|
Folkpartiets Jan Björklund ville tidigare att lärare skulle rapportera misstänkta elever till Säkerhetspolisen. Nu har han drivit igenom ett förslag som sänts ut på remiss till nio olika myndigheter, förslaget går ut på att skolorna ska få rätt att sätta betyg på förstaklassare. En viktig omständighet är tiden remissinstanserna fått för att yttra sig om förslaget, de får fram till den 8 februari på sig. Sedan ska förslaget föreläggas riksdagen för beslut. DN: ”Varför ska regeringen införa betygsliknande skriftliga omdömen redan från ettan? – Föräldrar har rätt till en tydlig information om hur det går för deras barn, säger Jan Björklund. Varför så hastigt? – Hastigt, tja, detta har ju pågått sedan 1999 och vi har ju varit tydliga med vad vi vill, säger Björklund.” Paniken tycks ha drabbat högeralliansen fullständigt nu när opinionssiffrorna stadigt närmar sig nya bottennivåer. Men inbillar sig folkpartiet att det finns ett stöd bland allmänheten att införa betyd för sjuåringar så har de återigen lyckats hugga i sten. Någon politisk fingertoppskänsla har de aldrig haft men nu får deras idéer snarare karaktären av självmål. Jan ”Rotting” Björklund kommer att bli historisk. |
Andra bloggar om: Högerregeringen, Rotting, Jan ”Rotting” Björklund, Betyg, Skolan, Folkpartiet, Politik [tags]Högerregeringen, Rotting, Jan ”Rotting” Björklund, Betyg, Skolan, Folkpartiet, Politik[/tags]  |
21 svar till “Jan ”Rotting” Björklund betygsätter förstaklassare”
Varför klanka ner på det här, Jinge?
När jag gick i första klass fick jag betyg i alla ämnen. Och jag mådde bra av det.
Betygen ger vägledning åt föräldrarna om hur barnet sköter sig. Det är viktigt att få signalerna tidigt. Särskilt arbetarklassens barn har mycket att tjäna på en skola som fungerar bra och ger solida kunskaper. Många fattigas barn har gjort en klassresa, tack vare att skolan fungerat. Se på sossarnas senaste utrikesminister, han Eliasson. De rikas barn klarar sig i regel genom föräldrarnas kontaktnät.
Betyg från start i skolan har man i dag även i Finland, där även väldigt utförliga verbala omdömen ges. För att inte tala om länderna i Kina, Japan och länderna i syd- och sydostasien.
Varför så rädd att ställa krav?
Det är ju en skrämmande upplevelse att sitta av några ”lektioner” i dagens skola. Ett gäng pojkar i keps som sitter längst bak i klassen och högljutt häcklar läraren hela tiden, ett jäkla oväsen konstant, trots att klassen har besök av en gammal men dock skattebetalare. Det var en direkt chock för mig att åter vistas i skolan efter 60 års frånvaro. Jag blir uppretad av att tänka på det.
Socialdemokratin har inte förstått sina barns bästa. Den här Björklund försöker ju rätta upp skolan. I mina ögon har han heder av det.
Jag är ingen beundrare av Björklund, eller någon av de andra, men att iföra skriftliga omdömmen från 1:a klass tycker jag inte är något att bli upprörd över. Det har funnits förr, jag vill minnas att jag fick terminsbetyg redan från första klass (dom ligger nedpackade i ngn flyttlåda) och jag har då inte mått dåligt av det. Det fanns t.o.m betyg i ordning och uppförande (det är väl också borttaget). Även du Jinge gick väl i plugget på 50-60-talet ?
Personligen tycker jag att ett skriftligt omdöme är bättre än ”kvartssamtalen” (finns dom kvar ?), för allvarligt talat hur många föräldrar går på dessa.
Sen kan man ju ifrågasätta den hastighet som alla förändringar ska genomföras med. Alliansen verkar ha ett standarduttryck: ”Vi har ju varit tydliga med vad vi vill”, som dom tar fram varje gång något ifrågasätts.
Jag förstår inte upprördheten. Hade jag en telning i skolan så skulle jag tycka att det vore bra att få veta hur telningen skötte sig. Betygsättning av förstaklassare har dessutom förekommit förr. För övrigt heter det ”rotting”.
jag trykcer man ska betygsätta menniskor från den drag dom föds: nja sisådär trykcer att den här bebisen inte hållrer måttet rikctigt
hur hållrer du måttet din lilla bebis egjentligen
okcså hela tiden efter den dragen: bu okcså bä
särskilt jan björkclund skulle man skrivra lite skriftligra omdömeslösa omdömen om titt som tätt okcså
man måste börja med att betygsättra betygsättrarna annars blir det ingen oordning alls det säjer jag nu yo
leve det svenskca skolksystemet
tack Jan E!
jag har uppdaterat, visste nog det egentligen men tydligen inte tillräckligt väl.. :)
Hade jag en telning i skolan så skulle jag tycka att det vore bra att få veta hur telningen skötte sig.
Visste du inte det utan att se betyget för en sjuåring så vore du nog inte en särskilt bra förälder..
Detta förslag är hitills det som tydligast visar vad högern idag står för.
Dom befinner sig på samma nivå som 1926.
Motivet att föräldrar har ”rätt” att veta är befängt.
Föräldrar ”vet” redan nu.
Dom som är intresserade av sina barn får redan idag den informationen dom behöver om sina barn.
Dom som skiter i sina barn får också den informationen och dom kommer att fortsätta skita i sina barn även om dom förses med stämpel som visar nivån på deras barns uselhet.
Dessa barn ska nu inte bara betala för sina föräldrars ointresse utan också för högerns behov av raka linjer.
Jinge,
Muntliga omdömen: Inga som helst problem
Skriftliga omdömen: Hu, vad läskigt.
Varför detta dramatiserande av skriftliga omdömen?
Och att som förälder tycka att det vore en fördel med ett skriftligt omdöme vid terminens slut behöver ju inte betyda att man ger fan i telningens utveckling under terminens gång, eller hur?
Jag hävdar att det kan skapa stress hos både barn och föräldrar. Muntliga genomgångar ger sannolikt betydligt mer information samtidigt som det knappast är speciellt traumatiskt. Ska en 7-åring behöva ha betyg? Berätta i stället varför det är bra med betyg.
Iofs har jag inget emot att ungarna får skriftliga omdömen från senare delen av mellanstadiet, men…
Men berätta om FÖRDELARNA med betyg på sjuåringar!
Fördelarna är : Har barnet arbetande föräldrar och syskon, kan tiden mellan middag kl.17.00 och läxläsning, sedan fritidsaktivitet vara knapp. Att en annan vuxen gör en bedömning av ditt barns förmågor/oförmåga kan vara till stor hjälp.
TERMINSBETYG
Eleven (Moi) i årskurs 2. klass a. vid grundskolan i Halmstads kommun har vårterminen 1966 tilldelats följande betyg:
Svenska 2 (ajj)
Matematik 3
Kristendomskunskap 3
Hembygdskunskap 3
Musik 4
Gymnastik 4
Uppförande A
Ordning A
Frånvaro med giltigt förfall: 66 tim. Utan –
Flyttad till årskurs 3
Uppvisat för : (Morsans underskrift)
(I årskurs 5 liknande med tillägget: Fullgjort simkunnighetsprov för..5..årskursen..50m.
Här kan vi fråga oss vad är det som var bra med det här då? Ja låt mig försäkra er alla att det var inte helt utan nerv denna betygsdag. Rotting var inte otänkbart i händelse av dåliga prestationer. (I.ofs kunde man få stryk av vilken grannkärring som helst för mindre än det, en uppkäftig uppsyn etc.) Men just detta (eller i.af något av mina lågstadiebetyg) recenserades enl. följande hemma hos oss:
Syrran: Va kasst. (fanskapet var plugghäst)
Morsan: Två i svenska? Menar du allvar?
Farsan: Ser bra ut, kila iväg och handla ett aftonblad och ta med lite stryktipskuponger.
Big deal? hmmm i fold.
Varför börja så sent som första klass? Barnen borde givetvis få betyg från födseln. Jag tycker att vi ska brännmärka alla barn som tex. lär sig gå och prata lite senare än sina kompisar, givetvis för deras eget bästa så att vi redan från början ska kunna placera in dem i fack som begåvad / obegåvad. Vi vill ju kunna positivistiskt värdera barnens utveckling.
Kan vi inte ge föräldrarna betyg också för hur de har uppfostrat sina barn?
Jag tillhör också en av dom som fått betyg från första klass. Har inget minne av att det betydde varken till eller från. Det är bättre att man tillsammans med föräldrar reder ut hur ungen klarar sig i skolan och vad han/hon behöver träna på. Sedan kan man bli alltmer detaljerad allt eftersom skolåren går.
Allt prat om betyg och hur bra det är är bara populistiskt ”skitsnack”. En nackdel är att betyg mäter det som är lätt att mäta och utelämnar en massa annan information. Visst för en ”lat” skola är förstås betyg frestande.
Det finns mycket mer att tillägga, men avslutningsvis anser jag att Jan Björklund tillhör en av de två svagaste ministrarna i den borgerliga alliansen.
Den där gluggen borde han göra nånting åt.
Muntliga omdömen: Inga som helst problem
Skriftliga omdömen: Hu, vad läskigt.
Varför detta dramatiserande av skriftliga omdömen?
En anledning är att det inte finns några specificerade krav på barn i lågstadiet att utgå från.
Ett skriftligt omdöme baserat på betygs skala blir i så fall helt absurt.
Jag tycker att motiveringen som står i förslaget är fullt tillräcklig. Dvs att tydligheten ökar och att det blir lättare för både elever och föräldrar att bedöma resultaten i förhållande till målen. Men det förutsätter förstås att det finns någon form av mål. Jag trodde i min enfald (har som sagt inga barn själv) att allt lärande i skolan sker mot bakgrund av uppsatta mål. Det exempel på skriftligt omdöme från departementet som visas i DN är harmlöst – ja nästan gulligt – men torde ändå ge en bra vägledning för både elever och föräldrar.
Har just lyssnat på Jan Björklund i radion. Han kan som vanligt inte förklara varför skriftliga betygsliknande omdömen för sjuåringar är så bra utom att de är tydliga och att föräldrarna efterfrågar det om man hör med dem. Han är dessutom för betyg så tidigt som möjligt. Han tror att skolan mörkar information till föräldrar och elever om den inte sker i skriftlig form. Som jag hävdar är han ett svagt kort som inte kan förklara sig utan slagordsmässiga uttalanden.
Skriftlig information tydliggör inte utan förenklar. Den följer en mall utan hänsyn till den enskilde eleven och klargör inte alla utvecklingsmöjligheter. Ska man i ett samtal om eleven försöka skriftligt sammanfatta kunskapens och utvecklingens alla sidor får man ett hästjobb som lärare, vilket ju leder till att skriftliga omdömen förenklas och tenderar att bli missledande. Att föräldrar efterfrågar förenklad information är inte så konstigt eftersom man kan vara orolig och vill ha ett klart svar av typ ja eller nej. Men i dagens samhälle får människor som bara är intresserade av enkla onyanserade sammanhang det svårt. Men det är väl det de borgerliga eftersträvar. De vanliga människorna ska begripa så lite som möjligt så de blir lättstyrda.
Jan E tycks tro att målen är okomplicerade att utvärdera. Dom är inte det.
Själv fick jag betyg första gången i andra klass. Detta till trots vill jag påstå att mina föräldrar visste mindre om hur det gick för mig än vad jag genom utvecklingssamtal fått veta om mina barn, födda 83,89 och 91.
Hellre mer resurser till barnen än betyg.
Jag ser fortfarande inte problemet. Förutom det att folkpartister ligger bakom.
Förutom låga kommentarer som att ”brännmärka” barn (olydig) VAD exakt är problemet? Sanningen om era ungar? Är det så att ett VG satt av en lärare är osanning, vilseledande information, eller osant intygande? Vad?
Vänsterpartiets skolpolitik kan man skyffla rätt ner i dynghögen. Svensk skola behöver inte ett smack av det bluddret. Skolan behöver räfst och rättarting. Inte mer av elever som floppar rätt ut i arbetslöshet.
Vänsterpartiets? :)
De omdömen som skolministern föreslår riskerar dock att komma in i ett för tidigt skede för de sju-åriga barnen. Många av dem kommer att få svårt att skilja på om de får icke godkänt som person eller i exempelvis skrivkunskap.
Björklund, hans parti och regering, hyser en övertro till skriftlig etikettering av betygstyp i de lägre årskurserna. Både föräldrar och elever vet nog ändå väldigt väl hur eleverna ligger till utan att omdömen behöver fästas på pränt i så unga år.
Tids nog kommer de uppväxande barnen att få siffror och bokstäver som graderar deras kunskaper. Och även i högre årskurser kan många elever ha svårt att skilja på ifall värdeomdömena gäller dem eller deras kunskaper.
De borgerliga partierna, särskilt folkpartiet, har i flera år varit på offensiven i skolfrågor. Nu genomför de sina förslag. Det sker, liksom på andra områden, snabbt och utan större utvärderingar.
Sällan ställs i skoldebatten frågor som dessa: Var skolan bättre förr i tiden då betygen var fler? Om betyg var så bra, varför togs de bort? Är betyg, vilket omdömena är, exakta mät-instrument som tillför avgörande mer information än utvecklingssamtalen? Ska uppväxande människor skaffa sig kunskaper och färdigheter för att klara vuxenlivet så bra som möjligt eller för att få goda siffror och bokstäver på pappersintyg? Kan skolan och dess undervisning förbättras på andra sätt än med betygsomdömen, som ökad lärartäthet och fler vuxna i skolmiljön, exempelvis vaktmästare?
Borgarna och skol minister Björk-lund tycker säkert att de rensar upp i den av långvarigt sossestyre förflummade skolan. Sådan är ju borgares nidbild av resultatet av ett antal skolreformer. En baksida av borgarnas skolpolitik blir nog att ett antal sju-, åtta- och nioåringar kommer att fundera över varför de är icke godkända när många av deras klasskamrater är det. Innebär det att de är mindre värda?
Låt skolan vara fri från etiketterande betyg så högt upp i årskurserna som möjligt!
ROBERT SUNDBERG i DalaDemokraten
Ja :-) Vänsterpartiets skolpolitik. I motsats till denna post (som handlar om folkpartiets skolpolitik!) har väl Jinge ögnat igenom vänsterpartiets skolpolitik får vi hoppas.
Kanske därav frågetecknet.
Nej faktiskt inte. Västerpartiet har inte suttit i regeringen så man har bara kunnat stötta sossepolitiken eftersom man hellre ser en sosseregering än det vi nu drabbats av.