Detta är ett gästblogginlägg av Pär Magnusson, som nyligen kontaktade mig. Han skriver ” Annars känner jag mig ungefär som Brad Mannings, jag är förbannad hela tiden. Som tur är har jag möjlighet att skriva av mig min ilska och det gör jag så fort jag får tillfälle. Har ganska länge publicerat artiklar i Proletären om Sydamerika och då framförallt Colombia och ”inbördeskriget” där som bekostats av USA under många år. Skrev förra veckan en artikel apropå att USA:s och Colombias presidenter träffades för att fira 15-årsminnet av Plan Colombia.
Då den råkade krocka med beställda artiklar från Dick Emanuelsson som intervjuat FARC-ledare i Havanna och även skrivit om Plan Colombia blev min artikel inte publicerad. Det skulle vara roligt om den kunde bli publicerad på Jinge.se. Så att det inte bara är min egen ilska som får utlopp till ingen annan nytta. Så förbannad som jag är så vore det fel att inte utnyttja den för att sprida fler sanningar om vad USA-imperialisterna gör runt världen de försöker styra. Vill också passa på att tacka för ditt arbete Anders. Det är oersättligt och jag vet ju att du inte begär nån sån heller så…”
Pål bloggen har tidigare publicerats tre gästblogginlägg om Colombia: http://jinge.se/mediekritik/colombia-demokrati-som-business.htm
http://jinge.se/mediekritik/de-rika-styr-valen-i-colombia.htm
http://jinge.se/mediekritik/funderingar-i-bogota.htm
Jag har tacksam tagit emot Pärs erbjudande och kan därför nu publicera artikeln nedan:
Pär Magnussons artikel.
Den 4 Februari besökte Colombias president Juan Manuel Santos president Obama för att fira 15 år av framgång för Plan Colombia som år 2000 undertecknades av de dåvarande presidenterna Pastrana och Clinton. Dagens handskakande och flinande var som ett slag i ansiktet på det Colombia som vanärats av fascisternas och amerikanernas massgravar, som förgiftats av deras flygbesprutningar som förstört land och människor samtidigt som det inte gjort annat än höjt priset på kokainet som man säger sig bekämpa. Det har istället under senare år varit en av förutsättningarna för Colombias och USA:s våldsbenägna överklassers blodiga existens. För Colombia 25% av exportinkomsterna och för USA är en nerdrogad arbetarklass ett måste. Då Black Panther Party en gång i tiden organiserade ett politiskt motstånd i Haarlem delade FBI ut narkotika gratis.
FARC betecknar Plan Colombia som en smärtsam nationell tragedi.
Under de 15 år som denna bestialiska plan verkställts har man för att dölja sina metoder tvingats upplösa den hemliga polisen DAS som bl.a. avslöjades med att smuggla och sälja det kokain som man sade sig bekämpa. Man har jagat flera miljoner bönder från hus och hem och bara mellan 2000 och 2010 mördade man 5763 civila, män kvinnor och barn. Under samma tid dödades 21000 soldater, guerillasoldater och paramilitärer.
De ”Falska Positiva”. Man har satt skottpengar på guerillasoldater vilket lett till att militären klätt civila i guerillauniformer, mördat dem och sedan kvitterat ut skottpengarna. Att sätta skottpengar på människor är så förbjudet det kan bli i internationell lag, prata om terrorister. Wanted dead or alive.
Den statliga laglösheten i en av sina värsta former. Man har använt sina knarkpengar eller de amerikanska bidragen för att dela ut skottpengar på oskyldiga människor, ju mer ju högre militär grad mördarna haft. Ingen är ännu dömd för detta. Förutom de som dött långsamt av cancer eller svält efter att deras hem, åkrar och skogar besprutats så är idag 5 miljoner människor tvångsförflyttade sedan kriget början. Idag är det heller inga problem för de rika jordägare som stulit den förgiftade marken att odla på den. 
strong>Monsanto säljer inte bara RoundUp som just är det cancerframkallande växtgiftet glyfosat som man använder. Man säljer dyra grödor till rika människor som är ”RoundUp-ready”, dvs de är genmodifierade för att tåla växtgiftet så att jordtjuvarna kan fortsätta odla. Den kokasort som tagits fram för att tåla RoundUp heter Boliviana negra och används då man vill odla koka som tål besprutningarna. Om det är Monsanto som modifierat och säljer denna sort är inte bekräftat men långtifrån otroligt. De lär ju ha en devis som rimmar vackert på amerikanska men bara låter så hemsk som den är på svenska – ”Inget skall bli grott som inte vi äger.” Pengar luktar inte – och hur mycket extraprofit har inte den fått som tagit fram denna kokasort? Det finns bara ett annat sätt att odla koka som skall vara säker mot besprutning. Man odlar den i nationalparker där besprutning är förbjuden. Hej och hå.
I Plan Colombia ingår att USA skulle ha 7 militärbaser i Colombia. Det hävdas från vänsterkällor att de är 9 eller tom 11 st idag. Det förnekas inte av myndigheterna utan man säger att det är en definitionsfråga – det är inga baser utan militära depåer. Dvs. enorma upplag av material som kan användas vid behov. Idag finns bara vaktstyrkor där och materialet används inte.
De sexuella trakasserierna mot colombianska kvinnor från de amerikanska soldaterna är välkända. Soldaterna kan inte dömas av colombianska domstolar trots våldtäkter mot minderåriga. De skall lagföras av amerikanska domstolar enligt amerikansk lag. (Det är samma ordning som vi kommer att få i Sverige om värdlandsfördraget antas.) Detta fungerar inte utan på sin höjd får dom ett militärt disciplinstraff. Förtryckta folk skall förtryckas.
Målen med Plan Colombia sades vara:
Revitalisering av landets ekonomiska och sociala liv.
Att få slut på den väpnade konflikten i Colombia.
Att utveckla en strategi mot narkotikan. Ingenting av detta har uppnåtts.
Initialt kostade Plan Colombia 7500 miljoner $. Av dessa kom 4000 $ från den colombianska staten och 3500 miljoner $ från internationella bidragsgivare(?). Sedan blev det 6000 miljoner $ till från USA fram till 2008.
Fram tom 2015 har USA investerat totalt 11 000 miljoner $ i planen, men dessa siffror är olika beroende på vilken källa man använder.
Men kostnaden för det colombianska folket är mycket högre än så. Under de 8 år mellan 2002 och 2010 som högerpolitikern och narkotikahandlaren Alvaro Uribe var president investerade den colombianska staten 60 000 miljoner $ i modernisering av armén och den repressiva apparaten, upprustning av spionage och kontraspionage med nordamerikansk teknologi och fler militärbaser.
Som jämförelse var Colombias BNP 337 286 miljoner$ år 2005.
Under samma 8 år levde Colombias fattigaste 10% på ca 14 600 miljoner $ totalt. Den colombianska staten lade alltså ner ca 4 gånger så mycket på att eskalera kriget som de fattigaste 10% hade att leva på, dvs ca 5 milj. människor.
Det var bl.a. för att fortsätta förtrycka dessa jordens fördömda som man antog och drev igenom den terrorplan mot Colombias folk som vi känner som Plan Colombia.
Det sägs att borgerliga historiker är borgare som berättar historier. De borgerliga ekonomerna är än värre. De räknar allt detta slöseri med människor, jordens resurser osv som ett krig innebär som tillväxt. Under nämnda 8 år hade Colombia en genomsnittlig tillväxt på 4,2%.
i Andra om: Colombia,USA, demokrati Bogota, mord, fattigdom, kriminalitet
imperialism,rikedom, kapitalism, USA, politik, narkotika