Det nya CETA-avtalet mellan EU och Kanada är färdigförhandlat och uppe för beslut i år – men kan avtalet innebära risker för miljö, arbetare och välfärd? ABF, Katalys och Miljöpartiet i EU-parlamentet anordnar ett seminarium om CETA-avtalet med Maude Barlow, ordförande för den kanadensiska miljöorganisationen Council of Canadians och mottagare av Right Livelihood Award. Mötet ordnas av TTippen Evenemanget

Plat :Sandlersalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm
Tid:kl 12-13.30

Program:
* Inledningsanförande av Maude Barlow, Council of Canadians, om upplevda risker med CETA-avtalet utifrån ett kanadensiskt perspektiv.
* Kommerskollegium presenterar sin konsekvensanalys av CETA

* Panelsamtal (på engelska), med Maude Barlow, Christer Wälivaara (Byggnads) och Dima Litvinov (Greenpeace).
– CETA-avtalet har fått omfattande kritik av den europeiska miljörörelsen. Är kritiken befogad? Kan CETA hämma klimatarbetet, eller tvärtom innebära nya möjligheter till samarbete i miljöfrågor?
– I CETA ingår EU för första gången ett bilateralt avtal med enbart negativ förteckning av liberaliseringsåtaganden. Europeiska fack är kritiska, men i Sverige är tonläget överlag positivt. Kan avtalet medföra svårigheter att återkommunalisera känsliga sektorer eller reglera ex. miljötjänster?
– CETA har efter flera turer bedömts som ett blandat avtal, vilket innebär att samtliga nationella parlament behöver ratificera avtalet. Med allt större frågetecken kring systeravtalet TTIP, kommer CETA att kunna bli verklighet? Bör det bli det?

* Frågor från Publiken

Fritt inträde!

* I sin rapport om CETA menar Barlow att CETA snabbar på en redan pågående utveckling av avreglering av offentlig sektor och miljöskydd. Framför allt varnar hon för hur avtalets tvistlösningsmekanism kan användas som ett redskap för att stämma stater som lagstiftar för att skydda exempelvis klimat och konsumenter.

Bakgrund (Anders Romelsjö)
Ser nu på morgonen på Twitter att EU:s JC Juncker, starkt misstänkt för att ha främjat olaglig skatteparadisverksamhet i Luxemburg tidigare på Twitter skriver ”CETA is best agreement we ever negotiated.It deserves full support of our Member States.” Säger något om CETA och EU:s konstanta kris.
Ceta är en överenskommelse mellan Kanada och EU. Den är skapad av storföretagen och är, tillsammans med TTIP, det största projekt som våra kapitalister dragit i gång sedan EU. Ceta innehåller i princip samma saker som TTIP, skillnaden är att TTIP är mellan EU och USA. Saken är att hela TTIP:s existens hänger på om Ceta-avtalet godkänns. Lyckas vi stoppa CETA, kommer TTIP få en enorm uppförsbacke. Om Ceta går igenom, kommer TTIP ändå bli verklighet i praktiken eftersom alla amerikanska företag har en filial i Kanada.
Både TTIP och Ceta har presenterats som om de vore ”frihandelsavtal” som gick ut på att undan-röja handelshinder. Och det låter ju positivt, hinder är dåligt, det vet alla.

Men avtalen rör sig om ett gigantiskt skyddsnät för storföretagen.
I Ceta står till exempel:
•Att allt som inte explicit listas som undantag kommer att privatiseras. Även framtida uppfinningar och tjänster.
•Att privatiseringar inte kan dras tillbaka, de så kallade ”ratchet and stand still clauses”. Till skillnad från vår vanliga lagstiftning som kan ändras på demokratiskt sätt, försöker företagen här göra det omöjligt att någonsin återta vad de en gång lagt beslag på.
•Att företagen blir första remissinstans i alla lagförslag som kan komma att påverka deras vinst. Detta kallas ”regulatory cooperation” och betyder att alla lagförslag först ska sändas till storföretagen så de kan säga sin mening. Alltså: innan resten av befolkningen får se ett förslag om att en farlig kemisk substans ska förbjudas, kommer industrin som tillverkar den att få rätt att lägga synpunkter.
•Att miljölagar kan ses som handelshinder, så att en produkt som är godkänd i Kanada måste få säljas i Europa och tvärtom. Det vill säga: sämsta lag gäller.
•Att teknik som ”kan användas för att kringgå copyright” ska förbjudas. Samt flera andra av de upphovsrättsliga krav som ingick i Acta-avtalet och som en bred rörelse av aktivister lyckades stoppa 2012. Nu försöker de smyga in detta bakvägen genom att stoppa in det i det 1 600-sidiga Ceta och hoppas att ingen ska märka.

* I torsdags debatterades CETA-avtalet i riksdagens kammare efter en interpellation av Vänsterpartiets Jens Holm. Handelsminister Ann Linde (S) avfärdade helt eventuella risker med avtalet – men vår granskning visar att handelsministern saknar belägg för flera av sina påståenden.

Till att börja med hänvisar Ann Linde till den mycket kortfattade och överskådliga konsekvensanalys myndigheten för handel, Kommerskollegium, utfört på uppdrag av regeringen. Kollegiet finner i princip inga problem med CETA, och avfärdar närmast slentrianmässigt de farhågor som presenterats av Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen som inlagor till Kommerskollegiums rapport