Här nere i Provence fick jag nyligen lära mig arbetsrätt av en svensk vän som varit byggnadsarbetare innan han blev asbetsskadad före 50 års ålder. Nu bor han här tillsammans med sin fru i 15 år, och har engagerat sig i arbetsmiljöfrågor. Jag tror att flera av bloggens läsare är intresserade. Det handlar om domar i arbetsmiljömål, och lägger själv till en snutt om domar i skattemål som jämförelse.

Tidningen Byggnadsarbetaren skrev i en artikel i maj att flera byggnadsarbetare har dött i svåra olyckor de senaste åren, ändå blev det friande domar i rätten. Åklagare varnar nu för att många friande domar leder till färre åtal.

Det blev fällande domar mot personer i cirka 92 procent av fallen i brottmål i landets tingsrätter 2009–2011.
2012 blev det fällande domar mot personer eller företag i 49 procent av fallen då det gällde brott i arbetsmiljön, visar en sammanräkning Byggnadsarbetaren gjort. Statistiken bygger på 30 tingsrättsdomar där sammanlagt 51 personer eller företag har dömts och som rapporterats in till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Nästan hälften av domarna rörde byggbranschen. Företagsbot var det vanligaste straffet. Drygt 100 strafföreläggande utfärdades för arbetsmiljöbrott eller brott mot arbetsmiljölagen, där den ansvarige eller företaget accepterat att betala böter eller företagsbot, utan att ärendet gått till domstol.

Fel på fel som begåtts radades upp i rättegångarna. Ändå blev det friande domar. Byggnadsarbetaren har granskat uppmärksammade domar efter fyra svåra byggolyckor där fyra personer dödades och lika många skadades. I flera fall har grova fel begåtts på
vägen mot olyckan. Men de som dömde, valde ändå att fria.
”Det är klart mycket svårare att få en fällande dom i ett arbetsmiljömål, än det är i ett misshandels-, stöld eller annat traditionellt brottmål” säger Mats Palm, chefsåklagare på Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål (Rema).

Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman är kritisk till hur domstolarna i många fall bedömer arbetsmiljöbrott. Hon tycker att rätten ofta ursäktar det som hänt.
”Jag har sett flera domar där man kan konstatera att de brutit mot Arbetsmiljölagen och våra föreskrifter och ändå landar domstolen i friande domar” säger hon.

Samhället har på senare år satsat på att lagföra fler för brott i arbetsmiljön. Chefen Mats Palm uppskattar att antalet som lagförts ökat med minst 200 procent, sedan specialenheten Rema bildades 2009.
Men samtidigt frias många arbetsgivare och andra med arbetsmiljöansvar och det är ett problem, menar kammaråklagare Christer B Jarlås.
Han ser en klar risk att många friande domar kan ge färre åtal på sikt. En åklagare får bara åtala om man har starka skäl att tro på en fällning.
”Ju fler domar som blir frikännande, desto svårare är det för oss att förvänta oss fällande domar. Så i förlängningen blir det ju då färre åtal”, säger han. Själv drev han det uppmärksammade målet rörande olyckan vid brobygget över Älandsfjärden, då två byggnadsarbetare dödades och tre skadades när en gjutform rasade. Där blev det fällande domar i tingsrätten, men flera åtalade överklagade till hovrätten och friades där.

Förlorade sin son
May-Britt Björk förlorade sin son Joacim Björk, 22 år, i en svår rasolycka i Helsingborg. Ett väggelement föll över honom. Hon fick aldrig veta att det var en rättegång i hovrätten om hennes sons död. I efterhand fick hon veta att alla frikänts.
”Jag förstår inte hur samhället kan låta det hända”, säger hon.

Vi har bett justitieminister Beatrice Ask att kommentera domarna i arbetsmiljömål. Enligt pressekreterare Per Claréus har hon inte haft tid. Istället svarar justitiedepartementet via pressekreteraren.

4 frågor till justitiedepartementet:
1. Hur kan det komma sig att personer kan dö på jobbet och arbetsgivare ändå går fria?
2. Vilket ansvar tar regeringen för att säkerställa att det blir korrekta domar?
3. Borde lagstiftningen om arbetsmiljöbrott ändras?
4. Hur ser du på att åklagare anser att kraven på oaktsamhet är för höga?

De intetsägande, byråkratiskt svaren hittas i länken till tidningen Byggnadsarbetaren.

Några olyckor:
1. Snickaren JP 35 år och betongarbetaren IW 52 år dog då formen rasade vid ett brobygge över Älandsfjärden, utanför Härnösand, 2008. Tre byggnadsarbetare skadades.I tingsrätten dömdes tre personer som senare friades av hovrätten. Hade konstruktionen förstärkts ordentligt hade raset aldrig skett. Skanska dömdes i tingsrätten till en företagsbot på sex miljoner kronor. Två bolag fick fick vardera en företagsbot på två miljoner men det bloag som överklagade friades senare av hovrätten.

2. 18-årige plåtslagarpraktikanten AN föll 2009 från ett tak i Filipstad och skadade sig så allvarligt att han blev rullstolsburen. En ställning hade byggts på fel sida huset, medan en annan, helt undermålig, sattes upp där de skulle jobba. Tingsrätten friade företaget och ansåg att arbetsgivaren inte var ansvarig, eftersom han gett instruktioner till ett bolag om att en ställning skulle byggas, vilket rätten ansåg tillräckligt som riskbedömning. Hovrätten fastställde domen.

3. 22-årige snickaren Joacim Björk dödades i Helsingborg då ett tungt väggelement föll över honom. Elementet saknade infästningar och stod helt fritt. Tingsrätten friade samtliga åtalade, liksom senare hovrätten friade.
Se bilden från dödsplatsen!

4. 42-årige JW, inhyrd chaufför, dödades vid en sprängning i samband med schaktarbeten i Långshyttan 2009. Någon skyddsmatta, som man enligt säkerhetsföreskrifter ska ha, användes inte. Tingsrätten friade både företaget som hyrt in chauffören, och den ansvarige för sprängningarna.
Tingsrätten ansåg att den ansvarige på flera sätt handlat oaktsamt på ett sätt som lett till dödsfallet, men inte att handlandet var brottsligt. Hovrätten fastställde domen.

Kommentar i Byggnadsarbetaren av förre timmermansbasen Georg Carlde.

”I Sverige råder taleförbud att stämma dem eller den som orsakar en skada, detta är beslutat i kompletteringsförsäkringen AFA-TFA § 35,som stadgas i kollektivavtal. Således har ingen skadad eller efterföljande någon möjlighet att vidtaga rättsliga åtgärder vid arbetsolyckor samt arbetssjukdomar. Sverige är troligen det enda land inom EU som har en sådan ordning. Man kan inte ongöra sig över domar och kvälja dessa, vi får det rättsväsende vi har genom kollektivavavtalet, den enskilde är fjätrad genom att ej kunna stämma någon på sin arbetsplats. Se Skiljedom 122 /93 mellan arbetsmarknadens parter, Löntagarna har genom att avstå från föra en stämning mot arbetsgivaren försäkrat att ersättning ska utgå från AFA -TFA. Avtal skall hållas/pacta sunt servanda som termen lyder. Vill ma ha ett annat system får man vända sig till facket för att påverka kollektivavtalet som genom förhandlingar kan bortaga taleförbudet.”

Även Dagens Arena har nu uppmärksammat frågan i ett blogginlägg igår av Åse Peteresen, ”Struntar regeringen i döden på jobbet”?

Skattefiffel har blivit lagligt i Sverige.
På Dagens Nyheters första sida kan man 17/7 läsa att Högsta domstolen funnit att svensk skattelagstiftning inte är förenlig med EU-rätten. Därför ska staten ska betala tillbaka pengar till kriminella skattebrottslingar. En följd är att skatteverket inte kommer att beivra mindre skattebrott. DN skriver ”Högsta domstolens beslut i går tvingar också Skatteverket att ändra praxis och sluta polisanmäla lindriga skattebrott.” Möjligheterna till skattebedrägerier ökar, främst för de med hög inkomst, och detta kommer sannolikt att ske. Domstolsutslaget medför alltså ökad kriminalitet. – skandalöst och mot all vettig (skatte)moral.

Socoekonomiska skillnader i disponibel inkomst kommer så att öka. Signalen till den tämligen hederlige medborgaren är skrämmande.En aspekt är att det ytterligare en pusselbit till bilden av EU som kapitalets gemensamma marknad som man insiktsfullt sade redan för mer än 40 år sedan.

Felet enligt ledare i DN är det att EU godtar och bäddar för skattebrott, och det främst för de med ganska eller mycket hög inkomst utan att Sverige släpat efter. Skrämmande – men väntat. Att DN skulle uppmana regeringen till kraftfulla protester i denna fråga – sannolikt med stöd av en betydande majoritet av befolkningen – är närmast otänkbart, eller?

I DN 14/7 gjorde Erik Bylander, docent i processrätt, bedömningen att ”Det här är en stor prestegeförlust för det svenska rättssamhället”..

Förra året beslöt Skatteverket att de svenskar som placerat pengar i skatteparadis utan att informera skatteverket – ett skattebrott – skulle få ”ta hem” pengarna lagligt utan att få straff för sitt brott. Så gynnar staten och lagstiftarna åter de bemedlade. Har de gjort större eller mindre brott än de desperata ungdomar som bränt bilar i Husby och i andra förorter?

Logikens förfärande konsekvensenser för rättsmedvetandet?
Nu när Sverige sanktionerar lättare skattebrott borde man väl tillåta andra småbrott? Några ”kreativa förslag”:
-Tillåt rån mindre än 10.000 kr
-Tillåt misshandel som ej medfört bevisat behov av sjukvård
-Tillåt narkotikabrott till ett värde av mindre än 10. 000 kr

Jag förmår ej komma med ”kreativa förslag” gällande barnmisshandel, barnpornografi, våldtänkt och rasism…

Var det någon som sa något om ”Svea Rikas lag”? Hur ska detta sluta?

intressant.se,arbetsplatsolyckor, olyckor, byggnadsolyckor, skatt, kriminalitet, skatteparadis, skatteflykt, lurendrejeri,kriminalitet, skandal,
orättvisor, politik, kapitalism, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, socialism, fattiga,miljardär, imperialism,

Byggnadsarbetaren Dagens Arena 23/10 DN 17/7 DN 14/7 ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4
Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9