|
Bland partifolk på lokalnivå likväl som riksnivå funderar man ofta på hur man ska kunna vända på medlemsutvecklingen. Det blir allt färre årligen som är tillräckligt politiskt intresserade för att bli medlemmar. Ett av svaren på den frågan är att partierna måste försöka återföra den politiska diskussionen ut till gator och torg, att helt enkelt återerövra de folkrörelsetraditioner som finns. Radio, tidningar och TV i all ära, men jag tror att det bara skapar ett växande främlingskap inför politiken. Mötet med livs levande politiker gör precis det motsatta. Kommer det inte folk till partiernas möten så måste dessa möten komma till folk. Det är också en av de troligaste orsakerna till att ungdomar i allt mindre utsträckning fascineras av politik. Politik är något som syns i TV:s morgonsoffor där tanter och farbröder sitter och träter och använder ett språk fullt av retorik och olika slags klyschor. Att lyssna på Fredrik Reinfeldt idag visar exakt på det jag tror är problemet. För vem talade han till? Jo de presumtiva väljarna. Vi som är det minsta politiskt intresserade sitter bara och gäspar. Det finns ingen som helst återkoppling eller interaktion, och mottagarna av budskapet kan bara yttra sig vart fjärde år. Hade Reinfeldt i stället träffat oss medborgare i Haninge så hade vi givetvis |
frågat honom direkt varför vi ska subventionera de välbeställdas pigor. Det är skälet till att Thomas Bodström kan införa en massa inskränkningar i människornas fri- och rättigheter. Göra ändringar som inte bara strider mot de i FN fastslagna konventionerna utan även EU:s. Och det är riskfritt när han aldrig får möta väljarna, svara på kritik och oroliga frågor. Systemet har i sin nuvarande form en tendens att bevara och konservera sig självt och inte att utveckla och stimulera till en riktig politisk debatt. Och förlorarna är – som vanligt vi medborgare..
|
5 svar till “Varför blir jag trött av partiledardebatten?”
Politiker VILL inte ha direkt kommunikation med sina väljare. Skälen är precis de du säger, de frågor de då får klarar de inte.
Jag glömmer aldrig hur Erik Åsbrink i ett TV-program blev fullkomligt mosad av två tanter. Han hade helt enkelt inte en chans! Vilket han också medgav.
Däremot är jag inte så säker på att ungdomar inte är intresserade av politik. Om inte annat så blir de det när verkligheten inte kan avlälsas i tv-såpor.
Att massmedia ”skapar ett växande främlingskap inför politiken” får jag nog hålla med om. Se bara på hur Hakelius i Aftonbladet framställer den kommande valrörelsen som en indrottstävling där man bortser från de viktiga frågorna. Jag bloggade om detta häromdagen: http://fotolasse.se/?p=289
Visst har du rätt i att politiken borde diskuteras på gator och torg i stället för i slutna rum i Bryssel. Ju längre bort från människorna besluten tas ju mindre bryr sig väljarna till den dag de måste ta till revolution för att påverka sin egen situation. Först då återgår diskussionen till gator och torg!
Vilken knarkig bild du illustrerar med Jinge, hur ska man tolka det ? ;-)
jag tycker bilden är sööt..
När politikerna inte bryr sig om att ta reda på vad vi väljare tycker är viktigt och inte lyssnar på oss är det inte konstigt att intresset för att engagera sig i ett etablerat politiskt parti är så svalt.
Jag är så trött på all envägskommunikation och mediernas ytliga fixering på vem som för tillfället vinner ”duellen”. Partiledardebatterna känns som ett spel för gallerierna.
Jag tror inte det spelar roll var man diskuterar politik, på gator och torg eller i cyberrymden. Problemet är att det inte uppstår någon verklig dialog mellan förtroendevalda och väljare.
-Ni har fortfarande inte kommit med något konkret!
-VI har kommit med en massa konkreta förslag men NI har inte kommit med ett enda konkret förslag.
-Nej, det är NI som inte haft något konkret att komma med.
-Nej, du! Det är allt ni som inte har kunna visa på ett konkret förslag.
-Men, NI då? Har ni kanske….