Handelsfrågor är verkligen på tapeten. Här några synpunkter. Det pågår en omorientering och nya konstellationer diskuteras, kontakter tas. Vart olika processer kommer att leda till är ännu oklart.

SvD skriver ”Domen är hård över Trumps senaste utspel kring handelskriget med Kina. Att underskottet i handel mellan de två länderna ska kunna minskas med 200 miljarder dollar döms av experterna ut som fria fantasier. SvD

Det var i förra helgen som hoppet tändes om att handelskriget mellan USA och Kina kanske kan blåsas av, redan innan det hunnit starta på allvar. Finansminister Steven Mnuchin berättade på söndagen att strafftullarna ”pausats”, i avvaktan på att de båda länderna ska utarbeta någon slags överenskommelse.
Finansminister Steven Mnuchin
Riktigt vad denna uppgörelse egentligen innebär är dock oklart. Och budskapet går isär från de båda länderna.

Enlig USA ska Kina åta sig att minska handelsunderskottet mellan länderna med så mycket som 200 miljarder dollar – som motsvarar nästan hälften av underskottet i USA:s handel med Kina under förra året. Experterna på hemmaplan sågar president Donald Trumps ”deal”.

Kina har dock förnekat att något sådant löfte finns. I ett gemensamt uttalande från de båda regeringarna sägs bara att Kina ska öka sina inköp av amerikanska varor ”påtagligt”, men några belopp nämns inte.

Samtidigt sågar experterna på hemmaplan president Donald Trumps ”deal”. Ekonomen Chad Brown på Paterson Institute for International Economics kallar målet 200 miljarder dollar helt orealistiskt.

Ännu svårare blir det om underskottet ska minskas enbart genom att Kina ökar sin import av amerikanska varor. Under förra året uppgick den till 130 miljarder dollar, enligt den amerikanska statistikmyndigheten Census Bureau. Den siffran måste alltså nästan tredubblas om målet ska nås.

SEB:s chefstrateg Johan Javeus ser en risk att den ekonomiska politiken i USA just nu snarare kommer att få motsatt effekt – ett ökat handelsunderskott för USA. De beslutade skattesänkningarna kommer att leda till att folk konsumerar mer och det blir i stor utsträckning varor som inte tillverkas i USA, säger han.

Han menar också Det enda som historiskt sett har lett till snabba och stora förändringar i handelsbalansen mellan två länder har varit en ekonomiskt kris, som efter finanskrisen 2008 när den internationella handeln minskade kraftigt, eller ett regelrätt krig.

Det var bland annat löftet om tuffa tag mot Kina som gjorde att Trump vann presidentvalet 2016. Många politiska bedömare ser hotet som ett handelskrig mot Kina som ett inlägg i den kommande valdebatten. I höst hålls val till senaten och representanthuset i USA och Trumps parti, republikanerna, löper risk att förlora sin majoritet i representanthuset.

– Trump kan kanske visa på till exempel att Kina öppnar upp för en ökad import av amerikanska bilar. Då kan han hävda att han i alla fall lagt grunden för ett minskat handelsunderskott, säger Johan Javeus.

Man kan tillägga att genomsnittlig familj i USA sparar 850 dollar (ungefär 7000 kronor) på att köpa billigare varor från KinaOxford Economics

Pål Steigan påpekar ”Kina var i 2000 bara elfte utländska marknaden för USA men hade vuxit till tredje största marknaden år 2017 då det gäller varor och tjänster. USAs export til Kina innebar 1,8 miljoner nya jobb 2015 och ökade USA:s BNP med 165 miljarder dollar”. Pål Steigan

Kina och Tyskland närmare sig varandra.
Kina har under det senaste decenniet varit en stor källa till utländska direktinvesteringar i Europa, med Tyskland som den största mottagaren på kontinenten. Tyskland är också Kinas största handelspartner i Europa med en total bilateral handel på 230 miljarder euro 2017..

In her weekly podcast ahead of her visit, Merkel stressed that Beijing and Berlin ”are both committed to the rules of the WTO” (World Trade Organization) and want to ”strengthen multilateralism.”

Despite their attempt to present a united front against Trump’s protectionist stance, China and Germany have their share of complaints against each other when it comes to trade and investment.

German and European firms operating in China have long complained about the lack of a level-playing field and uneven access to the Asian country’s gigantic market. The complaint has grown louder over the past decade as Chinese investment into Europe, and the US, ballooned.

For instance, annual Chinese foreign direct investment in the 28-nation EU bloc jumped from €700 million in 2008 to about €35 billion in 2016, according to a recent report released by the Mercator Institute for China Studies (MERICS), a Berlin-based think tank on China, and Rhodium Group.

Investment in the other direction, however, lagged behind, with many blaming it on China’s restrictive investment policies and an array of formal and informal hurdles for foreign firms operating there.

Some observers say Trump’s protectionist rhetoric and moves, in fact, might have spurred the Chinese leadership to liberalize and open up their domestic market to increased foreign competition.

Man kanske tror att Kina lever på massproduktion av enkla varor men landet producerar avancerade produkter inom många områden. En studie från Centers of Automotive Management (CAM) i Bergisch Gladbach i Tyskland visar att Kinas bilindustri nu är världsledande då det gäller innovation, nära följt av Japan.

Kommentar: Alla gläds förstås inte åt möjligheten av handelsöverenskommelse mellan Kina och USA. Kapitalismen är ju byggd bland annat på konkurrens till varje pris, må det sedan gå via mutor, krig och fortsatt klimatförstörelsen.

I Deutsche Welle varnade den franska ekonomiministern Bruno Le Maire 20/5 varnade för att Europa skulle kunna skadas om USA och Kina antar ett nytt handelsavtal. ”Förenta staterna och Kina riskerar att ingå ett avtal på bekostnad av Europa om Europa inte kan visa en fast hand”, sa Le Maire till franska tv-stationen CNEWS. USA vill få länder i Europa att betala för Kinas dåliga beteende. Allt detta är helt absurt och svårt att ta till sig.” Deutsche Welle

i Andra om:
Iran, USA, Kina, Tyskland, Frankrike, handel, Politik, sanktioner, Ryssland protektionism massmedia, folkrätt, imperialism, demokrati, ekonomi, EUdollarn historia