|
Dagens stora mediehändelse är att folkpartiledaren skrivit en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida. Det är lustigt att regeringsföreträdare utnyttjar den största morgontidningens debattsida för att göra reklam för de reformer man har tänkt införa. Nu är ju tidningen folkpartistisk gubevars, eller de brukar väl säga oberoende liberal, men så värst oberoende tycks den ändå inte vara. DN:s rubrik på hemsidan: ”Högre språk- och mattekrav ska ge gräddfil till högskolan” SvD: ”Att läsa den mest avancerade matematiknivån, E-kursen, ska ge en halv extrapoäng. Den som läser en fördjupningskurs i matematik en nivå över behörighetskravet får en halv poäng till och två nivåer över kravet kan ge ännu en halv poäng, skriver Leijonborg”. Nu kan jag inte påstå att jag är speciellt chockad över beskedet att en borgerlig högerregering vill satsa på matematikämnet. Man prioriterar ju även språk säger man. Men visst tyder detta på att Jan Guillous begrepp ”Räknenissar” fått en helt ny dimension? Räknenissarna har sedan länge befolkat korridorerna i Rosenbad och i departementen, och nu satsar regeringen extra mycket på att de ska bli fler. Och inte bara där, framtidens skola kommer att särskilt premiera dem som läst den svåraste mattekursen och de flesta språken. Personligen är jag inte säker på att framtidens hjärtkirurger är bättre kirurger för att de pluggat extra matte. Inte heller att läkarkåren skulle vara bättre skickad att tala med sina patienter på grund av detta. Och en effekt av denna reform är att högstatusutbildningar som just läkarutbildningen |
kommer att få en ännu högre dominans av människor som med rätta kan kategoriseras som ”plugghästar” eller ”räknenissar” om det ordet passar bättre. Frågan är om detta är vad vården behöver, eller har regeringen även en antagningsreform som stimulerar social kompetens i bakfickan? Nej, kunde inte tro det…
Andra bloggar om: Högerregeringen, Leijonborg, Räknenissar, Skolreform, Konkurrens, Matematik, Social Kompetens, Politik [tags]Högerregeringen, Leijonborg, Räknenissar, Skolreform, Konkurrens, Matematik, Social Kompetens, Politik[/tags] |
27 svar till “Räknenissarnas julafton”
”Det är lustigt att regeringsföreträdare utnyttjar den största morgontidningens debattsida för att göra reklam för de reformer man har tänkt införa.”
Lustigt?
DN ”Debatt” fungerar (sedan länge) som maktens/makthavarnas officiösa anslagstavla – har du missat det?
”Frågan är om detta är vad vården behöver, eller har regeringen även en antagningsreform som stimulerar social kompetens i bakfickan?”
Hur mäter man ”social kompetens”?
Ehh.. Jag är dum och fattade inte kommentarsreglerna…
Visst håller jag med dig om att social kompetens borde premieras vid antagning till läkarutbildningen. Lite problematiskt att mäta kanske, men det borde gå att komma fram till någon vettig metod. Men nu handlade ju Leijonborgs inlägg om gymnasieskolan, inte i första hand om antagningsregler till högskolan. Så vitt jag förstår så står det läkarutbildningarna fritt att titta på social kompetens när de tar in studenter?
Och du kan väl inte på fullt allvar påstå att det är bättre med sjukvårdspersonal som är bra på vinkunskap och skoterframförande än läkare som kan matematik och språk? Är det så fruktansvärt med en läkare som kan kommunicera på franska med en algerisk mamma vars barn har öronvärk? Eller en sjuksköterska som inte tar fel på gram och milligram när medicin ska doseras? Jag fattar inte varför det är så känsligt att påstå att viss kunskap är viktigare än annan. Hemska tanke att vi skulle få läkare som kan läsa in information, förstå den och tillämpa den (=plugghästar). Nej, fram för de taktikväljande vinprovarna i stället.
Varför är det bättre att sjukvårdspersonalen är bra på vinkunskap och skoterframförande än att de kan matematik och språk? Är det så fruktansvärt med en läkare som kan kommunicera på franska med en algerisk mamma vars barn har öronvärk? Eller en sjuksköterska som inte tar fel på gram och milligram när medicin ska doseras? Jag fattar inte varför det är så känsligt att påstå att viss kunskap är viktigare än annan. Hemska tanke att vi skulle få läkare som kan läsa in information, förstå den och tillämpa den (plugghästar alltså). Nej, fram för de taktikväljande vinprovarna i stället.
Jinge: ”Personligen är jag inte säker på att framtidens hjärtkirurger är bättre kirurger för att de pluggat extra matte.”
Kirurger skall tydligen bli bättre på sitt yrke genom att spela tv-spel. Källa: http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_7310422.asp
Bra! Lejonborg är klart på rätt spår! Jan-Inge Flucht må gärna vända sig till läkare med hög social kompetens men de flesta vill nog helst gå till en dr med gedigna medicinska kunskaper. Observera att härmed menas kunskaper i fysiologi, patofysiologi, medicin, farmakologi m.fl. och kunskaper i dessa förutsätter kunskaper i kemi, fysik, matematik och språk. Det senare då nästan all kvalificerad medicinsk facklitteratur endast finns på andra språk än svenska.
Låt oss fjärma oss från den flumromantiska hållningen, inte helt olik den kinesiska kulturrevolutionen. Det går inte att räkna ut och definiera stråldosen till cancersjuka, beräkna cellgiftsmängder eller bedömma hjärtats pumpkpacitet enbart med medlidande, förståelse och handpåläggning. – Sverige behöver folk som har kunskaper, engagemang är bra men det räcker inte!!
Det kommer att bli en mera differentierad skola. Den stora massan som skall jobba med hushållsnära tjänster åt borgligheten eller på annat sätt arbeta i tjänstesektorn kan nog se fram emot en återgång till 7 årig skolång. Ev de få något extra år som lärling (gratis arbetskraft). Regeringen har ju klart deklarerat att skolan skall utökas, utan att några extra resurser skall tillföras. Det betyder att man tar resurser från vissa elever och ger till andra.
Jag har själv en längre högskole-vårdutbildning där jag kom in med hjälp av uppsats- och intervjubaserad antagning. Denna antagning var inte lika beroende av betyg som själva betygssystemsantagningen. Under utbildningens gång var det helt klart att majoriteten av studenterna som hade kommit in den vägen (ca 1/3 del) klarade sig klart bättre än de betygsinkomna. Detta har de nappat på sedan länge och det blir mer och mer specialversioner av antagningar. Vissa yrken kräver viss fallenhet för dem som itne alltid kan mätas i skriftliga prov och nummer-/bokstavsbetyg.
Sign \
Vilket tecken var det du försökte att skriva Roope??? // Jinge
”Det betyder att man tar resurser från vissa elever och ger till andra”
Det gäller väll gymnasieskolan redan idag. I dagens skola tar man resurser från de som klara sig bra till de som inte klarar sig. Man satsar på ett 4.e år, man har speciella pedagoger för de med problem, man har IV-programmet för de som inte klarar högstadiet (vilket ofta leder till fler år på gymnasiet). Man har mycket högre skolpeng på program med de svagare eleverna så de kan ha mindre grupper (NV-SP går i grupper om 30+ det gör inte Omvårdnadsprogrammet).
Frågan är om det är rätt tänkt att satsa mest pengar på de elever som klara sig sämst, speciellt med tanke på att en stor del av de som klarar sig dåligt gör det till en följd av skolk, strunta i att läsa läxor och att prata bort tid på lektionerna.
Sen ser jag inte hur antagningskraven kommer leda till att skolpengen för olika elevgrupper kommer ändras men det kanske Kurt kan förklara.
Nu är ju inte gymnasieskolan i första hand till för att utbilda blivande läkare. Om man ska frösöka ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt i sina framtida yrken så blir man tvungen att säga att viss kunskap är viktigare än annan. Självklart är social kompetens viktig för läkare, och så vitt jag förstår så står det både högskolor och landsting fritt att prioritera detta vid antagning/anställning. Men din åsikt att matematik inte är viktigare än manikyr för en blivande läkare kan jag inte skriva under på.
Kurt, du förutspår att man kommer att ta resurser från vissa elever och ge till andra. Elever på yrkesprogram får ju just nu en beydligt större andel av skolans resurser än de elever som går teoretiska program. Varför tycker du inte att en mer jämlik fördelning kunde vara bra? Eller oroar du dig för att yrkesprogrammen ska få ta en ännu större del av kakan?
Matematik är grunden för nästan allt. Du finner matematik inom all vetenskap. Ingen empirisk vetenskap kan överleva utan matematik, men matematiken överlever alla andra empiriska vetenskaper.
Du nämnde läkare. Jag ska då nämna ett av massor med exempel. För att vidare förstå människokroppen måste läkare (då främst forskare) kunna mycket matematik. Knutteori som är en gren inom topologin tillämpas på DNA. Det har t.o.m. utvecklats något som heter ”DNA topology” (http://en.wikipedia.org/wiki/DNA_topology) som är extremt viktig.
Jag tycker att man gör helt rätt att satsa på matematiken. Det är nog det ämnet mänskligheten gynnats mest av. Allt omkring är beroende av matematiken. Utan matematik ingen vetenskap, ingen teknologi, enbart grottmänniskor.
Och vad tittar fram här om inte den gamla Bolsjeviken?
The Banana skrev: ”Jag har själv en längre högskole-vårdutbildning där jag kom in med hjälp av uppsats- och intervjubaserad antagning. Denna antagning var inte lika beroende av betyg som själva betygssystemsantagningen.”
Det diskuteras energiskt om betyg är tillräckligt rättvisa eller om det finns ett inslag av lärarens godtycke vid betygsättningen.
Däremot är det egendomligt nog helt tyst beträffande vilket enormt godtycke som intervjuer möjliggör.
Vidare är det knäpptyst om vilka socialgruppers ungdomar som i genomsnitt klarar sig bäst i en intervjusituation.
Alla inser dock i vilka sociala skikt som den sociala kompetensen att hantera en intervjusituation som regel förvärvas.
Betygsintagning möjliggör för studiemotiverade ungdomar att göra klassresan.
Prestera intet, ha intet av ambition. Tro att du med dina mediokra kunskaper uppnår vad som helst! Bara …i vänsterns Sverige. Det är så att man smäller av!
På frågan vilket tecken: Gjorde typ 211 försök men inget funkade ..?
Räknenissar i Rosenbad? Jag som alltid trott att politiken var sociologer och humanisters avstjälpningsplats. Matematik är nödvändigt för nästan alla forskare inte minst inom medicin. Men det är klart, som läkare kan man ju kalla sig “doktor” utan att ha varit i närheten av att disputera.
Premieras och premieras. Idag är det precis tvärtom. Lätta kurser, många utan relevans för fortsatta studier, premieras. Att läsa språk och extra matte gör ju bara att man riskerar att få ett lägre snittbetyg, dels eftersom de tar mer tid från andra ämnen, dels för att det förmodligen är svårare att få höga betyg i dessa ämnen än många andra. Detta utjämnar snarare skillnaden mellan att taktikvälja och att fördjupa sig.
Problemet är ju den otroligt utbredda användningen av flummiga begrepp som social kompetens etc. Tilltalande utseende är säkert bra om man skall bli försäljare men är helt irrelvant
i tusentals andra yrken (med undantag för själva anställningsintervjun)
I praktiken handlar sådana saker ofta om att ha ett trendigt utseende. Just nu kan till män vara helt skalliga vilket var total ute för 30 år sedan.
Jag tycker att det är skitbra och att det verkligen är på tiden att man premierar de som läser språk och högre mattekurser.
Inte varje gång man kan gratulera folkpartiet till en bra reform. Det här borde mitt parti (s) ha gjort för länge sedan.
De här teoretiska kurserna är dessutom rätt så billiga att genomföra så det kanske till och med blir pengar över till svaga elever…
Det är klart att själva skulle ju borgarna behöva extra lektioner i matte – deras budgetar brukar ju gå på minus och inte stämma så bra med verkligheten…. i alla fall historiskt sett.
Undrar föresten hur många språk Lars o Fredrik själva har läst. De verkar ju ha vissa problem både med tyskan o engelskan ;-)
Hej. jag antogs & utbildade mig till läkare på 1960-talet då alla antogs på enbart betyg. Endast ca 3% av mina studiekamrater misslyckades att klara utbildningen med normal studietakt. Idag lär det vara runt 30% som hoppar av studierna, de flesta av dessa är äldra som kommit in på annat än gymnasiebetyget. Är en myglare socialt kompetent? Vad skiljer?
Det är faktiskt viktigt också att läkare är smarta. Det gäller ju att klura ut vilken sjukdom patienterna har. Det är inte alltid så självklart.
Se hur det blev i skolan när kompetenskraven på lärare o. i lärarutbildningen togs bort. Idag kan vemsomhelst känna att man har en pedagogisk kallelse o kliva in i skolsalarna som lärare. Man behöver inte ens förfalska sina betyg. Kraven är 0.0
Det är dit sosseflummen leder – till slummen.
Tycker det är mycket bra att regeringen vill prioritera språk och matte. På min skola har taktikvalen lätt till att språkkurser på högre nivå (steg 5) ibland inte blir av då det blir får få elever. Jag tror att många elever på teoretiska program vill läsa språk och matte, men vågar inte då man inte vill få ett lägre betyg än vad man kan få i en lättare kurs. I dagens globaliserade värld har samhället nytta av att många har läst språk.
För mig kan höga betyg främst innebära en indikation på studentens mentala anpassnings- och problemlösningsförmåga. Att vara duktig i ämnen som historia och samhällskunskap kan vara indikation på analytisk förmåga, är han duktig på fysik och kemi så har han kanske sinne för detaljer i problemlösningar osv. Det är ändå oerhört viktigt att inte tro att nuvarande system är optimala och vattentäta. En kirurg som är en j-l på att transplantera är ej samtidigt och undantagslöst en superduktig läkare – han kanske är bra med patienten när han är utslagen och kirurgen får fria händer att skära som det behagar. En duktig diagnosställare är ej vilkorlöst en duktig läkare. Att vara läkare innebär INTE att man bara jobbar efter värden och pappersutlåtanden. Jag är helt för lokala antagningsprocesser med uppsatser, intervjuer och personliga möten. Nu var det inte så att utbildningen jag gick kunde sökas av alla allmänt- och särskilt behöriga. Minimikraven på betygen låt rätt så långt upp, men det gav ändå öppning för personligheten att träda fram av bedömare som träffar människor i samma situation i hela sina långa yrkesliv.
Det händer alltför ofta att folk blandar ihop matematik med att räkna! Matematik är ett logiskt ämne, men har egentligen mer att göra med humaniora än vad de flesta verkar tro. Grundskolan fokuserar ibland alldeles för mycket på räkning och inte på matematiskt tänkande, vilket är olyckligt. Räknenissar räknar – matematiker tänker!
Nå. Om språkliga kunskaper skall premieras vid intagning till högre studier (något som jag mycket väl kan instämma i) bör väl detta i konskvensens namn även gälla de som genom sin uppväxt förvärvat dessa kunskaper.
Vilken chans för alla våra invandrare och deras barn!