På DN Debatt skriver idag den kände säkerhetspolitiske experten Wilhelm Agrell en artikel med titeln ”Ansök om NATO-anslutning tillsammans med Finland” Föranleder snabb kommentar.
Han skriver bland annat:
”Sverige bör ansöka om Nato-medlemskap, och göra detta tillsammans med Finland. Det finns i det försämrade läget i närområdet inte längre någon säkerhetspolitisk vinst med att fördröja detta, i stället bör formerna för ett medlemskap skyndsamt utredas och förberedas gemensamt.”
Svenskt Nato-medlemskap var under det kalla kriget en tabubelagd säkerhetspolitisk icke-fråga. Officiellt valde Sverige efter 1949 att förbli alliansfritt och i händelse av krig förlita sig på neutralitet och ett eget nationellt försvar. I hemlighet knöt Sverige omfattande kontakter västerut och förberedde militär samverkan och understöd, om så behövdes med amerikanska kärnvapen. Denna dubbelbottnade politik innebar att Sverige både kunde förlita sig på alliansfriheten och ändå förespeglas bistånd som en allierad. Många har velat beskriva denna politik som framgångsrik. Men ingen vet hur den skulle ha fungerat i praktiken. Västsamarbetet kunde ha ökat riskerna för ett sovjetiskt angrepp i ett tidigt skede av ett krig.”
”Inför ett möjligt militärt hot befinner sig landet i det sämsta av alla lägen: närmandet till Nato har nu definitivt gjort det som det hemliga samarbetet under det kalla kriget riskerade att göra: Sverige är en västlig klientstat.”
En första kommentar: Agrell bortser helt från att
– ett starkt Sovjetunionen ersatts av ett betydligt svagare Ryssland;
att NATO främst är ett redskap för USA:s brutala krigspolitik som lett till att 2 miljoner människor dödats och flera miljoner drivits på flykt detta millenium
– att Ryssland fört en fredlig politik, bortsett från anslutning av Krim med stort folkligt stöd;
– att det skedde en av USA och EU fascistinspirerad statskupp i Ukraina i februari 2014 av en folkvald regering;
– att Ryssland har alla skäl att känna sig hotad då NATO expanderat österut och då man anlagt militärbaser runtom Ryssland – i strid med tidigare löften;
– att NATO visat sig vara en brutal krigsorganisation, med krigsinsatser för att stycka Jugoslavien i Västs intressen i slutet av 1990-talet och med insatser destruktiva i Afghanistan långt utöver FN-mandat och med insatser i Libyen långt utöver FN-mandat. Libyen, Afrikas rikaste land, är förstörd och har blivit en utmärkt rekryteringsbas för al-Qaida, ISIS och bas för flyktingvågor till Europa;
– att ett NATO-medlemskap försämrar Sveriges säkerhetspolitiska läge och ökar risken för att Sverige blir angripet i händelser av krig;
– att NATO:s politik till syvende och sist vilar på kärnvapen, som man anser sig ha rätt att använda först;
– förstärk gärna Sveriges försvar och inför någon slags värnplikt
Sveriges utrikespolitik behöver baseras på en realistisk värdering av Rysslands politik. Nu instämmer regeringen och ledande politiker helt i demoniseringen av Ryssland i USA:s intressen. Sök hellre att tillämpa en neutralitetspolitik. Då minskar risken för krig!
Tillsammans med läkarkollegorna Leif Elinder, Marcello Ferrada de Noli och Martin Gelin har jag 2/9 publicerat en replik till försvarsminister Peter Hultqvists artikel ”Sveriges militära samarbete med USA måste fördjupas” på DN Debatt (http://www.dn.se/debatt/repliker/sverige-riskerar-bli-forstahandsmal/) samt en mer fullständig version på bloggen 2/9. (http://jinge.se/allmant/sverige-riskerar-att-bli-forstahandsmal-var-oavkortade-artikel-pa-dn-debatt-har.htm)
Läs någon av dessa artiklar! Vi är alla styrelsemedlemmar i SWEDHR (Swedish Doctors for Human Rights).
Vi skrev att försvarsminister Hultqvist har inte visat att en fördjupning av Sveriges samarbete med USA skulle vara bättre än att istället fördjupa vår neutralitetspolitik. Vi tycker att den neutralitetspolitik som fanns på Olof Palmes tid, tillsammans med en förstärkning av eget försvar i form att exempelvis återinförande av värnplikt, är bättre garanti till Sveriges säkerhet. Detta skulle även medföra att Sverige kan återta en aktiv roll för
arbetet med fred och för respekt för de mänskliga rättigheterna i världen.
USA – som har 10 gånger större militärbudget än Ryssland rustar för krig mot Ryssland.
* Enligt en rapport av general Martin Dempsey, ordförande för USA:s Joint Chiefs of Staff överväger Washington att placera kryssningsrobotar med kärnstridsspetsar i Europa som ett svar på Rysslands påstådda ”kränkningar ”av INF-avtalet, från 1987.
Directed against Russian Cities, Pentagon Considers Deploying Nuclear Missiles to Europe
Fyra dagar senare skedde ett liknande uttalande av brittiske utrikesministern Philip Hammond. Faktum är att den nya ryska R-500 kryssningsroboten, som nämns i de amerikanska militära handlingarna, inte omfattas av någon av de kategorier som anges i INF.
(http://www.globalresearch.ca/directed-against-russian-cities-pentagon-considers-deploying-nuclear-missiles-to-europe/5457035)
* Vid möte mellan försvarsministrarna i NATO 26/6 i Bryssel beslöt man om en stor upprustning vid Rysslands gränser. Generalsekreteraren Jens Stoltenberg,f.d. statsminister i Norge summerade:
1.Ytterligare förstärkning och ökning av kapaciteten hos NATO:s Response Force, inklusive flygvapen, marin och specialstyrkor. Styrkorna ökas från 13.000 till 40.000 soldater.
2.Åtgärder för att snabbare kunna fatta politiska och militära beslut.
3.Upprättande av 6 mindre högkvarter i Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien.
4.Opprättande av ett nytt stående Joint Logistics Headquarters. Stoltenberg: «Dette vil sette oss i stand til å rykke raskere fram i terrenget med de nødvendige forsyninger, utstyr og kjøretøyer.»
5. Man inrättar en Very High Readiness Joint Task Force (VJTF) med 5000 soldater, som klarar att mobilisera mot Ryssland på 2 dagar.
6. NATO planerar flera stora militärövningar nästa år i länder omkring Ryssland, som har militärövningar i sitt eget land.
Före NATO-mötet sa USA:s försvarsminister Ashton Carter, att USA ska utplacera hundratals tanks, pansarbilar och tungt artilleri i Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien.
James Carden som skriver krönikor i The American Conservative, The National Interest och The Nation har beskrivit åtgärderna:
”Natos försvarsministrar rusade huvudstupa in i ett nytt och potentiellt farligare kallt krig mot Ryssland genom att ta det exempellösa beslutet att placera män och materiel direkt vid Rysslands västgräns. Natos beslut, som saknar motstycke i historien från det kalla kriget, kommer bara att öka spänningarna med Ryssland och kan mycket väl vara en katalysator för mer våld i utbrytarregionerna östra Ukraina.”
Pål Steigan: Carden er ikke noen utpreget alarmist, så når han sier at dette er en verre opptrapping enn vi så under den kalde krigen, så ar det en alvorlig advarsel. Det er flere grunner til at dette er en svært farlig form for brinkmanship (balansgång):
•Det tvinger Russland til å trappe opp på sin side, og dette kan bli begynnelsen på en ny rustningsspiral.
•Det øker faren for at en krig kan bli utløst ved en tilfeldighet og at kamphandlingene utløser bruk av taktiske kjernevåpen.
•Både Russland og USA har en militærdoktrine som forutsetter at konvensjonelt angrep kan bli møtt med et kjernefysisk motangrep.
•Disse systemene har fra før av en kort varslingstid. I løpet av varslingstida må beslutningstakeren tolke trusselen og avgjøre om det skal gis et kjernefysisk svar.
Jo tettere NATO står opp mot Russlands grenser, jo kortere tid blir det til å fatte en beslutning, og jo større blir faren for å utløse atomkrig ved et feilgrep.
Gjennom all krigsentusiasmen er det nødvendig sindigere folk aldri glemmer at det ikke finnes noe som heter en begrenset kjernefysisk krig.
* USA:s militärutgifter är större än de sju därpå följande staterna.
Är USA redan i krig mot Ryssland??
Paul Craig Roberts – förre biträdande finansministern under president Reagan, före detta redaktör för Wall Street Journal, listad i Who’s Who in America som en av de 1000 mest inflytelserika politiska tänkarna i världen – säger att USA:s krig mot Ryssland har redan börjat .
Mark Galeotti – professor i globala frågor vid Center for Global Affairs vid New York University, och en framstående expert på Ryssland – säger ”västvärlden och Ryssland är redan i krig”.
Ron Paul säger att sanktioner är en krigshandling … och vi har haft sanktioner mot Ryssland och Iran sedan en tid. Och USA hotar med militär konfrontation i Sydkinesiska havet. Kina tar hotet på allvar.
* Kom ihåg att Ryssland och USA har var tillräckligt med kärnvapen för att utplåna varandra … och amerikanska, brittiska, polska och ryska experter varnar för att fortsatt striderna i Ukraina skulle kunna leda till kärnvapenkrig.
* Pentagon rapporterar att Kina nu har ballistiska missiler som kan nå nästan hela USA.
* Ryssland och Kina är i en militär allians, och genomför gemensamma militära övningar.
* Kina har varnat USA för att fortsätta sitt ukrainska Proxy-krig mot Ryssland.
* Kina och Ryssland har båda sagt att en attack mot Iran – eller Syrien – kommer att betraktas som en krigshandling mot dem själva. Vi är redan i Syrien för att försöka att störta Assad, och vi har stött terrorister i Iran under många år.
En fundering (Anders Romelsjö): Ledande kretsar inser nog att USA kommer att vara svagare ekonomiskt och militärt, relativt sett, inom 5-10 år. Mycket talar för att USA då också kommer att vara svagare politiskt, till följd av ökat samarbete mellan Kina och Ryssland, den kinesiskt-inspirerade investeringsbanken, och sannolikt ökad splittring och minskad generell följsamhet inom EU visavi USA. Detta talar för att risken för konventionellt storkrig ökat – med USA som angripare (som vanligt då det gäller krig), möjligen via ombud. Helst bör motståndaren framställas som angripare, som man försökt göra med Ryssland i Ukraina.
Då är det bra för Sverige att stå utanför NATO!
intressant.se Sverige NATO Ukraina, Ryssland, neutralitet, politik, USA, NATO krig, desinformation ekonomi imperialism, EU, Iran
DN 13/9 Globalresearch V Kozin 18/6 Pål Steigan 28/6 Pål Steigan 27/6 IBS Ukraina Deutsche Welle Sven Hirdman DN Debatt Aftonbladet 21/6 Nyhetsbanken DN 21/6 Wolodarski Washington blog Steigan 14/5 Steigan 17/5 DN 13/5 New York Times 16/5 Nuland i Kiev Post Pepe Escobar i Globalresearch Pål Steigan 27/4 Pål Steigan 21/4 Grardian 16/4 Expressen 21/4 DN 14/4 DN 17/4 Pål Steigan 14/4 Pål Steigan II 14/4 DN Kolumnen 7/4 Pål Steigan 6/4 Information från Ukrainas försvarsdepartement Namnuppropet Krypskyttarnas massaker på Majdan Peter Wolodarskis ledare 8/2 DN 8/2
12 svar till “Stå utanför NATO tillsammans med Finland – replik till Wilhelm Agrell”
Det jag kommer bäst ihåg rörande Agrell är att han utan att tveka kastade sig in i debatten och försvarade sin polare Jesus Alcala. Han knäckte då sekreteraren som informerat om Jesus övertramp. Jag tror han stal 200.000 kr av staten. Jesus är nu utsläppt ur fängelset och syns i debatten
Replik till Agrell på DN Debatt (500 tecken) ” Agrell bortser från att
– ett starkt Sovjet ersatts av ett mycket svagare Ryssland;
att NATO f.a. är ett redskap för USA:s krigspolitik med 2 miljoner människor dödade och flera miljoner på flykt;
– att Ryssland fört en fredlig politik, exkl anslutning av Krim m stort folkligt stöd;
– den av USA & EU stödda statskupp av folkvald regering Ukraina 2014;
– att Ryssland hotas av NATO-expansionen österut
-NATO-medlemskap försämrar Sveriges säkerhetspolitiska läge och ökar risken för krig i Sverige”
Agrell – som borde veta bättre -gör som vanligt misstaget- (vilket är det emotionellt joggade motivet i i dylik högt beklagliga dussinpropaganda) att inrama den extremt komplexa geopolitiska strategifrågan, ”övervägande” som ett militärt hot – inget kan vara mer felaktigt. Det är i första hand ett säkerhetspolitiskt diplomatiskt problem som ska ”lösas” med Détente och inte informeras av hotbilder och skräckpropaganda av typen som Agrell förfäktar och söka ”skydd” under hökens vingar.
Den militära globala trenden går också tydligt mot en annan typ av krigföring, där tonvikten ligger på mindre enheter och lågintensiva operationer. För att kunna deltaga i dessa ”spjutspetsteknologiska” framtida krigsscenarion inom NATOs hägn så krävs det att Sverige/Finland är tekniskt kompatibla och militärt samspelta. Frågan är dock om det är något som motiverar ett medlemskap ur ett renodlat försvarsperspektiv och detta oavsett huruvida Sverige ”närmat” sig NATO eller inte. ATT 2% av BNP ska vikas till ”NATO vänliga och NATO-kompatibla militärindustriella investeringar” är långt mer intressant än Agrells fabler om ”militära” händelseförlopp och ryssens ”vapenskrammel”..Det är i det ljuset ”den stora demonteringen av det nationella försvaret” ska ses.
NEJ NATO är LÅNGTIFRÅN NÅGOT RENODLAT FÖRSVARSPROJEKT!
Samtidigt som ”Sverige närmat sig NATO” har NATO närmat sig en obehaglig form av militaristisk global federalism och misslyckats med avveckla sig själva, Trots den – de facto – avspänningen från Rysk sida och trots att NATO praktiskt taget förskansat sig på Rysk gräns och ytterst medvetet NATO-anslutit länder som utgör mer eller mindre strategiska brohuvuden. Kanske inte så konstigt då den essentiella idén med NATO är just samordning under något som till och med Agrell medger ”asymmetrisk” politisk militarism…
Vi har sett den militära amerikanismens expansiva utbrott på tre högst intensiva ”hotspots” eller landbryggor/hinterlands etc etc. Den första Landsättningen var Mellanöstern, sedan kom Afghanistan, den tredje är ”Africom”, kommandot i Afrika. [där man för övrigt ”verklighetstestar” denna nya typ av hybrida krigföring mot ännu ett högst komplext och disparat ”threat-portfolio”av guerillakrig] och överallt bygger man baser och överallt där man kunnat har man ”velat” låna in eller ”pantsätta” ”allierade” länders militära insatser men också dessa politiska kapital. Det är en naturlig utveckling i en politisk militär federalism som de facto är ett politisk vägval och har noll med militär strategi att göra..
Samtidigt som man ”övar” i sina storskaliga experimentella militära ”realtidslaboratorier” som i det i Tyskland (Hohenfels) belägna Joint Multinational Readiness Center (JMRC) där man för övrigt ”simulerade” och byggde upp [i detalj] (och tränade) i den terräng man mötte i Balkan, träning som skedde innan och under pågående konflikt. En konflikt som trappades upp av NATO/USA närvaro och flagranta inblandning och bombkampanjer och en konflikt som gick under och exploaterades genom sedvanliga etniska och sekteristiska skiljelinjer av samtliga kontrahenter. Vad har detta ”JMRC” med Sveriges NATO ”närmande” att göra? Jo det är ”där” det sker i praktiken, den högst öppna militära samordningen ”boots on the ground” och den tekniska samordningen, den funktionella inkörsporten till NATO. Det är också huvudsyftet bakom i stort sett samtliga kampanjer som Sverige deltagit i under ”internationell” flagg. Märkligt att detta ska ska över medborgarnas huvuden, oavsett vilken färg regeringen har…
För mig är 11 september dagen då USA utförde en av sina krigsbrott genom att låta CIA mörda Allende
Herr Agrell har förbisett det finska folket ! 65 % av finska folket är emot ett finskt NATO medlemskap, dessutom har finske presidenten utlovat en folkomröstning om saken om det skulle bli aktuellt. Men Agrells demokratiska uppfattning tar ingen hänsyn till folkets vilja alls….
Ari du har helt rätt, vi i Finland är inte intresserade av NATO. Tyvärr finns det också i Finland politiker, som Karl Haglund, som propagerar för ett NATO medlemsskap. Hur svårt skall det va för politiker att tänka med hjärnan?
Vi har helt enkelt inget val längre. Den svenska staten (genom regeringen) har deklarerat att det militära samarbetet med USA bör ”fördjupas” (http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/08/sveriges-militara-samarbete-med-usa-maste-fordjupas/).
Ur rysk synvinkel är Sverige redan en de facto-medlem av NATO, så vi kommer att bli betraktade som en del av NATO vid en eventuellt kris/krigs-situation i vårt närområde.
Eftersom vi trots allt faktiskt inte är medlem i NATO så omfattas vi inte av artikel 5 i NATO-stadgan, så huruvida NATO kommer till vår hjälp i en situation där hjälp är behövligt är helt upp till NATO. Vi kan inte kräva någonting alls.
Och eftersom vi inte längre har något territorialförsvar i Sverige så har vi inget att sätta emot på egen hand om det kommer påtryckningar/krav från Ryssland.
Visst har Sverige valmöjligheter. Att återta neutralitetspolitiken, minska samarbetet med USA och NATO, avstå från värdlandsavtal. Samt nog åter bygga om försvar, som är värnpliktsbaserat på något sätt. Uttalande från Ryssland talar för att man anser att medlemskap gör skillnad. Ryssland är jämfört med NATO svagt land militärt, och har sett hur länder runt landet blir medlemmar i NATO, att militärbaser byggs där. Man har alla skäl att känna hot. Kan inte tänka mig att Ryssland några planer att ge sig på Sverige. USA vill ha betydande inflytande och har det, sin brutala och odemokratiska utrikespolitik till trots. Sverige står minst otryggt utanför NATO, vid ev. större konflikt. Vi måste slå in på en fredspolitik. Som neutrala har vi större chanser att få gehör, som förr.
Men vi var ju inte neutrala förr. Officiellt var politiken ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”, men Sverige hade ett långt och nära samarbete med USA och andra NATO-länder i tysthet. Dvs svenska folket fick inte veta, men vi kan nog vara rätt säkra på att Sovjetunionen hade full koll på hur det låg till.
I ett krig är det sen inte bara att deklarera att man är neutral för att slippa bli indragen. Det finns gott om exempel på neutrala länder som har invaderats. Sveriges politiska ledning under kalla kriget räknade helt enkelt inte med att neutraliteten skulle respekteras i ett krig, och gjorde därför en hel del för att öka chansen för att få hjälp.
Det går fort att montera ner ett försvar, men att återuppbygga territorialförsvaret tar åratal. Cirka 10 år tycks vara en siffra som många bedömare tror är rimligt. Under tiden är landet mycket sårbart om vi inte har något militärt samarbete med vänligt sinnade länder.
I nuläget talar starka skäl för att Sverige ska stå utanför NATO med tanke på sin säkerhet, och då NATO-medlemsskap ökar risken för att bli indragen i krig, bl.a. då NATO-trupper kan placeras i vårt stora land. Vidare handlar det om värderingar, åtminstone för mig. NATO är en brutal krigsorganisation i tjänst för världens mest brutala stat. Omröstningar bland befolkningen bland representativa befolkningsurval visar att en betydligt större andel ser USA som krigsrisk jämfört med andra länder. USA för krig i strid med folkrätt och FN-stadga, stödjer terrorism (nu alltmer öppet al-Qaida), har 700+ militärbaser utomlands, och genomför statskupper mot demokratiskt valda regeringar. Syftet är att kontrollera så stor av världen som möjligt. Läs boken ”USA som världspolis”. Första upplagan är slut, men bokförlaget trycker upp nya böcker allt efter efterfrågan.
Agrell har väl vinglat lite vid några tillfällen, men ändå givit ett sansat intryck i jämförelse med många andra experter som får komma till tals.
I och med detta inlägg brände han större delen av sin trovärdighet i mina ögon. Har han fått betalt eller kan en konfliktsforskare verkligen bli så här naiv?
Tycker för övrigt att svenskar med djupare kunskap i 1900-talets historia är eniga i väl neutraliteten har tjänat Sverige hittills och att förespråkarna för Nato är mestadels består av fantasilösa virrpannor (ex: Jan Björklund) som argumenterar efter någon slags känslomässig anti-rysk instinkt och att man i stort hittar de erfarna och kunniga bland dem som varnar för medlemskap (ex: Hans Blix).
Vår egen avrustning är anledningen till Nato-anslutningen. Vi ligger i vägen för Rysslands strategiska mål, den norska atlantkusten, vi ligger också i vägen för teoretiska Natoattacker mot ryska imperiets administrativa centrum, Moskva och Petersburg. Det är alltså inte vi som avgör om vi blir överkörda. Bägge sidor ser vår oförmåga, och räknar in den i kalkylerna. Ryssland vill givetvis inte ha Natos motmedel redan på svenskt territorium, men de räknar redan oss till fienden. Vi tillhör väst, katolikerna och protestanterna, inte öst, de ortodoxa.
Vi har saknat offensiv kapacitet i Östersjön sen 1800talet. Nu saknar vi också försvarsförmåga. ”Debatten” om Nato innehåller aldrig den springande punkten, att vi måste betala runt 100 miljarder SEK per år för försvaret, inte 44.
När den Natofientliga vänstern tar upp det egentliga skälet till dagens Natodebatt får dess inlägg substans.