Igår var jag på OBS för att inhandla diverse livsnödvändigt som mat och lite annat.

Jag har alltid med mig min Nikon D70 med originalzoomgluggen (18-70mm) och ett zoomtele (70-300) i min rygga. Jag har inte lust att ta risken att vara kameralös. Som vanligt hänger jag väskan på barnsitsen i kundvagnen och börjar gå runt för att samla ihop det jag skulle ha.

Vagnen släpper jag normalt inte men igår var ett undantag. Skälet var att det helt enkelt var för trångt och jag var ändå bara en meter ifrån den. Trodde jag. När jag hade tittat färdigt efter 30-45 sekunder så upptäcker jag att vagnen är spårlöst borta, och med den – kameran.

Det är en märklig känsla att förlora en så kär ägodel, och samtidigt förhållandevis dyrbar. Jag rusade runt som en skållad ekorre för att se vart tjuven tagit vägen. Jag hann larma personalen och var ut på parkeringen i två vändor innan jag åter började leta igenom varuhuset som dessvärre är rätt stort.

Vid det laget började det gå upp för mig att någon listig tjuv helt sonika tagit vagnen och knallat iväg. Det kändes inte kul alls.. Jag kan också uttrycka mig starkare men jag svor tillräckligt när jag var där.

Efter att ha snurrat runt, färdig att strypa vem som helst som har en likadan rygga som jag, blir jag stående på leksaksavdelningen. Där stod vagnen och

ryggan satt kvar som jag hade satt fast den. Med en viktig skillnad. Den var öppnad..

Jag inser motvilligt att jag är en idiot av format men kollar ner i ryggan, och se, där ligger både kameran och 300:an. :-) Till och med snuset jag hade köpt låg kvar..
Jag blev totalt matt och var tvungen att ta upp kameran och känna på den. Till och med titta genom sökaren för jag hade varit HELT övertygad om att min egen klantighet hade gjort att jag förlorat den.

Men troligen hade någon tagit min vagn av misstag och sedan bara släppt den när misstaget upptäcktes. Oansvarigt i.o.f.s. men det kunde ju ha varit klart värre..

Puh!