskribtionstid, Trustor, Brott, Kriminalitet, Bedrägeri, Stöld, Politik [tags]Joachim Posener, Preskribtionstid, Trustor, Brott, Kriminalitet, Bedrägeri, Stöld, Politik[/tags] |
11 svar till “Joachim Posener fri att komma hem”
Jag tycker ändå att det är något vackert med en lagstiftning som är generös och förlåtande och som ger en kriminellt misstänkt som flytt undan rättvisan en chans till i livet.
Nu är detta ärende avslutat och livet i samhället går vidare och jag tänker inte låta mig uppröras utan njuta av livet och ägna en hedrande tanke till vår kärleksfulla lagstiftning som vill väl, det är nog bäst så för hur skulle alternativet se ut?
Och så sägs det, att brott inte lönar sig.
Kanske om man saknar nätverk…
”Jag tycker att det känns.” Ja, hur tycker du att det känns?
Jag rekommenderar boken Joachim Posener skrivit om sitt liv på flykt: ”Internationellt Efterlyst”. Intressant även om man så klart måste ta den med en STOR nypa salt.
Angående hans lägenhet (och bankkonto) i Israel, hans så kallade ”bas” i media, så var ju denna lägenhet något han hade i sitt liv innan han blev efterlyst. Den var en investering i ett land som förväntades ha finansiell potential för 10 år sedan. Nu har det ju inte gått så bra för israel och den investeringen gick åt pipan och rent praktiskt kan jag inte se så stor fördel att stanna i just Israel eftersom det har varit lätt att leta efter honom där. I boken säger han sig ha spenderat det mesta av sin tid i sydamerika och det låter väldigt trovärdigt enligt mig som själv har bott tillfälligt i sydamerika och Israel. Det är mina egna spekulationer dock.
En anledning till att herr Poesener kan ha bott i Israel är att det inte finns något utlänmingsavtal mellan Sverige och Israel och att Israel tidigare inte gärna har lämnat ut misstänkta brottslingar av judisk börd till andra länder.
Nu är det väl inte helt säkert att Poesner återvänder, jag kan tänka mig att Trustors konkursvörvaltare kommer att sätta igång ett civilmål mot Poesener för att försöka få tillbaka lite pengar.
Att brott (andra än möjligtvis mindre parkeringsböter) överhuvudtaget preskriberas är rätt stötande.
Har en mördare, våldtäktsman, rånare eller bedragare ”sonat sitt brott” bara för att han lyckas hålla sig undan tillräckligt länge? Sjysst upprättelse för brottsoffren..
Ken!
Poesener är en simpel tjuv och bedragare!!
Fåna dig inte!
Jag kan gå med på att Poesener är en misstänkt tjuv och bedragare, men efter lång tid så har hans misstänkta brott preskiberats och det tycker jag är vackert av den svenska rättvisan. Det känner jag mig trygg och stolt över som medborgare. Här erbjuder det svenska samhället en ny möjlighet och chans till alla som vill försöka och det är verkligen mycket generöst, och det är precis vad ett samhälle och deras politiskt system skall vara, vänligt, förlåtande, kärleksfullt, chans till nytt liv, fast ju grövre brott desto svårare att vara generös och kärleksfull, denna policy blir svår att upprätthålla, men vi måste antagligen alltid försöka.
Finns det fler Ken här? Jag skrev inte det där.
Det är inte särskilt vackert och tjusigt alls att en grov brottsling med hjälp av stulna pengar kan resa ut i världen, leva lyxliv och gömma sig
för rättvisan tills preskriptionstiden är över.
Det är bara stortjuvar som gynnas av det systemet.
Preskriptionstiden bör var i paritet med den stulna penningsumman. Varför inte 40 år?
”Preskriptionstiden bör var i paritet med den stulna penningsumman. Varför inte 40 år?”
Minns du vad du gjorde för 40 år sedan? Själv var jag inte ens född. Anledningen till att man har preskriptionstid är att det blir väldigt vanskligt att bevisa någonting efter den angivna perioden. I synnerhet gör sig detta gällande vid grova våldsbrott.
Samtidigt instämmer jag med både dig och överåklagare Sven-Erik Alhem om att preskriptionstiden bör utökas för dessa typer av storskaliga ekonomiska brott.