ISIS finns minsann kvar och är en viktig gemensam fiende för bl.a. USA och Ryssland. Denna artikel som beskriver ISIS litet mer ingående är fortfarande av intresse fast den publicerades för exakt ett år sedan! Eller hur?

Artikeln.

Detta är en delvis översatt artikel ”Past and Present Islamic, Democratic and Nazi International Brigades” av professor emeritus James Petras, som har en imponerande CV (som man kan hoppa över förstås).http://petras.lahaine.org/?p=2070
En förkortad presentation från hans hemsida:
”He is the author of more than 62 books published in 29 languages, and over 600 articles in professional journals, including the American Sociological Review, British Journal of Sociology, Social Research, and his commentary is widely carried on the internet. He is winner of the Career of Distinguished Service Award from the American Sociological Association’s Marxist Sociology Section, the Robert Kenny Award for Best Book, 2002, and the Best Dissertation, Western Political Science Association in 1968. His most recent titles include Unmasking Globalization: Imperialism of the Twenty-First Century (2001); co-author The Dynamics of Social Change in Latin America (2000), System in Crisis (2003), co-author Social Movements and State Power (2003), co-author Empire With Imperialism (2005), co-author)Multinationals on Trial (2006). He has a long history of commitment to social justice, working in particular with the Brazilian Landless Workers Movement for 11 years. In 1973-76 he was a member of the Bertrand Russell Tribunal on Repression in Latin America.”

* Olle Svenning publicerade igår i Aftonbladet en viktig recension av en bok om ISIS, som visar på hur Västs politik skapat Daesh, som ses som ett monster. Ser detta efter inläggets publicering. Uppfattar att de två artiklarna kompletterar varandra.
http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article22205600.ab
Introduktion
Den islamiska staten (IS) har blivit en magnet för internationella brigader och har dragit till sig över 30.000 soldater från 86 länder på 5 kontinenter till sitt krig i Irak och Syrien. Medan de internationella brigaderna är en del av en global rörelse kommer den största delen av volontärerna från två dussin länder främst i Mellanöstern, Maghreb (den del av Nordafrika som ligger norr om Sahara det vill säga Marocko, Algeriet och Tunisien (ofta även Västsahara, Mauretanien och Libyen), Västeuropa, Ryssland och Centralasien. Huvuddelen av ISIS soldater får lön. Nedan kartläggs de huvudsakliga källorna till rekryteringen och bakomliggande skäl till engagemang. En jämförelse sker mellan ISIS medlemmar och de tidigare internationella brigaderna som kämpade för den spanska republiken mot fascister på 1930-talet; för nazisterna mot Sovjetunionen i 1940-talet; och på 1970-talet med Sandinisterna revolution mot Somoza-diktaturen.

En jämförelse mellan IS och tidigare internationella brigader.
IS liknar mest ”frivilliga” internationella nazistmedarbetare till innehåll och politisk stil. Båda har smält samman rabiat nationalism och religion i sin kamp mot ”gudlösa ateism och kommunism” som var fallet med de ukrainska frivilliga som samarbetat med de nazistiska arméerna som invaderade Sovjetunionen. IS har liknande slagord i sina attacker mot det sekulära Syrien och västinfluerade Irak. Både de nazistiska frivilliga och IS var finansierade genom etablerade högerregimer; i det förflutna av Hitlers Tyskland och i dag av Saudiarabien, USA och Turkiet. I kontrast mot detta bestod de internationella brigaderna som kämpade för den spanska republiken av mestadels sekulära demokrater, socialister och kommunister som fick vapen från Sovjetunionen och begränsat finansiellt stöd från vänsterorienterade individer och organisationer i kapitalistiska demokratier i Väst.

De internationalister som for till Nicaragua och förenade sig med Sandinisternas kamp mot Somoza-diktaturen var mestadels latinamerikaner, och några européer och nordamerikaner. De flesta av de frivilliga var från Centralamerika (El Salvador, Panama och Costa Rica) och politiska flyktingar som flytt efter militärkupper i Chile, Argentina och Uruguay. Dessa internationalister var anti-imperialister, demokrater, socialister och anhängare av befrielseteologin som stred mot en USA-uppbackad oligarkisk diktatur som hade monopol på mark, rikedom och makt. Sandinisterna som IS motsatte sig USA:s dominans, men skiljer sig åt i taktik, bundsförvanter och strategiska mål. De frivilliga i Nicaragua stred för en sekulär demokratiskt socialistisk regering med nära band till det socialistiska Kuba. IS har ideologiska och ekonomiska band med den teokratiska absolutistiska monarkin Saudiarabien och den auktoritära islamistiska regimen i Recep Erdogans Turkiet. Dessa IS internationalister bedriver allmän terror, massmord och förstörelse av historiska och symboliska platser i besegrade städer och byar för att åstadkomma likformighet. På liknande sätt arbetade de pro-nazistiska internationalisterna i Ukraina, Baltikum och andra länder för att införa en regim av terror, mord på inte minst alla medlemmar i fackföreningar, kooperativ och judiska och vänsterorganisationer. (2)

En stor skillnad mellan den nazistiska och islamistiska frivilliga var att de flesta nazistiska internationalister var engagerade i terroristaktiviteter utomlands mot sina republikanska, demokratiska och kommunistiska fiender. I motsats roterar IS stridande från sin hemmabas till Irak och Syrien och sedan tillbaka. Enligt en studie återvänder upp till 39% av de europeiska jihadisterna till sitt ursprungsland. Många fortsätter att tro och bedriva islamiska väpnad kamp. I kontrast återvände frivilliga till den spanska republiken och till Nicaragua på 1930-talet och 1970-talet hem i jakt på demokratisk och socialistisk politik.
Sammanfattningsvis medan internationellt engagemang tidigare speglade polarisering mellan vänster och höger, mellan Hitlers fascism och olika slags socialism, är idag vänsterinriktad internationalism på tillbakagång och högerextrem islamisk internationalism på uppgång. Enligt färska studier har antalet IS volontärer fördubblats mellan 2014 och 2015. Mellan januari och juni 2015 anslöt sig över 30.000 utländska volontärer till IS jämfört med 12.000 ett år tidigare (Independent 8/12/15).

The Growth Centers of IS Internationalists
The number of IS volunteers from Western Europe has doubled over the past year, to over 5,000. (In contrast the number from North America continues the same at 280 jihadists.) The number of IS volunteers from Russia and Central Asia increased 300%
reaching 4,700 of which 2,400 are Russians (mostly Chechnyan’s and Dagestanians) and 2,100 are Turks and Kazaks. The key centers of IS growth are found in the Middle East where 8,240 fighters joined the terrorist army in Syria and Iraq, Other “hot spots” are the Gulf states 2,500 Saudis and 6,000 from the Maghreb, mostly Tunisians. IS internationalists are increasing in direct proportion to the increasing military intervention of US, EU and Russia. The reasons for joining IS vary by country and cannot be
subsumed under a single cause, whether it is religion, ethnicity, class , imperialism or economic remuneration.
In many ways IS has become a magnet for global grievance – holders in a deteriorating world. Force and violence of the dominant western countries has provoked a reciprocal response from a great variety of uprooted, deracinated and educated classes. The IS war against the West is in part a convergence of Saudi billionaires experiencing vicarious holy wars and underworld semi-literate fighters from European ghettos.
The IS is a multi-national and national army which rules by fiat, bound by a rigid hierarchical structure and fundamentalist ideology which is transmitted through the use of sophisticated high tech social media. Like the Israeli State, IS harnesses billionaires and high-tech innovations to primitive, tribal ethno-religious beliefs of a ‘superior people’. IS draws economic support from various apparently contradictory forces. Financial backing from oil sales via Turkey to Israel; billions from the Saudi regime at war with Shia and secular regimes and movements; arms from the US and EU fighting the Bashar Assad government.

IS and Washington’s ‘Coalition of 60’ Washington’s claim that it is leading a coalition of 60 governments against IS is
deeply flawed because it is based on verbal commitments from regimes which in practice are actually working with the IS. Moreover, for many crucial US ‘partners’ the fight against IS is a pretext for other political-military priorities.
A prime example is Turkey which attacks and bombs Kurds in Syria and Northern Iraq under the pretext of fighting IS; Ankara supplies ‘volunteers’, supplies arms, training, financing and sanctuaries to the IS. Their Turkomen proxies in Syria fight against Kurds and the Government of Bashar Assad. Saudi Arabia and the Gulf States provide ‘volunteers’, finances, religious ideology and arms to IS and other extremists groups to fight and defeat the Shia regime in Iraq, the secular government in Syria and the Houthis movement in Yemen – while claiming to be a member of the US coalition against IS. Israel which claims to oppose IS and Islamic terrorism, provides cross border medical care to IS fighters wounded in southern Syria and bombs Assad’s army pursuing IS fighters.
Most egregious of all, most of the IS arms come from the US, either captured from retreating Iraqi armies or received directly from so-called “moderate rebels” who either sell, or join and hand over their US arms to IS.
Like the Nazi international brigades, IS internationalists have powerful state backers who wage phony wars, in a game of mutual manipulation. The Saudi’s export their extremists to Syria and Iraq to safeguard the absolutist monarchy. The US and EU allowed
IS volunteers to travel to Syria to overthrow the Bashar Assad government – and then exploit the returnees’ terrorism, to strengthen the domestic police state. Turkey promotes IS to prevent an autonomous Kurdish state in northern Syria and to expand its Southern border by annexing a band of Syrian territory.
Russia, Iran and Hezbollah which were invited by the Bashar Assad government to fight against IS are genuinely and totally engaged in the war against IS. They fear an IS conquest of Syria will result in a launch-pad for terrorists returning to their countries. Chechens and Dagestan fighters with IS receive arms, training and financing and are preparing to return to Russia to apply the terror tactics they learned in Syria and Iraq. Turkey’s aggression and attack against Russia – including the shooting down of a Russian warplane bombing IS oil convoys heading for Turkey and its military allies among
the Turkomen – is indicative of its powerful links to IS.

Slutsats
Den formella och informella internationell organiseringen av islamiska extremister, ledd och
inspirerad av IS, har medfört tiotusentals frivilliga från dussintals
länder i 5 världsdelar. Dessa internationella brigader rekryteras av olika skäl – inte bara religiösa, utan också efter personliga, politiska och monetära överväganden. Många åker utomlands till Syrien och Irak för att få väpnad utbildning för att sedan återvända och delta i väpnade attacker i sitt ursprungsland. Deras styrka är inte så mycket i deras nummer eller åtaganden men i det kraftfulla stöd de får från stormakterna i regionen och världen. Om det inte var för Turkiet skulle de inte skulle kunna komma in Syrien eller erhålla lön eller vapen – allt tack vare IS oljeförsäljning via Erdogan. Volontärerna skulle inte kunna strida om det inte var för amerikanska vapen som tillfångatagits eller köpts från irakiska vapendepåer och USA-stödda syriska ”rebeller”. Sårade IS volontärerna skulle inte kunna återvända i strid om de inte fick medicinsk vård i Israel.

Många IS frivilliga skulle inte kämpa för wahhabism/extremism om Saudiarabien inte betalade deras löner och köpte vapen åt dem. Med andra ord är IS’ ”Internationalism” till stor del statligt sponsrad, beroende på intressen hos globala och regionala krafter. I kontrast stöddes inte de internationalister som kämpade i Spanien mot Franco 1936-1939) och Tyskland och Italien av USA, Storbritannien, Frankrike etc. Förhållandena var likartade för de internationalister som kämpade med de nicaraguanska sandinisterna mot Somoza-diktaturen som stöddes av stormakter – främst USA – medan de fick
marginellt stöd från Kuba och Panama.
Frågan om internationalism och rättvisa bestäms till stor del av klassförhållanden, ideologi och uppbackning. IS’ internationalism backas upp av regionala och globala imperialistiska krafter med internationella volontärer som kanonmat för deras imperialistiska mål: störta oberoende regeringar, upprättande av klientregimer, lägga beslag på ekonomiska resurser och få mer mark för att upprätta militärbaser i närheten globala och regionala rivaler, Ryssland, Iran och Kina.

i Andra om: ISIS, Syrien, terrorister,Ryssland, imperialism, nazism, Krig, USA, Politik, internationalism, massmedia islam

Petras artikel New York Times Alalam om Turkiets stöd Sputnik News Syriska segrar